Job 31

I made a covenant with mine eyes; why then should I think upon a maid?
 Ett förbund slöt jag med mina ögon:  aldrig skulle jag skåda efter någon jungfru.
For what portion of God is there from above? and what inheritance of the Almighty from on high?
 Vilken lott finge jag eljest av Gud i höjden,  vilken arvedel av den Allsmäktige därovan?
Is not destruction to the wicked? and a strange punishment to the workers of iniquity?
 Ofärd kommer ju över de orättfärdiga,  och olycka drabbar ogärningsmän.
Doth not he see my ways, and count all my steps?
 Ser icke han mina vägar,  räknar han ej alla mina steg?
If I have walked with vanity, or if my foot hath hasted to deceit;
 Har jag väl umgåtts med lögn,  och har min fot varit snar till svek?
Let me be weighed in an even balance, that God may know mine integrity.
 Nej, må jag vägas på en riktig våg,  så skall Gud förnimma min ostrafflighet.
If my step hath turned out of the way, and mine heart walked after mine eyes, and if any blot hath cleaved to mine hands;
 Hava mina steg vikit av ifrån vägen,  har mitt hjärta följt efter mina ögon,  eller låder vid min händer en fläck?
Then let me sow, and let another eat; yea, let my offspring be rooted out.
 Då må en annan äta var jag har sått,  och vad jag har planterat må ryckas upp med roten.
If mine heart have been deceived by a woman, or if I have laid wait at my neighbour's door;
 Har mitt hjärta låtit dåra sig av någon kvinna,  så att jag har stått på lur vid min nästas dörr?
Then let my wife grind unto another, and let others bow down upon her.
 Då må min hustru mala mjöl åt en annan,  och främmande män må då famntaga henne.
For this is an heinous crime; yea, it is an iniquity to be punished by the judges.
 Ja, sådant hade varit en skändlighet,  en straffbar missgärning hade det varit,
For it is a fire that consumeth to destruction, and would root out all mine increase.
 en eld som skulle förtära intill avgrunden  och förhärja till roten all min gröda.
If I did despise the cause of my manservant or of my maidservant, when they contended with me;
 Har jag kränkt min tjänares eller tjänarinnas rätt,  när de hade någon tvist med mig?
What then shall I do when God riseth up? and when he visiteth, what shall I answer him?
 Vad skulle jag då göra, när Gud stode upp,  och när han hölle räfst, vad kunde jag då svara honom?
Did not he that made me in the womb make him? and did not one fashion us in the womb?
 Han som skapade mig skapade ju och dem i moderlivet,  han, densamme, har berett dem i modersskötet.
If I have withheld the poor from their desire, or have caused the eyes of the widow to fail;
 Har jag vägrat de arma vad de begärde  eller låtit änkans ögon försmäkta?
Or have eaten my morsel myself alone, and the fatherless hath not eaten thereof;
 Har jag ätit mitt brödstycke allena,  utan att den faderlöse och har fått äta därav?
(For from my youth he was brought up with me, as with a father, and I have guided her from my mother's womb;)
 Nej, från min ungdom fostrades han hos mig såsom hos en fader,  och från min moders liv var jag änkors ledare.
If I have seen any perish for want of clothing, or any poor without covering;
 Har jag kunnat se en olycklig gå utan kläder,  se en fattig ej äga något att skyla sig med?
If his loins have not blessed me, and if he were not warmed with the fleece of my sheep;
 Måste ej fastmer hans länd välsigna mig,  och fick han ej värma sig i ull av mina lamm?
If I have lifted up my hand against the fatherless, when I saw my help in the gate:
 Har jag lyft min hand mot den faderlöse,  därför att jag såg mig hava medhåll i porten?
Then let mine arm fall from my shoulder blade, and mine arm be broken from the bone.
 Då må min axel lossna från sitt fäste  och min arm brytas av ifrån sin led.
For destruction from God was a terror to me, and by reason of his highness I could not endure.
 Jag måste då frukta ofärd ifrån Gud  och skulle stå maktlös inför hans majestät.
If I have made gold my hope, or have said to the fine gold, Thou art my confidence;
 Har jag satt mitt hopp till guldet  och kallat guldklimpen min förtröstan?
If I rejoiced because my wealth was great, and because mine hand had gotten much;
 Var det min glädje att min rikedom blev så stor,  och att min hand förvärvade så mycket?
If I beheld the sun when it shined, or the moon walking in brightness;
 Hände det, när jag såg solljuset, huru det sken,  och månen, huru härligt den gick fram,
And my heart hath been secretly enticed, or my mouth hath kissed my hand:
 att mitt hjärta hemligen lät dåra sig,  så att jag med handkyss gav dem min hyllning?
This also were an iniquity to be punished by the judge: for I should have denied the God that is above.
 Nej, också det hade varit en straffbar missgärning;  därmed hade jag ju förnekat Gud i höjden.
If I rejoiced at the destruction of him that hated me, or lifted up myself when evil found him:
 Har jag glatt mig åt min fiendes ofärd  och fröjdats, när olycka träffade honom?
Neither have I suffered my mouth to sin by wishing a curse to his soul.
 Nej, jag tillstadde ej min mun att synda så,  ej att med förbannelse begära hans liv.
If the men of my tabernacle said not, Oh that we had of his flesh! we cannot be satisfied.
 Och kan mitt husfolk icke bevittna  att envar fick mätta sig av kött vid mitt bord?
The stranger did not lodge in the street: but I opened my doors to the traveller.
 Främlingen behövde ej stanna över natten på gatan,  mina dörrar lät jag stå öppna utåt vägen.
If I covered my transgressions as Adam, by hiding mine iniquity in my bosom:
 Har jag på människovis skylt mina överträdelser  och gömt min missgärning i min barm,
Did I fear a great multitude, or did the contempt of families terrify me, that I kept silence, and went not out of the door?
 av fruktan för den stora hopen  och av rädsla för stamfränders förakt,  så att jag teg och ej gick utom min dörr?
Oh that one would hear me! behold, my desire is, that the Almighty would answer me, and that mine adversary had written a book.
 Ack att någon funnes, som ville höra mig!  Jag har sagt mitt ord.  Den Allsmäktige må nu svara mig;  ack att jag finge min vederparts motskrift!
Surely I would take it upon my shoulder, and bind it as a crown to me.
 Sannerligen, jag skulle då bära den högt på min skuldra,  såsom en krona skulle jag fästa den på mig.
I would declare unto him the number of my steps; as a prince would I go near unto him.
 Jag ville då göra honom räkenskap för alla mina steg,  lik en furste skulle jag då träda inför honom.
If my land cry against me, or that the furrows likewise thereof complain;
 Har min mark höjt rop över mig,  och hava dess fåror gråtit med varandra?
If I have eaten the fruits thereof without money, or have caused the owners thereof to lose their life:
 Har jag förtärt dess gröda obetald  eller utpinat dess brukares liv?
Let thistles grow instead of wheat, and cockle instead of barley. The words of Job are ended.
 Då må törne växa upp för vete,  och ogräs i stället för korn. Slut på Jobs tal.