Job 39

Fantatrao va ny fotoana fiterahan'ny osi-dia any amin'ny harambato? Voahevitrao va ny fiterahan'ny dieravavy?
 Är det du som jagar upp rov åt lejoninnan  och stillar de unga lejonens hunger,
Mahisa ny andro ahatanterahany va ianao? Ary fantatrao va ny fotoana fiterahany?
 när de trycka sig ned i sina kulor  eller ligga på lur i snåret?
Miondrika izy ka teraka, sady alefany ny faharariany.
 Vem är det som skaffar mat åt korpen,  när hans ungar ropar till Gud,  där de sväva omkring utan föda?
Donga ny zanany, mihalehibe any an-efitra ireny; Mivoaka izy ka tsy mety miverina intsony.
 Vet du tiden för stengetterna att föda,  vakar du över när hindarna bör kalva?
Iza moa no nandefa ny boriki-dia ho karenjy? Ary iza no namaha ny fatoran'ny boriki-dia,
 Räknar du månaderna som de skola gå dräktiga,  ja, vet du tiden för dem att föda?
Izay nomeko ny tani'hay ho fitoerany ary ny tanin-tsira ho fonenany?
 De böja sig ned, de avbörda sig sina foster,  hastigt göra de sig fria ifrån födslovåndan.
Ihomehezany ny fitabatabana ao an-tanàna; Tsy ahoany akory ny fiantsoantson'ny mpampandeha;
 Deras ungar frodas och växa till på marken,  så springa de sin väg och vända ej tillbaka.
Any an-tendrombohitra rehetra any no fihinanany, ary mitady ny zava-maitso rehetra izy.
 Vem har skänkt vildåsnan hennes frihet,  vem har lossat den skyggas band?
Mba mety manompo anao va ny ombimanga na handry ao am-pahitrao amin'ny alina?
 Se, hedmarken gav jag henne till hem,  och saltöknen blev hennes boning.
Mahafatotra ny ombimanga amin'ny mahazaka ho ao am-bavasanao va ianao? Na mety manaraka anao handravona bainga any an-dohasaha va izy?
 Hon ler åt larmet i staden,  hon hör ingen pådrivares rop.
Azonao itokiana va izy satria lehibe ny heriny? Ary havelanao hataony va ny asanao?
 Vad hon spanar upp på berget har hon till bete,  hon letar efter allt som är grönt.
Azonao itokiana hitondra ny varinao mody va izy sy hanangona izany ho eo am-pamoloanao?
 Skall vildoxen finnas hågad att tjäna dig  och att stanna över natten invid din krubba?
Mikopakopaka noho ny fifaliana ny elatry ny ostritsa; Nefa mahalemy fanahy azy va ny elany sy ny volony?
 Kan du tvinga vildoxen att gå i fåran efter töm  och förmå honom att i ditt spår harva markerna jämna?
Tsia, fa mandao ny atodiny ao amin'ny tany izy ka mamela azy ho afanain'ny vovoka,
 Kan du lita på honom, då ju hans kraft är så stor,  kan du betro åt honom ditt arbetes frukt?
Ary tsy ahiny izay ho voaporitry ny tongotra ireo. Na ho voahitsaky ny bibi-dia.
 Överlåter du åt honom att föra hem din säd  och att hämta den tillhopa till din loge?
Tsy tia ny zanany izy fa ataony hoatra ny tsy azy ireny; Efa very foana izay nisasarany, nefa tsy ahoany akory izany;
 Strutshonans vingar flaxa med fröjd,  men vad modersömhet visa väl hennes pennor, hennes fjädrar?
Fa efa nampanadinoin'Andriamanitra ny fahendrena izy, ary Tsy nomeny anjara fahalalana.
 Åt jorden överlåter hon ju sina ägg  och ruvar dem ovanpå sanden.
Raha mikopakopak'elatra toa hanidina izy, dia ihomehezany ny soavaly sy ny mpitaingina azy.
