Psalms 14

Al Capo de’ musici. Di Davide. Lo stolto ha detto nel suo cuore: Non c’è Dio. Si sono corrotti, si son resi abominevoli nella loro condotta; non v’è alcuno che faccia il bene.

För sångmästaren; av David.  Dårarna säga i sina hjärtan:      »Det finnes ingen Gud.»  Fördärv och styggelse är deras verk;      ingen finnes, som gör vad gott är.

L’Eterno ha riguardato dal cielo sui figliuoli degli uomini per vedere se vi fosse alcuno che avesse intelletto, che cercasse Iddio.

 HERREN skådar ned från himmelen      på människors barn,  för att se om det finnes någon förståndig,      någon som söker Gud.

Tutti si sono sviati, tutti quanti si son corrotti, non v’è alcuno che faccia il bene, neppur uno.

 Nej, alla äro de avfälliga,      allasammans äro de fördärvade;  ingen finnes, som gör vad gott är,      det finnes icke en enda.

Son essi senza conoscenza tutti questi operatori d’iniquità, che mangiano il mio popolo come mangiano il pane e non invocano l’Eterno?

 Hava de då intet fått förnimma,      alla dessa ogärningsmän,  dessa som uppäta mitt folk,      likasom åte de bröd,  och som icke åkalla HERREN?

Ecco là, son presi da grande spavento perché Iddio è con la gente giusta.

 Jo, där överföll dem förskräckelse --  ty Gud är hos de rättfärdigas släkte.

Voi, invece, fate onta al consiglio del misero, perché l’Eterno è il suo rifugio.

 Den betrycktes rådslag mån I söka bringa på skam,      HERREN är ju ändå hans tillflykt.

Oh, chi recherà da Sion la salvezza d’Israele? Quando l’Eterno ritrarrà dalla cattività il suo popolo, Giacobbe festeggerà, Israele si rallegrerà.

 Ack att från Sion      komme frälsning för Israel!  När HERREN vill åter      upprätta sitt folk,  då skall Jakob fröjda sig,      då skall Israel vara glad.