Proverbs 15

La risposta dolce calma il furore, ma la parola dura eccita l’ira.
 Ett mjukt svar stillar vrede,  men ett hårt ord kommer harm åstad.1 Sam. 25,23 f. Ords. 25,15.
La lingua dei savi è ricca di scienza, ma la bocca degli stolti sgorga follia.
 De visas tunga meddelar god kunskap,  men dårars mun flödar över av oförnuft.Ords. 13,16.
Gli occhi dell’Eterno sono in ogni luogo, osservando i cattivi ed i buoni.
 HERRENS ögon äro överallt;  de giva akt på både onda och goda.Job 31,4. 34,21 f. Ords. 5,21.
La lingua che calma, è un albero di vita, ma la lingua perversa strazia lo spirito.
 En saktmodig tunga är ett livets träd,  men en vrång tunga giver hjärtesår.
L’insensato disdegna l’istruzione di suo padre, ma chi tien conto della riprensione diviene accorto.
 Den oförnuftige föraktar sin faders tuktan,  men den som tager vara på tillrättavisning, han varder klok.Ords. 12,1. 13,1,18.
Nella casa del giusto v’è grande abbondanza, ma nell’entrate dell’empio c’è turbolenza.
 Den rättfärdiges hus gömmer stor rikedom,  men i de ogudaktigas vinning är olycka.Ords. 3,33.
Le labbra dei savi spargono scienza, ma non così il cuore degli stolti.
 De visas läppar strö ut kunskap,  men dårars hjärtan äro icke såsom sig bör.
Il sacrifizio degli empi è in abominio all’Eterno, ma la preghiera degli uomini retti gli è grata.
 De ogudaktigas offer är en styggelse för HERREN,  men de redligas bön behagar honom väl.Ords. 21,27. Jes. 1,11. Syr. 34,21 f.
La via dell’empio è in abominio all’Eterno, ma egli ama chi segue la giustizia.
 En styggelse för HERREN är den ogudaktiges väg,  men den som far efter rättfärdighet, honom älskar han.Ords. 11,20.
Una dura correzione aspetta chi lascia la diritta via; chi odia la riprensione morrà.
 Svår tuktan drabbar den som övergiver vägen;  den som hatar tillrättavisning, han måste dö.
Il soggiorno de’ morti e l’abisso stanno dinanzi all’Eterno; quanto più i cuori de’ figliuoli degli uomini!
 Dödsriket och avgrunden ligga uppenbara inför HERREN;  huru mycket mer då människornas hjärtan!Job 26.6. Hebr. 4,13.
Il beffardo non ama che altri lo riprenda; egli non va dai savi.
 Bespottaren finner ej behag i tillrättavisning;  till dem som äro visa går han icke.Ords. 9,7 f.
Il cuore allegro rende ilare il volto, ma quando il cuore è triste, lo spirito è abbattuto.
 Ett glatt hjärta gör ansiktet ljust,  men vid hjärtesorg är modet brutet.Ords. 17,22. 18,14.
Il cuor dell’uomo intelligente cerca la scienza, ma la bocca degli stolti si pasce di follia.
 Den förståndiges hjärta söker kunskap,  men dårars mun far med oförnuft.
Tutt’i giorni dell’afflitto sono cattivi, ma il cuor contento è un convito perenne.
 Den betryckte har aldrig en glad dag,  men ett gott mod är ett ständigt gästabud.
Meglio poco col timor dell’Eterno, che gran tesoro con turbolenza.
 Bättre är något litet med HERRENS fruktan  än en stor skatt med oro.Ps. 37,16. 39,7. Ords. 16,8. 17,1. Pred. 4,6. 5,11.
Meglio un piatto d’erbe, dov’è l’amore, che un bove ingrassato, dov’è l’odio.
 Bättre är ett fat kål med kärlek  än en gödd oxe med hat.Ords. 17,1.
L’uomo iracondo fa nascere contese, ma chi è lento all’ira acqueta le liti.
 En snarsticken man uppväcker träta,  men en tålmodig man stillar kiv.Ords. 10,12. 26,21. 29,22.
La via del pigro è come una siepe di spine, ma il sentiero degli uomini retti è piano.
 Den lates stig är såsom iad av törne,  men de redliga hava en banad stig.
Il figliuol savio rallegra il padre, ma l’uomo stolto disprezza sua madre.
 En vis son gör sin fader glädje,  och en dåraktig människa är den som föraktar sin moder.Ords. 10,1. 17,21, 25. 19,13. 29,3.
La follia è una gioia per chi è privo di senno, ma l’uomo prudente cammina retto per la sua via.
 I oförnuft har den vettlöse sin glädje,  men en förståndig man går sin väg rätt fram.Ords 10,23.
I disegni falliscono, dove mancano i consigli; ma riescono, dove son molti i consiglieri.
 Där rådplägning fattas varda planerna om intet,  men beståndande bliva de, där de rådvisa äro många.Ords 11,14. 24,6.
Uno prova allegrezza quando risponde bene; e com’è buona una parola detta a tempo!
 En man gläder sig, när hans mun kan giva svar;  ja, ett ord i sinom tid, det är gott.Ords. 25,11.
Per l’uomo sagace la via della vita mena in alto e gli fa evitare il soggiorno de’ morti, in basso.
 Den förståndige vandrar livets väg uppåt,  Då att han undviker dödsriket därnere.
L’Eterno spianta la casa dei superbi, ma rende stabili i confini della vedova.
 Den högmodiges hus rycker HERREN bort,  men änkans råmärke låter han stå fast.Luk. 1,51 f. 1 Petr. 5,6.
I pensieri malvagi sono in abominio all’Eterno, ma le parole benevole son pure agli occhi suoi.
 För HERREN äro ondskans anslag en styggelse,  men milda ord rena.
Chi è avido di lucro conturba la sua casa, ma chi odia i regali vivrà.
 Den som söker orätt vinning drager olycka över sitt hus,  men den som hatar mutor, han får leva.Pred. 7,8. Hab. 2,9.
Il cuor del giusto medita la sua risposta, ma la bocca degli empi sgorga cose malvage.
 Den rättfärdiges hjärta betänker vad svaras bör,  men de ogudaktigas mun flödar över av onda ord.
L’Eterno è lungi dagli empi, ma ascolta la preghiera dei giusti.
 HERREN är fjärran ifrån de ogudaktiga,  men de rättfärdigas bön hör han.Joh. 9,31.
Uno sguardo lucente rallegra il cuore; una buona notizia impingua l’ossa.
 En mild blick gör hjärtat glatt,  ett gott budskap giver märg åt benen.
L’orecchio attento alla riprensione che mena a vita, dimorerà fra i savi.
 Den vilkens öra hör på hälsosam tillrättavisning,  han skall få dväljas i de vises krets.
Chi rigetta l’istruzione disprezza l’anima sua, ma chi dà retta alla riprensione acquista senno.
 Den som ej vill veta av tuktan frågar icke efter sitt liv,  men den som hör på tillrättavisning, han förvärvar förstånd.Job 9,21. Ords. 8,35 f.
Il timor dell’Eterno è scuola di sapienza; e l’umiltà precede la gloria.
 HERRENS fruktan är en tuktan till vishet,  och ödmjukhet går före ära.Ords. 16,18. 18,12. 22,4. 29,23. Apg. 14,22. 1 Petr. 1,6.