Proverbs 29

L’uomo che, essendo spesso ripreso, irrigidisce il collo, sarà di subito fiaccato, senza rimedio.

 Den som får mycken tillrättavisning, men förbliver hårdnackad,  han varder oförtänkt krossad utan räddning.Jes 66,4. Jer. 7,13 f.

Quando i giusti son numerosi, il popolo si rallegra: ma quando domina l’empio, il popolo geme.

 När de rättfärdiga växa till, gläder sig folket,  men när den ogudaktige kommer till välde, suckar folket.Ords. 11,10. 28,12, 28.

L’uomo che ama la sapienza, rallegra suo padre; ma chi frequenta le meretrici dissipa i suoi beni.

 Den som älskar vishet gör sin fader glädje;  men den som giver sig i sällskap med skökor förstör vad han äger.Ords. 10,1 15,20. 27,11 Luk. 15,13, 30.

Il re, con la giustizia, rende stabile il paese; ma chi pensa solo a imporre tasse, lo rovina.

 Genom rättvisa håller en konung sitt land vid makt;  men den som utpressar gärder, har fördärvar det.Ords. 28,16

L’uomo che lusinga il prossimo, gli tende una rete davanti ai piedi.

 Den man som smickrar sin nästa  han breder ut ett nät för han fötter.

Nella trasgressione del malvagio v’è un’insidia; ma il giusto canta e si rallegra.

 En ond människas överträdelse bliver henne en snara,  men den rättfärdige får jubla och glädjas.Ords. 12,13

Il giusto prende conoscenza della causa de’ miseri, ma l’empio non ha intendimento né conoscenza.

 Den rättfärdige vårdar sig om de armas sak,  men den ogudaktige förstår intet.

I beffardi soffian nel fuoco delle discordie cittadine, ma i savi calmano le ire.

 Bespottare uppvigla staden,  men visa män stilla vreden.Ords. 28,2. Pred. 9,18.

Se un savio viene a contesa con uno stolto, quello va in collera e ride, e non c’è da intendersi.

 När en vis man vill gå till rätta med en oförnuftig man,  då vredgas denne eller ler, och har ingen ro.Jes. 57,20 f.

Gli uomini di sangue odiano chi è integro, ma gli uomini retti ne proteggono la vita.

 De blodgiriga hata den som är ostrafflig,  men de redliga söka skydda hans liv.

Lo stolto dà sfogo a tutta la sua ira, ma il savio rattiene la propria.

 Dåren släpper all sin vrede lös,  men den vise stillar den till slut.Ords. 17,27.

Quando il sovrano dà retta alle parole menzognere, tutti i suoi ministri sono empi.

 Den furste som aktar på lögnaktigt tal,  hans tjänare äro alla ogudaktiga.Syr. 10,2.

Il povero e l’oppressore s’incontrano; l’Eterno illumina gli occhi d’ambedue.

 Den fattige och förtryckaren få leva jämte varandra;  av HERREN få bådas ögon sitt ljus.Ords. 22,2.

Il re che fa ragione ai miseri secondo verità, avrà il trono stabilito in perpetuo.

 Den konung som dömer de armas rätt.  hans tron skall bestå evinnerligen.Ords. 16,12. 20,28.

La verga e la riprensione dànno sapienza; ma il fanciullo lasciato a sé stesso, fa vergogna a sua madre.

 Ris och tillrättavisning giver vishet,  men ett oupptuktat barn drager skam över sin moder.Ords. 13,24. 22,15. 23,13 f.

Quando abbondano gli empi, abbondano le trasgressioni; ma i giusti ne vedranno la ruina.

 Där de ogudaktiga växa till, där växer överträdelsen till,  men de rättfärdiga skola se deras fall med lust.Ps. 58,11. 91,8.

Correggi il tuo figliuolo; egli ti darà conforto, e procurerà delizie all’anima tua.

 Tukta din son, så skall han bliva dig till hugnad  och giva ljuvlig spis åt din själ.

Quando non c’è visioni, il popolo è senza freno; ma beato colui che osserva la legge!

 Där profetia icke finnes, där bliver folket tygellöst;  men säll är den som håller lagen.

Uno schiavo non si corregge a parole; anche se comprende, non ubbidisce.

 Med ord kan man icke tukta en tjänare  ty om han än förstår, så rättar han sig icke därefter.

Hai tu visto un uomo precipitoso nel suo parlare? C’è più da sperare da uno stolto che da lui.

 Ser du en man som är snar till att tala,  det är mer hopp om en dåre än om honom.Ords. 26,12. Pred. 5,1. Jak. 1,19 f. 3,5 f.

Se uno alleva delicatamente da fanciullo il suo servo, questo finirà per voler essere figliuolo.

 Om någon är för efterlåten mot sin tjänare i hans ungdom,  så visar denne honom på sistone förakt.

L’uomo iracondo fa nascere contese, e l’uomo collerico abbonda in trasgressioni.

 En snarsticken man uppväcker träta,  och den som lätt förtörnas begår ofta överträdelse.Ords. 15,18. 22,24. 27,4. Jak. 1,20.

L’orgoglio abbassa l’uomo, ma chi è umile di spirito ottiene gloria.

 En människas högmod bliver henne till förödmjukelse,  men den ödmjuke vinner ära.Job 22,29. Ords. 15,33. 18,12. Luk. 14,11. 1 Petr. 5,5 f.

Chi fa società col ladro odia l’anima sua; egli ode la esecrazione e non dice nulla.

 Den som skiftar rov med en tjuv hatar sitt eget liv;  när han hör edsförpliktelsen, yppar han intet.3 Mos. 5,1.

La paura degli uomini costituisce un laccio, ma chi confida nell’Eterno è al sicuro.

 Människofruktan har med sig snaror,  men den som förtröstar på HERREN, han varder beskyddad.Matt. 10,28.

Molti cercano il favore del principe, ma l’Eterno fa giustizia ad ognuno.

 Många söka en furstes ynnest,  men av HERREN får var och en sin rätt.

L’uomo iniquo è un abominio per i giusti, e colui che cammina rettamente è un abominio per gli empi.

 En orättfärdig man är en styggelse för de rättfärdiga,  och den som vandrar i redlighet är en styggelse för den ogudaktige.Ps. 15,4. 1 Petr. 4,4.