 Hon bryr sig ej om att en fot kan krossa dem,  att ett vilddjur kan trampa dem sönder.
Moa manome hery ny soavaly va ianao, na manarona vombo mihofahofa ny vozony?
 Hård är hon mot sin avkomma, såsom vore den ej hennes;  att hennes avel kan gå under, det bekymrar henne ej.
Mahay mampitsipika azy tahaka ny valala va ianao? Mahatsiravina ny hamafin'ny fiefonefony!
 Ty Gud har gjort henne glömsk för vishet,  han har ej tilldelat henne förstånd.
Mihehy ao amin'ny lohasaha izy ka mifalifaly noho ny heriny; Mandroso hanetra ny ady izy.
 Men när det gäller, piskar hon sig själv upp till språng;  då ler hon åt både häst och man.
Mihomehy ny tahotra izy, fa tsy mety mivadi-po. Ary tsy mianotra amin'ny sabatra.
 Är det du som giver åt hästen hans styrka  och kläder hans hals med brusande man?
Mifioka eny amboniny ny zana-tsipìka sy ny lefona manelatselatra ary ny lefom-pohy.
 Är det du som lär honom gräshoppans språng?  Hans stolta frustning, en förskräckelse är den!
Miriotra mafy amin'ny fahavinirana sy ny fahatezerana izy ka tsy mety mijanona intsony, rehefa maneno ny anjomara.
 Han skrapar marken och fröjdar sig i sin kraft  och rusar så fram mot väpnade skaror.
Na oviana na oviana no anenoan'ny anjomara dia mihiaka izy. Ary manimbolo ny ady izy, raha mbola lavitra, dia ny akoralava sy ny fitabataban'ny manamboninahitra.
 Han ler åt fruktan och känner ej förfäran,  han ryggar icke tillbaka för svärd.
Ny fahendrenao va no mampanidina ny hitsikitsika sy mampamelatra ny elany hianatsimo?
 Omkring honom ljuder ett rassel av koger,  av ljungande spjut och lans.
Noho ny didinao va no iakaran'ny voromahery sy anaovany ny akaniny eny an-dringiringy?
 Han skakas och rasar och uppslukar marken,  han kan icke styra sig, när basunen har ljudit.
Eny amin'ny harambato no itoerany sy anaovany ny akaniny, dia eo an-tampon'ny harambato sy ao amin'ny fiarovana.
 För var basunstöt frustar han: Huj!  Ännu i fjärran vädrar han striden,  anförarnas rop och larmet av härskrin.
Any no itazanany remby; Mahatsinjo lavitra ny masony.
 Är det ett verk av ditt förstånd, att falken svingar sig upp  och breder ut sina vingar till flykt mot söder?
Mitsentsitra rà ny zanany, ary izay itoeran'ny faty dia any izy.
 Eller är det på ditt bud som örnen stiger så högt  och bygger sitt näste i höjden? [ (Job 39:31)  På klippan bor han, där har han sitt tillhåll,  på klippans spets och på branta berget. ] [ (Job 39:32)  Därifrån spanar han efter sitt byte,  långt bort i fjärran skådar hans ögon. ] [ (Job 39:33)  Hans ungar frossa på blod,  och där slagna ligga, där finner man honom.                     Job, 40 Kapitlet            Herren manar Job ytterligare till          ödmjukhet, med hänvisning på sina båda         underskapelser Behemot (flodhästen) och                  Leviatan (krokodilen). ] [ (Job 39:34) Så svarade nu HERREN Job och sade: ] [ (Job 39:35)  Vill du tvista med den Allsmäktige, du mästare?  Svara då, du som så klagar på Gud! ] [ (Job 39:36) Job svarade HERREN och sade: ] [ (Job 39:37)  Nej, därtill är jag för ringa; vad skulle jag svara dig?  Jag måste lägga handen på munnen. ] [ (Job 39:38)  En gång har jag talat, och nu säger jag intet mer;  ja, två gånger, men jag gör det icke åter. ]