Psalms 124

Canto dei pellegrinaggi. Di Davide. Se non fosse stato l’Eterno che fu per noi, lo dica pure ora Israele,

En vallfartssång; av David.  Om HERREN icke hade varit med oss  -- så säge Israel --

se non fosse stato l’Eterno che fu per noi, quando gli uomini si levarono contro noi,

 om HERREN icke hade varit med oss,  när människorna reste sig upp emot oss,

allora ci avrebbero inghiottiti tutti vivi, quando l’ira loro ardeva contro noi;

 då hade de uppslukat oss levande,  när deras vrede upptändes mot oss;

allora le acque ci avrebbero sommerso, il torrente sarebbe passato sull’anima nostra;

 då hade vattnen fördränkt oss,  strömmen gått över vår själ;

allora le acque orgogliose sarebbero passate sull’anima nostra.

 ja, då hade de gått över vår själ,  de svallande vattnen.

Benedetto sia l’Eterno che non ci ha dato in preda ai loro denti!

 Lovad vare HERREN  för att han ej gav oss      till rov åt deras tänder!

L’anima nostra è scampata, come un uccello dal laccio degli uccellatori; il laccio è stato rotto, e noi siamo scampati.

 Vår själ kom undan såsom en fågel      ur fågelfängarnas snara;  snaran gick sönder,      och vi kommo undan.

Il nostro aiuto è nel nome dell’Eterno, che ha fatto il cielo e la terra.

 Vår hjälp är i HERRENS namn,  hans som har gjort himmel och jord.