Joshua 16

A, ko te rota i nga tama a Hohepa, i rere atu i Horano i Heriko, i nga wai o Heriko ki te rawhiti, a tae noa ki te koraha, e aupiki atu ra i Heriko ma te whenua pukepuke ki Peteere;

Och lotten föll ut för Josefs barn sålunda: Landet från Jordan vid Jeriko till Jerikos vatten österut, öknen, som från Jeriko höjer sig uppåt Bergsbygden mot Betel.

Na ka haere atu i Peteere ki Rutu, a tika tonu atu ki nga rohe o Araki ki Ataroto,

Och gränsen gick vidare från Betel till Lus och så fram till arkiternas område, mot Atarot.

Na ka haere ki raro whaka te hauauru ki te rohe o Iapareti tae noa ki te rohe o Petehorono ki raro, ki Ketere: a ko tona putanga atu kei te moana.

Därefter gick den västerut ned till jafletiternas område, ända till Nedre Bet-Horons område och till Geser; sedan gick den ut vid havet.

Na ka riro i nga tama a Hohepa, i a Manahi raua ko Eparaima to ratou kainga tupu.

Detta fingo nu Josefs barn, Manasse och Efraim, till arvedel.

A ko te rohe tenei ki nga tama a Eparaima, ki o ratou kainga whaka te rawhiti ko Ataroto Arara, tae noa ki Petehorono ki runga;

Efraims barn fingo, efter sina släkter, sina gränser sålunda: Gränsen för deras arvedel i öster gick från Atrot-Addar ända till Övre Bet-Horon.

A i puta atu te rohe whaka te hauauru ki Mikimeta ki te raki; a i awhio haere te rohe whaka te rawhiti ki Taanata Hiro, a ka whakarerea atu a reira i te taha ki te rawhiti o Ianoha;

Sedan gick gränsen ut vid havet. I norr var Mikmetat gräns. Därifrån böjde sig gränsen österut till Taanat-Silo. Därefter gick den fram där i öster till Janoa.

Na ka anga i Ianoha ki raro ki Ataroto, a ki Naarata, a ka pa ki Heriko, puta rawa atu kei Horano.

Från Janoa gick den ned till Atarot och Naara, träffade så Jeriko och gick ut vid Jordan.

I haere atu te rohe i Tapua whaka te hauauru ki te awa ki Kanaha; a kei te moana ona putanga atu. Ko te wahi tupu tenei o te iwi o nga tama a Eparaima, o o ratou hapu:

Från Tappua gick gränsen västerut till Kanabäcken och gick sedan ut vid havet. Detta var Efraims barns stams arvedel, efter deras släkter.

Me nga pa i motuhia mo nga tama a Eparaima i roto i te wahi o nga tama a Manahi, nga pa katoa me nga kainga o aua pa.

Dit hörde ock de städer som avsöndrades åt Efraims barn inom Manasse barns arvedel, alla dessa städer med sina byar.

A kihai i peia e ratou te Kanaani e noho ana i Ketere: heoi noho ana te Kanaani i waenganui o Eparaima a taea noatia tenei ra, a ka meinga hei pononga, hei mahi i nga mahi.

Men de fördrevo icke kananéerna som bodde i Geser; därför bodde ock kananéerna kvar bland Efraims barn, såsom de göra ännu i dag, men de blevo arbetspliktiga tjänare under dem.