Job 3

Rehefa afaka izany, dia niloa-bava Joba ka nanozona ny androny

Därefter upplät Job sin mun och förbannade sin födelsedag;

nanao hoe:

Job tog till orda och sade:

Foàna anie ny andro nahaterahako sy ny alina izay nanao hoe: Misy zazalahy vao torontoronina!

 Må den dag utplånas, på vilken jag föddes,  och den natt som sade: »Ett gossebarn är avlat.»

Izany andro izany dia aoka ho maizina, ary aoka tsy hitady azy Andriamanitra any ambony; ary aoka tsy hisy mazava hamirapiratra aminy;

 Må den dagen vändas i mörker,  må Gud i höjden ej fråga efter den  och intet dagsljus lysa däröver.

Aoka ny aizina sy ny aloky ny fahafatesana hahalasa azy indray; Aoka ny rahona hitatao eo amboniny; Aoka izay zavatra mahamaizina ny andro hampahatsiravina azy.

 Mörkret och dödsskuggan börde den åter,  molnen lägre sig över den;  förskräcke den allt som kan förmörka en dag.

Izany alina izany aoka ny aizim-pito hisambotra azy; Aoka tsy hiara-mifaly amin'ny andron'ny taona izy. Ary tsy ho tonga amin'ny isan'ny volana;

 Den natten må gripas av tjockaste mörker;  ej må den få fröjda sig bland årets dagar,  intet rum må den finna inom månadernas krets.

Indro izany alina izany aoka ho momba izy; Aoka tsy ho velona ao ny hoby;

 Ja, ofruktsam blive den natten,  aldrig höje sig jubel under den.

Aoka hanozona azy ny mpanozona andro, Izay mahay mamoha ny dragona;

 Må den förbannas av dem som besvärja dagar,  av dem som förmå mana upp Leviatan.

Aoka ho maizina ny kintan'ny marainany; Aoka hiandry ny mazava izy, nefa tsy hisy, ary aoka tsy ho faly mahita ny hodimason'ny maraina izy,

 Må dess grynings stjärnor förmörkas,  efter ljus må den bida, utan att det kommer,  morgonrodnadens ögonbryn må den aldrig få se;

Satria tsy nanidy ny varavaran'ny kibon'ineny izy ka tsy nanafina fahoriana tamin'ny masoko.

 eftersom den ej tillslöt dörrarna till min moders liv,  ej lät olyckan förbliva dold för mina ögon.

Nahoana re aho no tsy maty hatrany am-bohoka e, ary tsy niala aina, fony vao nivoaka avy tany an-kibo e?

 Varför fick jag ej dö strax i modersskötet,  förgås vid det jag kom ut ur min moders liv?

Nahoana no nisy lohalika niandry ahy? Ary nahoana no nisy nono hinonoako?

 Varför funnos knän mig till mötes,  och varför bröst, där jag fick di?

Fa raha tsy izany, dia efa nandry aho toy izay ka niadana, eny, natory aho ka afa-tsasatra,

 Hade så icke skett, låge jag nu i ro,  jag finge då sova, jag njöte då min vila,

Teo amin'ny mpanjaka sy ny mpanolo-tsaina avy amin'ny tany, izay nanao ireny tanàna efa rava,

 vid sidan av konungar och rådsherrar i landet,  män som byggde sig palatslika gravar,

Na teo amin'ny andriandahy izay manana volamena sady mameno volafotsy ny tranony;

 ja, vid sidan av furstar som voro rika på guld  och hade sina hus uppfyllda av silver;

Na efa tsy ary toy ny zaza tsy tonga volana aho ka nafenina, dia toy ny zaza izay tsy nahita ny mazava akory.

 eller vore jag icke till, lik ett nedgrävt foster,  lik ett barn som aldrig fick se ljuset.

Any no itsaharan'ny ratsy fanahy tsy hampitebiteby, ary any ny reraka no afa-tsasatra;

 Där hava ju de ogudaktiga upphört att rasa,  där få de uttröttade komma till vila;

Miara-miadana avokoa ny mpifatotra; Tsy mandre ny feon'ny mpampiasa izy.

 där hava alla fångar fått ro,  de höra där ingen pådrivares röst.

Samy any ny kely sy ny lehibe, Ary ny mpanompo dia afaka amin'ny tompony.

 Små och stora äro där varandra lika,  trälen har där blivit fri ifrån sin herre.

Nahoana no fahazavana no mba omena ny reraka, ary fiainana ho an'izay latsaka amin'ny fangidiana?

 Varför skulle den olycklige skåda ljuset?  Ja, varför gives liv åt dem som plågas så bittert,

Izay miandry fahafatesana, nefa tsy avy izy, sady mitady azy mihoatra noho ny fitady harena nafenina:

 åt dem som vänta efter döden, utan att den kommer,  och spana därefter mer än efter någon skatt,

Izay faly indrindra sady ravoravo, raha mahita ny fasana,

 åt dem som skulle glädjas -- ja, intill jubel --  och fröjda sig, allenast de funne sin grav;

Dia olona izay mandeha ao amin'ny maizina sady voafefin'Andriamanitra manodidina.

 varför åt en man vilkens väg är höljd i mörker,  åt en man så kringstängd av Gud?

Fa mialoha ny haninkaniko ny fitolokoko, ary migororoana toy ny rano ny fidradradradrako;

 Suckan har ju blivit mitt dagliga bröd,  och såsom vatten strömma mina klagorop.

Fa Izay atahorako no mahazo ahy, ary izay angovitako no manjo ahy.

 ty det som ingav mig förskräckelse, det drabbar mig nu,  och vad jag fruktade för, det kommer över mig.

Tsy mbola nahita fiadanana na fitsaharana na fakàna aina akory aza aho, dia tonga indray ny tebiteby.

 Jag får ingen rast, ingen ro, ingen vila;  ångest kommer över mig.