Genesis 11

Og hele jorden hadde ett tungemål og ens tale.
Och hela jorden hade enahanda tungomål och talade på enahanda sätt.
Og da de drog frem mot øst, fant de en slette i landet Sinear, og de bosatte sig der.
Men när de bröto upp och drogo österut, funno de en lågslätt i Sinears land och bosatte sig där.
Og de sa til hverandre: Kom, la oss gjøre teglsten og brenne dem vel! Og de brukte tegl istedenfor sten, og jordbek istedenfor kalk.
Och de sade till varandra: »Kom, låt oss slå tegel och bränna det.» Och teglet begagnade de såsom sten, och såsom murbruk begagnade de jordbeck.
Så sa de: Kom, la oss bygge oss en by med et tårn som når op til himmelen, og gjøre oss et navn, så vi ikke skal spres over hele jorden!
Och de sade: »Kom, låt oss bygga en stad åt oss och ett torn vars spets räcker upp i himmelen, och så göra oss ett namn; vi kunde eljest bliva kringspridda över hela jorden.»
Da steg Herren ned for å se byen og tårnet som menneskenes barn hadde begynt å bygge.
Då steg HERREN ned för att se staden och tornet som människobarnen byggde.
Og Herren sa: Se, de er ett folk, og ett tungemål har de alle; dette er det første de tar sig fore, og nu vil intet være umulig for dem, hvad de så får i sinne å gjøre.
Och HERREN sade: »Se, de äro ett enda folk och hava alla enahanda tungomål, och detta är deras första tilltag; härefter skall intet bliva dem omöjligt, vad de än besluta att göra.
La oss da stige ned der og forvirre deres tungemål, så den ene ikke forstår den andres tungemål!
Välan, låt oss stiga dit ned och förbistra deras tungomål, så att den ene icke förstår den andres tungomål.»
Så spredte Herren dem derfra over hele jorden, og de holdt op med å bygge på byen.
Och så spridde HERREN dem därifrån ut över hela jorden, så att de måste upphöra att bygga på staden.
Derfor kalte de den Babel; for der forvirret Herren hele jordens tungemål, og derfra spredte Herren dem ut over hele jorden.
Därav fick den namnet Babel, eftersom HERREN där förbistrade hela jordens tungomål; därifrån spridde ock HERREN ut dem över hela jorden.
Dette er historien om Sems ætt: Da Sem var hundre år gammel, fikk han sønnen Arpaksad to år efter vannflommen.
Detta är berättelsen om Sems släkt. När Sem var hundra år gammal, födde han Arpaksad, två år efter floden.
Og efterat Sem hadde fått Arpaksad, levde han ennu fem hundre år og fikk sønner og døtre.
Och sedan Sem hade fött Arpaksad, levde han fem hundra år och födde söner och döttrar.
Da Arpaksad var fem og tretti år gammel, fikk han sønnen Salah.
När Arpaksad var trettiofem år gammal, födde han Sela.
Og efterat Arpaksad hadde fått Salah, levde han ennu fire hundre og tre år og fikk sønner og døtre.
Och sedan Arpaksad hade fött Sela, levde han fyra hundra tre år och födde söner och döttrar.
Da Salah var tretti år gammel, fikk han sønnen Eber.
När Sela var trettio år gammal, födde han Eber.
Og efterat Salah hadde fått Eber, levde han ennu fire hundre og tre år og fikk sønner og døtre.
Och sedan Sela hade fött Eber, levde han fyra hundra tre år och födde söner och döttrar.
Da Eber var fire og tretti år gammel, fikk han sønnen Peleg.
När Eber var trettiofyra år gammal, födde han Peleg.
Og efterat Eber hadde fått Peleg, levde han ennu fire hundre og tretti år og fikk sønner og døtre.
Och sedan Eber hade fött Peleg, levde han fyra hundra trettio år och födde söner och döttrar.
Da Peleg var tretti år gammel, fikk han sønnen Re'u.
När Peleg var trettio år gammal, födde han Regu.
Og efterat Peleg hadde fått Re'u, levde han ennu to hundre og ni år og fikk sønner og døtre.
Och sedan Peleg hade fött Regu, levde han två hundra nio år och födde söner och döttrar.
Da Re'u var to og tretti år gammel, fikk han sønnen Serug.
När Regu var trettiotvå år gammal, födde han Serug.
Og efterat Re'u hadde fått Serug, levde han ennu to hundre og syv år og fikk sønner og døtre.
Och sedan Regu hade fött Serug, levde han två hundra sju år och födde söner och döttrar.
Da Serug var tretti år gammel, fikk han sønnen Nakor.
När Serug var trettio år gammal, födde han Nahor.
Og efterat Serug hadde fått Nakor, levde han ennu to hundre år og fikk sønner og døtre.
Och sedan Serug hade fött Nahor, levde han två hundra år och födde söner och döttrar.
Da Nakor var ni og tyve år gammel, fikk han sønnen Tarah.
När Nahor var tjugunio år gammal, födde han Tera.
Og efterat Nakor hadde fått Tarah, levde han ennu hundre og nitten år og fikk sønner og døtre.
Och sedan Nahor hade fött Tera, levde han ett hundra nitton år och födde söner och döttrar.
Da Tarah var sytti år gammel, fikk han sønnene Abram, Nakor og Haran.
När Tera var sjuttio år gammal, födde han Abram, Nahor och Haran.
Dette er historien om Tarah og hans ætt: Tarah fikk sønnene Abram, Nakor og Haran. Og Haran fikk sønnen Lot.
Och detta är berättelsen om Teras släkt. Tera födde Abram, Nahor och Haran. Och Haran födde Lot.
Og Haran døde hos sin far Tarah i sitt fedreland, i Ur i Kaldea.
Och Haran dog hos sin fader Tera i sitt fädernesland, i det kaldeiska Ur.
Og Abram og Nakor tok sig hustruer; Abrams hustru hette Sarai, og Nakors hustru hette Milka og var en datter av Haran, far til Milka og Jiska.
Och Abram och Nahor togo sig hustrur; Abrams hustru hette Sarai, och Nahors hustru hette Milka, dotter till Haran, som var fader till Milka och Jiska.
Og Sarai var ufruktbar, hun hadde ikke noget barn.
Men Sarai var ofruktsam och hade inga barn.
Og Tarah tok med sig Abram, sin sønn, og Lot, Harans sønn, sin sønnesønn, og Sarai, sin sønnekone, sin sønn Abrams hustru; og de drog ut sammen fra Ur i Kaldea for å reise til Kana'ans land, og de kom til Karan og bosatte sig der.
Och Tera tog med sig sin son Abram och sin sonson Lot, Harans son, och sin sonhustru Sarai, som var hans son Abrams hustru; och de drogo tillsammans ut från det kaldeiska Ur på väg till Kanaans land; men när de kommo till Haran, bosatte de sig där.
Og Tarahs dager blev to hundre og fem år; så døde Tarah i Karan.
Och Teras ålder blev två hundra fem år; därefter dog Tera i Haran.