I Chronicles 5

Now the sons of Reuben the firstborn of Israel, (for he was the firstborn; but, forasmuch as he defiled his father's bed, his birthright was given unto the sons of Joseph the son of Israel: and the genealogy is not to be reckoned after the birthright.

Och Rubens söner, Israels förstföddes -- han var nämligen den förstfödde, men därför att han oskärade sin faders bädd, blev hans förstfödslorätt given åt Josefs, Israels sons, söner, dock icke så, att denne skulle upptagas i släktregistret såsom den förstfödde;1 Mos. 29,32. 35,22. 48,5 f. 49,4.

For Judah prevailed above his brethren, and of him came the chief ruler; but the birthright was Joseph's:)

ty väl var Juda den mäktigaste bland sina bröder, och furste blev en av hans avkomlingar, men förstfödslorätten blev dock Josefs --1 Mos. 49,8 f.

The sons, I say, of Reuben the firstborn of Israel were, Hanoch, and Pallu, Hezron, and Carmi.

Rubens, Israels förstföddes, söner voro Hanok och Pallu, Hesron och Karmi.1 Mos. 46,9. 2 Mos. 6,14. 4 Mos. 26,5 f.

The sons of Joel; Shemaiah his son, Gog his son, Shimei his son,

Joels söner voro hans son Semaja, dennes son Gog, dennes son Simei,

Micah his son, Reaia his son, Baal his son,

dennes son Mika, dennes son Reaja, dennes son Baal,

Beerah his son, whom Tilgath–pilneser king of Assyria carried away captive: he was prince of the Reubenites.

så ock dennes son Beera, som Tillegat-Pilneeser, konungen i Assyrien, förde bort i fångenskap; han var hövding för rubeniterna.2 Kon. 15,29.

And his brethren by their families, when the genealogy of their generations was reckoned, were the chief, Jeiel, and Zechariah,

Och hans bröder voro, efter sina släkter, när de upptecknades i släktregistret efter sin ättföljd: Jegiel, huvudmannen, Sakarja

And Bela the son of Azaz, the son of Shema, the son of Joel, who dwelt in Aroer, even unto Nebo and Baal–meon:

och Bela, son till Asas, son till Sema, son till Joel; han bodde i Aroer, och hans boningsplatser nådde ända till Nebo och Baal-Meon.4 Mos. 32,38.

And eastward he inhabited unto the entering in of the wilderness from the river Euphrates: because their cattle were multiplied in the land of Gilead.

Och österut nådde hans boningsplatser ända fram till öknen som sträcker sig ifrån floden Frat; ty de hade stora boskapshjordar i Gileads land.

And in the days of Saul they made war with the Hagarites, who fell by their hand: and they dwelt in their tents throughout all the east land of Gilead.

Men i Sauls tid förde de krig mot hagariterna, och dessa föllo för deras hand; då bosatte de sig i deras hyddor utefter hela östra sidan av Gilead.

And the children of Gad dwelt over against them, in the land of Bashan unto Salchah:

Och Gads barn hade sina boningsplatser gent emot dem i landet Basan ända till Salka:Jos. 13,24 f.

Joel the chief, and Shapham the next, and Jaanai, and Shaphat in Bashan.

Joel, huvudmannen, och Safam därnäst, och vidare Jaanai och Safat i Basan.

And their brethren of the house of their fathers were, Michael, and Meshullam, and Sheba, and Jorai, and Jachan, and Zia, and Heber, seven.

Och deras bröder voro, efter sina familjer, Mikael, Mesullam, Seba, Jorai, Jaekan, Sia och Eber, tillsammans sju.

These are the children of Abihail the son of Huri, the son of Jaroah, the son of Gilead, the son of Michael, the son of Jeshishai, the son of Jahdo, the son of Buz;

Dessa voro söner till Abihail, son till Huri, son till Jaroa, son till Gilead, son till Mikael, son till Jesisai, son till Jado, son till Bus.

Ahi the son of Abdiel, the son of Guni, chief of the house of their fathers.

