Proverbs 10

Proverbi di Salomone. Un figliuol savio rallegra suo padre, ma un figliuolo stolto è il cordoglio di sua madre.
Detta är Salomos ordspråk.  En vis son gör sin fader glädje,  men en dåraktig son är sin moders bedrövelse.Ords 15,20. l7,21, 25. 19,13. 23,24. 29,3.
I tesori d’empietà non giovano, ma la giustizia libera dalla morte.
 Ogudaktighetens skatter gagna till intet  men rättfärdigheten räddar från döden.Ords. 11,4. Hes. 7,19. Syr. 5,8.
L’Eterno non permette che il giusto soffra la fame, ma respinge insoddisfatta l’avidità degli empi.
 HERREN lämnar ej den rättfärdiges hunger omättad,  men de ogudaktigas lystnad avvisar han.
Chi lavora con mano pigra impoverisce, ma la mano dei diligenti fa arricchire.
 Fattig bliver den som arbetar med lat hand,  men de idogas hand skaffar rikedom.Ords. 12,24, 27. 13,4. 19,15. 20,13.
Chi raccoglie nella estate è un figliuolo prudente, ma chi dorme durante la raccolta è un figliuolo che fa vergogna.
 En förståndig son samlar om sommaren,  men en vanartig son sover i skördetiden.Ords. 6,8.
Benedizioni vengono sul capo dei giusti, ma la violenza cuopre la bocca degli empi.
 Välsignelser komma över den rättfärdiges huvud,  men de ogudaktigas mun gömmer på orätt.PS. 27,12. Ords. 10,11.
La memoria del giusto e in benedizione, ma il nome degli empi marcisce.
 Den rättfärdiges åminnelse lever i välsignelse,  men de ogudaktigas namn multnar bort.Ps. 37,9. 22, 28, 38.
Il savio di cuore accetta i precetti, ma lo stolto di labbra va in precipizio.
 Den som har ett vist hjärta tager emot tillsägelser,  men den som har oförnuftiga läppar går till sin undergång.
Chi cammina nella integrità cammina sicuro, ma chi va per vie tortuose sarà scoperto.
 Den som vandrar i ostrafflighet, han vandrar trygg,  men den som går vrånga vägar, han bliver röjd.
Chi ammicca con l’occhio cagiona dolore, e lo stolto di labbra va in precipizio.
 Den som blinkar med ögonen, han kommer ont åstad,  och den som har oförnuftiga läppar går till sin undergång.Ords 6,13. 16,30. Syr. 27,22.
La bocca del giusto è una fonte di vita, ma la bocca degli empi nasconde violenza.
 Den rättfärdiges mun är en livets källa,  men de ogudaktigas mun gömmer på orätt.Ps. 37,30.
L’odio provoca liti, ma l’amore cuopre ogni fallo.
 Hat uppväcker trätor,  men kärlek skyler allt som är brutet.Ords. 17,9. 1 Petr. 4,8. Jak. 5,20.
Sulle labbra dell’uomo intelligente si trova la sapienza, ma il bastone è per il dosso di chi è privo di senno.
 På den förståndiges läppar finner man vishet,  men till den oförståndiges rygg hör ris.Ords. 19,29. 20,30. 26,3.
I savi tengono in serbo la scienza, ma la bocca dello stolto e una rovina imminente.
 De visa gömma på sin kunskap,  men den oförnuftiges mun är en överhängande olycka.Ords. 12,23.
I beni del ricco sono la sua città forte; la rovina de’ poveri è la loro povertà.
 Den rikes skatter äro honom en fast stad,  men de armas fattigdom är deras olycka.Ords. 18,11.
Il lavoro del giusto serve alla vita, le entrate dell’empio servono al peccato.
 Den rättfärdiges förvärv bliver honom till liv;  den ogudaktiges vinning bliver honom till synd.Luk. 16,19 f.
Chi tien conto della correzione, segue il cammino della vita; ma chi non fa caso della riprensione si smarrisce.
 Att taga vara på tuktan är vägen till livet,  men den som ej aktar på tillrättavisning, han far vilse.Ords. 13,l, 18.
Chi dissimula l’odio ha labbra bugiarde, e chi spande la calunnia è uno stolto.
 Den som gömmer på hat är en lögnare med sina läppar,  och den som utsprider förtal, han är en dåre.
Nella moltitudine delle parole non manca la colpa, ma chi frena le sue labbra è prudente.
 Där många ord äro bliver överträdelse icke borta;  men den som styr sina läppar, han är förståndig.
La lingua del giusto è argento eletto; il cuore degli empi val poco.
 Den rättfärdiges tunga är utvalt silver,  men de ogudaktigas förstånd är föga värt.
Le labbra del giusto pascono molti, ma gli stolti muoiono per mancanza di senno.
 Den rättfärdiges läppar vederkvicka många,  men de oförnuftiga dö genom brist på förstånd.
Quel che fa ricchi è la benedizione dell’Eterno e il tormento che uno si dà non le aggiunge nulla.
 Det är HERRENS välsignelse som giver rikedom,  och egen möda lägger intet därtillPs. 127,2.
Commettere un delitto, per lo stolto, è come uno spasso; tale è la sapienza per l’uomo accorto.
 Dårens fröjd är att öva skändlighet,  men den förståndiges är att vara vis.Ords. 15,21.
All’empio succede quello che teme, ma ai giusti è concesso quel che desiderano.
 Vad den ogudaktige fruktar, det vederfares honom,  och vad de rättfärdiga önska, del varder dem givet.Vish. 3,10.
Come procella che passa, l’empio non è più, ma il giusto ha un fondamento eterno.
 När stormen kommer, är det ute med den ogudaktige;  men den rättfärdige är en grundval som evinnerligen består.Ps. 37,36. 2 Tim. 2,19.
Come l’aceto ai denti e il fumo agli occhi, così è il pigro per chi lo manda.
 Såsom syra för tänderna och såsom rök för ögonen,  så är den late för den som har sänt honom åstad.
Il timor dell’Eterno accresce i giorni ma gli anni degli empi saranno accorciati.
 HERRENS fruktan förlänger livet  men de ogudaktigas år varda förkortade.Ps. 55,24
L’aspettazione dei giusti è letizia, ma la speranza degli empi perirà.
 De rättfärdigas väntan får en glad fullbordan,  men de ogudaktigas hopp varder om intet.Ps. 112,10. Ords. 11,23.
La via dell’Eterno è una fortezza per l’uomo integro, ma una rovina per gli operatori d’iniquità.
 HERRENS vägar äro den ostraffliges värn,  men till olycka för ogärningsmännen.
Il giusto non sarà mai smosso, ma gli empi non abiteranno la terra.
 Den rättfärdige skall aldrig vackla  men de ogudaktiga skola icke förbliva boende i landet.Ps. 37,28 f. 112,6. Ords. 2,22. 14,11.
La bocca del giusto sgorga sapienza, ma la lingua perversa sarà soppressa.
 Den rättfärdiges mun bär vishet såsom frukt,  men en vrång tunga bliver utrotad.Ps. 37,30. Jes. 57,19.
Le labbra del giusto conoscono ciò che è grato, ma la bocca degli empi e piena di perversità.
 Den rättfärdiges läppar förstå vad välbehagligt är,  men de ogudaktigas mun är idel vrånghet.