Isaiah 56

Ko te kupu tenei a Ihowa, Puritia te whakawa, mahia te tika; no te mea ka tata he putanga mo taku whakaora, he whakakitenga mo toku tika.
 Så säger HERREN:  Akten på vad rätt är      och öven rättfärdighet,  ty min frälsning kommer snart,  och snart bliver min rättfärdighet uppenbarad.
Ka hari te tangata nana tenei mahi, te tama a te tangata e pupuri nei i a ia, mau tonu; e pupuri ana, a kahore e whakapoke i te hapati, e tiaki ana i tona ringa kei mahi i tetahi he.
 Säll är den människa, som gör detta,  den människoson, som står fast därvid,  den som håller sabbaten, så att han icke ohelgar den,  och den som avhåller sin hand      från att göra något ont.
Kaua hoki te tama a te tangata ke, kua hona nei ki a Ihowa, e korero, e mea, He pono ka wehea rawatia mai ahau e Ihowa i roto i tana iwi; kaua ano te unaka e ki, Nana, he rakau maroke ahau.
 Främlingen, som har slutit sig till HERREN,  må icke säga så:  »Säkert skall HERREN avskilja mig från sitt folk.»  Ej heller må den snöpte säga:  »Se, jag är ett förtorkat träd.»
Ko ta Ihowa kupu hoki tenei mo nga unaka e pupuri ana i aku hapati, e whiriwhiri ana i nga mea e paingia ana e ahau, a e hopu ana i taku kawenata;
 Ty så säger HERREN:  De snöpta, som hålla mina sabbater  och utvälja det mig behagar  och stå fast vid mitt förbund,
Ka hoatu e ahau he wahi ki a ratou i roto i toku whare, i roto ano i oku taiepa, he ingoa ano e pai ake ana i o nga tama, i o nga tamahine; he ingoa mau tonu taku e hoatu ai ki a ratou, he mea e kore e hatepea atu.
 åt dem skall jag i mitt hus och inom mina murar  giva en åminnelse och ett namn,  en välsignelse, som är förmer än söner och döttrar;  jag skall giva dem ett evigt namn,  som icke skall varda utrotat.
Ko nga tamariki hoki a te tangata ke, kua oti te hono ki a Ihowa, he mea kia mahi ai ratou ki a ia, kia aroha ki te ingoa o Ihowa, kia waiho hei pononga mana; ko te hunga katoa e pupuri ana, a kahore e whakapoke i te hapati, a e hopu ana i taku k awenata;
 Och främlingarna, som hava slutit sig till HERREN  för att tjäna honom och för att älska HERRENS namn  och så vara hans tjänare,  alla som hålla sabbaten, så att de icke ohelga den,  och som stå fast vid mitt förbund,
Ka kawea ratou e ahau ki toku maunga tapu, ka whakahari ano ahau i a ratou i roto i toku whare inoi; ka manakohia a ratou tahunga tinana, me a ratou patunga tapu i runga i taku aata; no te mea ka kiia toku whare, He whare inoi mo nga iwi katoa.
 dem skall jag låta komma till mitt heliga berg  och giva dem glädje i mitt bönehus,  och deras brännoffer och slaktoffer  skola vara mig välbehagliga på mitt altare;  ty mitt hus skall kallas  ett bönehus för alla folk.
He kupu tenei na te Ariki, na Ihowa, na te kaikohikohi mai o te hunga o Iharaira i peia atu, Kua kohikohia era ki a ia; ka kohikohi ano ahau i etahi atu ki a ia.
 Så säger Herren, HERREN,  han som församlar de fördrivna av Israel:  Jag skall församla ännu flera till honom,  utöver dem som redan äro församlade till honom.
E nga kirehe katoa o te parae, haere mai ki te kai, e nga kirehe katoa o te ngahere.
 I alla djur på marken,      kommen och äten,      ja, I alla skogens djur.
Ko ona tutei, he matapo katoa, kahore e mohio; he kuri reokore katoa ratou, e kore e tau; he momoe, he takoto, e matenui ana ki te moe.
 Väktarna här äro allasammans blinda,      de hava intet förstånd;  de äro allasammans stumma hundar,      som icke kunna skälla;  de ligga och drömma      och vilja gärna slumra.
Ae ra, he kuri apo kai ratou, kahore rawa e makona; he hepara enei e kore e ngoto te matauranga; anga katoa ana ratou ki tona ara, ki tona ara, ki te mea taonga mona i tona wahi, i tona wahi.
 Men de hundarna äro ock glupska      och kunna ej bliva mätta.  Ja, sådana människor äro herdar,      dessa som intet kunna förstå!  De vilja allasammans vandra sin egen väg;      var och en söker sin egen vinning,      alla, så många de äro.
Ko ta ratou ki, Haere mai, maku e tiki he waina, kia nui ano ta tatou inu i te wai kaha; a ka rite te ra apopo ki tenei ra, he ra kei runga noa atu tona nui.
 »Kommen, jag skall hämta vin,      och så skola vi dricka oss druckna av starka drycker.  Och morgondagen skall bliva denna dag lik,      en övermåttan härlig dag!»