Men Ahi, son till Abdiel, son till Guni, var huvudman för deras familjer.

And they dwelt in Gilead in Bashan, and in her towns, and in all the suburbs of Sharon, upon their borders.

Och de bodde i Gilead i Basan och underlydande orter, så ock på alla Sarons utmarker, så långt de sträckte sig.

All these were reckoned by genealogies in the days of Jotham king of Judah, and in the days of Jeroboam king of Israel.

Alla dessa blevo upptecknade i släktregistret i Jotams, Juda konungs, och i Jerobeams, Israels konungs, tid.2 Kon. 14,23. 15,7.

The sons of Reuben, and the Gadites, and half the tribe of Manasseh, of valiant men, men able to bear buckler and sword, and to shoot with bow, and skilful in war, were four and forty thousand seven hundred and threescore, that went out to the war.

Rubens barn och gaditerna och ena hälften av Manasse stam, de av dem, som voro krigsdugliga och buro sköld och svärd och spände båge och voro stridskunniga, utgjorde fyrtiofyra tusen sju hundra sextio stridbara män.

And they made war with the Hagarites, with Jetur, and Nephish, and Nodab.

Och de förde krig mot hagariterna och mot Jetur, Nafis och Nodab.1 Mos. 25,15. 1 Krön. 1,31.

And they were helped against them, and the Hagarites were delivered into their hand, and all that were with them: for they cried to God in the battle, and he was intreated of them; because they put their trust in him.

Och seger beskärdes dem i striden mot dessa, så att hagariterna och alla som voro med dem blevo givna i deras hand; ty de ropade till Gud under striden, och han bönhörde dem, därför att de förtröstade på honom.

And they took away their cattle; of their camels fifty thousand, and of sheep two hundred and fifty thousand, and of asses two thousand, and of men an hundred thousand.

Och såsom byte förde de bort deras boskapshjordar, femtio tusen kameler, två hundra femtio tusen får och två tusen åsnor, så ock ett hundra tusen människor.

For there fell down many slain, because the war was of God. And they dwelt in their steads until the captivity.

Ty många hade fallit slagna, eftersom striden var av Gud. Sedan bosatte de sig i deras land och bodde där ända till fångenskapen.2 Kon. 17.6.

And the children of the half tribe of Manasseh dwelt in the land: they increased from Bashan unto Baal–hermon and Senir, and unto mount Hermon.

Halva Manasse stams barn bodde ock där i landet, från Basan ända till Baal-Hermon och Senir och Hermons berg, och de voro talrika.

And these were the heads of the house of their fathers, even Epher, and Ishi, and Eliel, and Azriel, and Jeremiah, and Hodaviah, and Jahdiel, mighty men of valour, famous men, and heads of the house of their fathers.

Och dessa voro huvudmän för sina familjer: Efer, Jisei, Eliel, Asriel, Jeremia, Hodauja och Jadiel, tappra stridsmän, namnkunniga män, huvudmän för sina familjer.

And they transgressed against the God of their fathers, and went a whoring after the gods of the people of the land, whom God destroyed before them.

Men de blevo otrogna mot sina fäders Gud, i det att de i trolös avfällighet lupo efter de gudar som dyrkades av de folk där i landet, som Gud hade förgjort för dem.2 Mos. 34,15 f.

And the God of Israel stirred up the spirit of Pul king of Assyria, and the spirit of Tilgath–pilneser king of Assyria, and he carried them away, even the Reubenites, and the Gadites, and the half tribe of Manasseh, and brought them unto Halah, and Habor, and Hara, and to the river Gozan, unto this day.

Då uppväckte Israels Gud den assyriske konungen Puls ande och den assyriske konungen Tillegat-Pilnesers ande och lät folket föras bort i fångenskap, såväl rubeniterna och gaditerna som ena hälften av Manasse stam, och lät dem komma till Hala, Habor, Hara och Gosans ström, där de äro ännu i dag.2 Kon. 15,19, 29. 17,6.