Psalms 104

Anima mia, benedici l’Eterno! O Eterno, mio Dio, tu sei sommamente grande; sei vestito di splendore e di maestà.

 Lova HERREN, min själ.  HERRE, min Gud, du är hög och stor,  i majestät och härlighet är du klädd.

Egli s’ammanta di luce come d’una veste; distende i cieli come un padiglione;

 Du höljer dig i ljus såsom i en mantel,  du spänner ut himmelen såsom ett tält;

egli costruisce le sue alte stanze nelle acque; fa delle nuvole il suo carro, s’avanza sulle ali del vento;

 du timrar på vattnen dina salar,  molnen gör du till din vagn,  och du far fram på vindens vingar.

fa dei venti i suoi messaggeri, delle fiamme di fuoco i suoi ministri.

 Du gör vindar till dina sändebud,  eldslågor till dina tjänare.

Egli ha fondato la terra sulle sue basi; non sarà smossa mai in perpetuo.

 Du grundade jorden på hennes fästen,  så att hon icke vacklar till evig tid.

Tu l’avevi coperta dell’abisso come d’una veste, le acque s’erano fermate sui monti.

 Med djupet betäckte du henne såsom med en klädnad;  uppöver bergen stodo vattnen.

Alla tua minaccia esse si ritirarono, alla voce del tuo tuono fuggirono spaventate.

 Men för din näpst flydde de;  för ljudet av ditt dunder hastade de undan.

Le montagne sorsero, le valli s’abbassarono nel luogo che tu avevi stabilito per loro.

 Berg höjde sig, och dalar sänkte sig,  på den plats som du hade bestämt för dem.

Tu hai posto alle acque un limite che non trapasseranno; esse non torneranno a coprire la terra.

 En gräns satte du, som vattnen ej fingo överskrida,  så att de icke åter skulle betäcka jorden.

Egli manda fonti nelle valli, ed esse scorrono fra le montagne;

 Du lät källor flyta fram i dalarna,  mellan bergen togo de sin väg.

abbeverano tutte le bestie della campagna, gli asini selvatici vi si dissetano.

 De vattna alla markens djur,  vildåsnorna släcka i dem sin törst.

Presso a quelle si riparano gli uccelli del cielo; di mezzo alle fronde fanno udir la loro voce.

 Vid dem bo himmelens fåglar,  från trädens grenar höja de sin röst.

Egli adacqua i monti dall’alto delle sue stanze, la terra è saziata col frutto delle tue opere.

 Du vattnar bergen från dina salar,  jorden mättas av den frukt du skapar.

Egli fa germogliar l’erba per il bestiame e le piante per il servizio dell’uomo, facendo uscir dalla terra il nutrimento,

 Du låter gräs skjuta upp för djuren  och örter till människans tjänst.  Så framalstrar du bröd ur jorden

e il vino che rallegra il cuor dell’uomo, e l’olio che gli fa risplender la faccia, e il pane che sostenta il cuore dei mortali.

 och vin, som gläder människans hjärta;  så gör du hennes ansikte glänsande av olja,  och brödet styrker människans hjärta.

Gli alberi dell’Eterno sono saziati, i cedri del Libano, ch’egli ha piantati.

 HERRENS träd varda ock mättade,  Libanons cedrar, som han har planterat;

Gli uccelli vi fanno i loro nidi; la cicogna fa dei cipressi la sua dimora;

 fåglarna bygga där sina nästen,  hägern gör sitt bo i cypresserna.

le alte montagne son per i camosci, le rocce sono il rifugio de’ conigli.

 Stenbockarna hava fått de höga bergen,  klyftorna är klippdassarnas tillflykt.

Egli ha fatto la luna per le stagioni; il sole conosce il suo tramonto.

 Du gjorde månen till att bestämma tiderna;  solen vet stunden då den skall gå ned.

Tu mandi le tenebre e vien la notte, nella quale tutte le bestie delle foreste si mettono in moto.

 Du sänder mörker, och det bliver natt;  då komma alla skogens djur i rörelse,

I leoncelli ruggono dietro la preda e chiedono il loro pasto a Dio.

 de unga lejonen ryta efter rov  och begära sin föda av Gud.

Si leva il sole, esse si ritirano e vanno a giacere nei loro covi.

 Solen går upp; då draga de sig tillbaka  och lägga sig ned i sina kulor.

L’uomo esce all’opera sua e al suo lavoro fino alla sera.

 Människan går då ut till sin gärning  och till sitt arbete intill aftonen.

Quanto son numerose le tue opere, o Eterno! Tu le hai fatte tutte con sapienza; la terra è piena delle tue ricchezze.

 Huru mångfaldiga äro icke dina verk, o HERRE!  Med vishet har du gjort dem alla.  Jorden är full av vad du har skapat.

Ecco il mare, grande ed ampio, dove si muovon creature senza numero, animali piccoli e grandi.

 Se ock havet, det stora ock vida:  ett tallöst vimmel rör sig däri,  djur både stora och små.

Là vogano le navi e quel leviatan che hai creato per scherzare in esso.

 Där gå skeppen sin väg fram,  Leviatan, som du har skapat att leka däri.

Tutti quanti sperano in te che tu dia loro il lor cibo a suo tempo.

 Alla vänta de efter dig,  att du skall giva dem deras mat i rätt tid.

Tu lo dài loro ed essi lo raccolgono; tu apri la mano ed essi son saziati di beni.

 Du giver dem, då samla de in;  du upplåter din hand,      då varda de mättade med goda håvor.

Tu nascondi la tua faccia, essi sono smarriti; tu ritiri il loro fiato, ed essi muoiono e tornano nella loro polvere.

 Du fördöljer ditt ansikte, då förskräckas de;  du tager bort deras ande, då förgås de  och vända åter till sitt stoft igen.

Tu mandi il tuo spirito, essi sono creati, e tu rinnovi la faccia della terra.

 Du sänder ut din ande, då varda de skapade,  och du förnyar jordens anlete.

Duri in perpetuo la gloria dell’Eterno, si rallegri l’Eterno nelle opere sue!

 HERRENS ära förblive evinnerligen;  må HERREN glädja sig över sina verk,

Egli riguarda la terra, ed essa trema; egli tocca i monti, ed essi fumano.

 han som skådar på jorden, och hon bävar,  han som rör vid bergen, och de ryka.

Io canterò all’Eterno finché io viva; salmeggerò al mio Dio finché io esista.

 Jag vill sjunga till HERRENS ära, så länge jag lever;  jag vill lovsjunga min Gud, så länge jag är till.

Possa la mia meditazione essergli gradita! Io mi rallegrerò nell’Eterno.

 Mitt tal behage honom väl;  må jag själv få glädja mig i HERREN.

Spariscano i peccatori dalla terra, e gli empi non siano più! Anima mia, benedici l’Eterno. Alleluia.

 Men må syndare försvinna ifrån jorden  och inga ogudaktiga mer vara till.  Lova HERREN, min själ  Halleluja!