Proverbs 12

Chi ama la correzione ama la scienza, ma chi odia la riprensione è uno stupido.

 Den som älskar tuktan, han älskar kunskap,  men oförnuftig är den som hatar tillrättavisning.Ords. 13,1, 18. 15,5.

L’uomo buono ottiene il favore dell’Eterno, ma l’Eterno condanna l’uomo pien di malizia.

 Den gode undfår nåd av HERREN,  men den ränkfulle varder av honom fördömd.

L’uomo non diventa stabile con l’empietà, ma la radice dei giusti non sarà mai smossa.

 Ingen människa bliver beståndande genom ogudaktighet,  men de rättfärdigas rot kan icke rubbas.

La donna virtuosa è la corona del marito, ma quella che fa vergogna gli è un tarlo nell’ossa.

 En idog hustru är sin mans krona,  men en vanartig är såsom röta i hans ben.Ords. 31,10 f.

I pensieri dei giusti sono equità, ma i disegni degli empi son frode.

 De rättfärdigas tankar gå ut på vad rätt är,  men de ogudaktigas rådklokhet går ut på svek.

Le parole degli empi insidiano la vita, ma la bocca degli uomini retti procura liberazione.

 De ogudaktigas ord ligga på lur efter blod,  men de redliga räddas genom sin mun.

Gli empi, una volta rovesciati, non sono più, ma la casa dei giusti rimane in piedi.

 De ogudaktiga varda omstörtade och äro så icke mer,  men de rättfärdigas hus består.Ords. 14,11.

L’uomo è lodato in proporzione del suo senno, ma chi ha il cuore pervertito sarà sprezzato.

 I mån av sitt vett varder en man prisad,  men den som har ett förvänt förstånd, han bliver föraktad.

E’ meglio essere in umile stato ed avere un servo, che fare il borioso e mancar di pane.

 Bättre är en ringa man, som likväl har en tjänare,  än den som vill vara förnäm och saknar bröd.Syr. 10,27.

Il giusto ha cura della vita del suo bestiame, ma le viscere degli empi sono crudeli.

 Den rättfärdige vet huru hans boskap känner det,  men de ogudaktigas hjärtelag är grymt.

Chi coltiva la sua terra avrà pane da saziarsi, ma chi va dietro ai fannulloni e privo di senno.

 Den som brukar sin åker får bröd till fyllest,  men oförståndig är den som far efter fåfängliga ting.Ords 28.19. Syr 20,28.

L’empio agogna la preda de’ malvagi, ma la radice dei giusti porta il suo frutto.

 Den ogudaktige vill in i det nät som fångar de onda,  men de rättfärdigas rot skjuter skott.

Nel peccato delle labbra sta un’insidia funesta, ma il giusto uscirà dalla distretta.

 Den som är ond bliver snärjd i sina läppars synd,  men den rättfärdige undkommer ur nödenPs. 7,165f. 9,17. Ords. 5,22.

Per il frutto della sua bocca l’uomo è saziato di beni, e ad ognuno è reso secondo l’opera delle sue mani.

 Sin muns frukt får envar njuta sig fullt till godo,  och vad en människas händer hava förövat, det varder henne vedergällt.Ps. 62,13. Ords. 13,2 Matt. 16,27. 2 Kor. 5,10.

La via dello stolto è diritta agli occhi suoi, ma chi ascolta i consigli è savio.

 Den oförnuftige tycker sin egen väg vara den rätta,  med den som är vis lyssnar till råd.

Lo stolto lascia scorger subito il suo cruccio, ma chi dissimula un affronto è uomo accorto.

 Den oförnuftiges förtörnelse bliver kunnig samma dag,  men den som är klok, han döljer sin skam

Chi dice la verità proclama ciò ch’è giusto, ma il falso testimonio parla con inganno.

 Den som talar vad rätt är, han främjar sanning,  men ett falskt vittne talar svek.Ords. 6,19. 14,5.

C’è chi, parlando inconsultamente trafigge come spada, ma la lingua de’ savi reca guarigione.

 Mången talar i obetänksamhet ord som stinga likasom svärd,  men de visas tunga är en läkedom.

Il labbro veridico è stabile in perpetuo, ma la lingua bugiarda non dura che un istante.

 Sannfärdiga läppar bestå evinnerligen,  men en lögnaktig tunga allenast ett ögonblick.

L’inganno è nel cuore di chi macchina il male, ma per chi nutre propositi di pace v’è gioia.

 De som bringa ont å bane hava falskhet i hjärtat,  men de som stifta frid, de undfå glädje.

Nessun male incoglie al giusto, ma gli empi son pieni di guai.

 Intet ont vederfares den rättfärdige,  men över de ogudaktiga kommer olycka i fullt mått.Ps. 91,10.

Le labbra bugiarde sono un abominio per l’Eterno, ma quelli che agiscono con sincerità gli sono graditi.

 En styggelse för HERREN äro lögnaktiga låppar,  men de som handla redligt behaga honom väl.Ords. 6,16 f. 11,20.

L’uomo accorto nasconde quello che sa, ma il cuor degli stolti proclama la loro follia.

 En klok man döljer sin kunskap,  men dårars hjärtan ropa ut sitt oförnuft.Ords. 10,14 13,16.

La mano dei diligenti dominerà, ma la pigra sarà tributaria.

 De idogas hand kommer till välde,  men en lat hand måste göra trältjänst.Ords. 10,4. 13,4. 19,15.

Il cordoglio ch’è nel cuore dell’uomo l’abbatte, ma la parola buona lo rallegra.

 Sorg i en mans hjärta trycker det ned,  men ett vänligt ord skaffar det glädje.

Il giusto indica la strada al suo compagno, ma la via degli empi li fa smarrire.

 Den rättfärdige visar sin vän till rätta,  men de ogudaktigas väg för dem själva vilse.

Il pigro non arrostisce la sua caccia, ma la solerzia è per l’uomo un tesoro prezioso.

 Den late får icke upp något villebråd,  men idoghet är för människan en dyrbar skatt.

Nel sentiero della giustizia sta la vita, e nella via ch’essa traccia non v’è morte.

 På rättfärdighetens väg är liv,  och där dess stig går fram är frihet ifrån död.