Job 29

Og Job blev ved å fremføre sin visdomstale og sa:

Dia mbola nandroso nanao oha-teny ihany Joba ka nanao hoe:

Å, om jeg hadde det som i fordums måneder, som i de dager da Gud vernet om mig,

Enga anie ka ho tahaka ny tamin'ireny volana lasa ireny aho! Dia tahaka ilay tamin'ny andro niarovan'Andriamanitra ahy!

da hans lampe skinte over mitt hode, da jeg ved hans lys vandret gjennem mørket,

Fony mbola nazava teo ambonin'ny lohako ny jirony, ary ny fahazavany no nandehanako tao amin'ny maizina;

slik som jeg hadde det i min modne manndoms dager, da Guds vennskap hvilte over mitt telt,

Eny, tahaka ny toetro fony aho mbola fararano, raha niseho teo ambonin'ny laiko ny fisakaizan'Andriamanitra;

da den Allmektige ennu var med mig, og jeg hadde mine barn omkring mig,

Fony mbola tao amiko ny Tsitoha, Ary nanodidina ahy ny zanako;

da mine føtter badet sig i melk, og berget ved mitt hus lot bekker av olje strømme frem!

Fony mbola nanasa ny tongotro tamin'ny rononomandry aho, ary ny vatolampy namoaka renirano diloilo teo amiko;

Når jeg gikk op til porten i byen og inntok mitt sete på torvet,

Raha niainga niakatra ho eo amin'ny vavahadin'ny tanàna aho ka nametraka ny fipetrahako teo ankalalahana,

da drog de unge sig unda ved synet av mig, og de gråhårede reiste sig og blev stående;

Dia nahita ahy ny zatovo ka niampirimpirina; Ary niainga ny fotsy volo, dia nijoro;

høvdinger lot være å tale og la hånden på sin munn;

Nangina tsy niteny ny lehibe ka nitampim-bava;

de fornemme tidde stille, og deres tunge blev hengende ved ganen.

Tsy sahy niteny ny mpanapaka, ary ny lelany niraikitra tamin'ny lanilaniny.

Enhver som hørte om mig, priste mig lykkelig, og hver den som så mig, gav mig lovord.

Izay sofina nandre dia nanao ahy hoe sambatra; Ary Izay maso nahita dia vavolombelona ho ahy,

For jeg berget armingen som ropte om hjelp, og den farløse som ingen hjelper hadde.

Satria namonjy ny ory izay nitaraina aho sy ny kamboty izay tsy nanan-kamonjy.

Den som var sin undergang nær, velsignet mig, og enkens hjerte fikk jeg til å juble.

Ny fisaoran'izay efa ho faty dia tonga tamiko; Ary ny fon'ny mpitondratena nampifaliko.

Jeg klædde mig i rettferdighet, og den opslo sin bolig i mig; rettsinn bar jeg som kappe og hue.

Nitafy fahamarinana aho, ka mba nitafy ahy kosa izy; Eny, tahaka ny lamba sy ny hamama ny rariny izay nananako.

Øine var jeg for den blinde, og føtter var jeg for den halte.

Efa maso ho an'ny jamba aho ary tongotra ho an'ny mandringa.

En far var jeg for de fattige, og ukjente folks sak gransket jeg.

Efa ray ho an'ny malahelo aho, ary ny adin'ny olona tsy fantatro aza nodinihiko.

Jeg knuste den urettferdiges kjever og rev byttet bort fra hans tenner.

Namaky ny nifin'ny ratsy fanahy aho ka nandrombaka ny babo teo am-bavany

Jeg tenkte da: I mitt rede skal jeg få dø, og mine dager skal bli tallrike som sand.

Dia hoy izaho: Eo amin'ny akaniko ihany no hialako aina, ary hanamaro ny androko toy ny fasika aho.

Min rot skal ligge åpen for vann, og nattens dugg skal falle på mine grener.

Ny fakako ho azon'ny rano, ary ny ando hitoetra amin'ny sampako mandritra ny alina.

Min ære blir alltid ny, og min bue forynges i min hånd.

Ho vaovao amiko lalandava ny voninahitro, ary ny tsipikako hihahenjana eny an-tanako.

Mig hørte de på, de ventet og lyttet i taushet til mitt råd.

Nihaino ahy ny olona, dia niandry, ka nangina tamin'ny fanolorako saina izy.

Når jeg hadde talt, tok de ikke til orde igjen, og min tale dryppet ned over dem.

Rehefa niteny aho, dia tsy mba namaly intsony izy; ary nitetevan'ny teniko izy.

De ventet på min tale som på regn, de åpnet sin munn som for vårregn.

Niandry ahy toy ny fiandry ny ranonorana izy ary nitanatana vava toy ny fiandry ny fara-orana.

Når de var motløse, smilte jeg til dem, og mitt åsyns lys kunde de ikke formørke.

Raha nisy nila ho ketraka, dia mbola niseho miramirana taminy ihany ny tarehiko, ary tsy nahamaloka ny fahazavan'ny tavako ireo.

Fikk jeg lyst til å gå til dem, da satt jeg der som høvding og tronte som en konge i sin krigerskare, lik en som trøster de sørgende.

Nifidy ny lalan-kalehany aho ka nipetraka ho lohany, eny, nitoetra toy ny mpanjaka teo amin'ny miaramila sy toy ny mpampionona ny misaona aho.