Psalms 73

He himene na Ahapa. He pono, he pai te Atua ki a Iharaira; ki te hunga ngakau ma.
En psalm av Asaf.  Sannerligen, Gud är god mot Israel,  mot dem som hava rena hjärtan.
Ko ahau ia, wahi iti kua tapepa oku waewae: me i kotahi kua paheke oku takahanga.
 Men jag hade så när stapplat med mina fötter,  mina steg voro nära att slinta;
I hae hoki ahau ki te hunga whakahi, i toku kitenga i te tangata hara e kake ana.
 ty jag upptändes av avund mot de övermodiga,  när jag såg att det gick dem väl i deras ogudaktighet.
Kahore hoki he whakawiringa a te mate i a ratou: he maro ano o ratou uaua.
 Ty fria ifrån vedermödor äro de till sin död,  och deras hull är frodigt.
Kahore nga mea whakapouri tangata e pa ki a ratou; kahore ano ratou e whiua tahitia me te mano tangata.
 De komma icke i olycka såsom andra dödliga  och varda icke plågade såsom andra människor.
Na reira, ano he hei te whakakake e awhi nei i a ratou, ano he kakahu te tutu e hipokina nei ratou.
 Därför är högmod deras halsprydnad,  våld den klädnad som höljer dem.
Pupuhi ana o ratou kanohi i te ngako: nui ake nga mea i a ratou i a o ratou ngakau i hiahia ai.
 Ur fetma skåda deras ögon fram,  deras hjärtans inbillningar hava intet mått.
E whakahi ana ratou, e korero kino ana mo te whakatoi: kei runga noa ake a ratou korero.
 De håna och tala förtryck i sin ondska;  med höga åthävor tala de.
Tutuki tonu to ratou mangai ki nga rangi: e kopikopiko ana hoki to ratou arero i runga i te whenua.
 Med sin mun stiga de upp i himmelen,  och deras tunga far fram på jorden;
Koia tona iwi i hoki mai ai ki konei: a e whakawiria ana he wai mo ratou, ki tonu te kapu.
 därför vänder sig deras folk till dem  och super så in vattnet i fulla drag.
E mea ana ratou, Ma te aha e matau ai te Atua? He matauranga koia to te Runga Rawa?
 Och de säga: »Huru skulle Gud kunna veta det?  Skulle sådan kunskap finnas hos den Högste?»
Nana, ko te hunga kino tenei, kei runga tonu i te whenua rangatira, e hua ana o ratou taonga.
 Ja, så är det med de ogudaktiga;  det går dem alltid väl, och de växa i makt.
He pono he maumau taku mea i toku ngakau kia ma, taku horoi hoki i oku ringa ki te harakore.
 Sannerligen, förgäves bevarade jag mitt hjärta rent  och tvådde mina händer i oskuld;
E whiua ana hoki ahau i te roa o te ra, e pakia ana i nga ata katoa.
 jag vart dock plågad hela dagen,  och var morgon kom tuktan över mig.
Me i ki ahau, Ka penei taku korero; na e tinihanga ana ahau ki te whakatupuranga o au tamariki.
 Om jag hade sagt: »Så vill jag lära»,  då hade jag svikit dina barns släkte.
I taku meatanga kia matauria tenei, ka kite ahau he mahi whakauaua rawa;
 När jag nu tänkte efter för att begripa detta,  syntes det mig alltför svårt,
Tae noa ahau ki te wahi tapu o te Atua, katahi ahau ka mohio ki to ratou mutunga.
 till dess jag trängde in i Guds heliga rådslut  och aktade på dess ände.
He pono i whakaturia ratou e koe ki nga wahi pahekeheke; a whakataka ana e koe ki te ngaromanga.
 Sannerligen, på slipprig mark ställer du dem,  du störtar dem ned i fördärv.
Ano te panga whakareretanga o to ratou hunanga! kua pau rawa i nga wehi.
 Huru varda de ej till intet i ett ögonblick!  De förgås och få en ände med förskräckelse.
Ka rite ki te rekanga kanohi, ina ara ake te tangata, tau whakahawea ki to ratou ahua, e te Ariki, ina ara ake koe.
 Såsom det är med en dröm, när man vaknar, o Herre,  så aktar du dem för intet, såsom skuggbilder, när du vaknar.
Na mamae noa iho toku ngakau, a hukihuki ana oku whatumanawa.
 När mitt hjärta förbittrades  och jag kände styng i mitt inre,
He whakaarokore hoki ahau, he kuware: me te mea he kirehe ahau i tou aroaro.
 då var jag oförnuftig och förstod intet;  såsom ett oskäligt djur var jag inför dig.
Ahakoa ra kei a koe tonu ahau; e puritia ana e koe toku ringa matau.
 Dock förbliver jag städse hos dig;  du håller mig vid min högra hand.
Ma tou whakaaro ahau e arahi; muri iho ka riro ahau i a koe ki te kororia.
 Du skall leda mig efter ditt råd  och sedan upptaga mig med ära.
Ko wai hoki toku i te rangi ko koe anake? Kahore atu hoki oku i te whenua e hiahia ai, ko koe anake.
 Vem har jag i himmelen utom dig!  Och när jag har dig, då frågar jag efter intet på jorden.
Hemo iho oku kikokiko me toku ngakau: ko te Atua ia te kaha o toku ngakau, toku wahi ake ake.
 Om än min kropp och min själ försmäkta,  så är dock Gud mitt hjärtas klippa  och min del evinnerligen.
Na, ko te hunga e mamao atu ana i a koe ka mate: ka ngaro i a koe te hunga puremu katoa e whakarere nei i a koe.
 Ty se, de som hava vikit bort ifrån dig skola förgås;  du förgör var och en som trolöst avfaller från dig.
Ko ahau ia, he pai ki ahau te whakatata ki te Atua: kua waiho e ahau te Ariki, a Ihowa, hei whakawhirinakitanga moku, kia whakapuakina ai e ahau au mahi katoa.
 Men jag har min glädje i att hålla mig intill Gud;  jag söker min tillflykt hos Herren, HERREN,  för att kunna förtälja alla dina gärningar.