Luke 18

Propose loro ancora questa parabola per mostrare che doveano del continuo pregare e non stancarsi.

Och han framställde för dem en liknelse, för att lära dem att de alltid borde bedja, utan att förtröttas.

In una certa città v’era un giudice, che non temeva Iddio né avea rispetto per alcun uomo;

Han sade: »I en stad fanns en domare som icke fruktade Gud och ej heller hade försyn för någon människa.

e in quella città vi era una vedova, la quale andava da lui dicendo: Fammi giustizia del mio avversario.

I samma stad fanns ock en änka som åter och åter kom till honom och sade: 'Skaffa mig rätt av min motpart.'

Ed egli per un tempo non volle farlo; ma poi disse fra sé: benché io non tema Iddio e non abbia rispetto per alcun uomo,

Till en tid ville han icke. Men omsider sade han vid sig själv: 'Det må nu vara, att jag icke fruktar Gud och ej heller har försyn för någon människa;

pure, poiché questa vedova mi dà molestia, le farò giustizia, che talora, a forza di venire, non finisca col rompermi la testa.

likväl, eftersom denna änka är mig så besvärlig, vill jag ändå skaffa henne rätt, för att hon icke med sina ideliga besök skall alldeles pina ut mig.'»

E il Signore disse: Ascoltate quel che dice il giudice iniquo.

Och Herren tillade: »Hören vad den orättfärdige domaren här säger.

E Dio non farà egli giustizia ai suoi eletti che giorno e notte gridano a lui, e sarà egli tardo per loro?

Skulle då Gud icke skaffa rätt åt sina utvalda, som ropa till honom dag och natt, och skulle han icke hava tålamod med dem?

Io vi dico che farà loro prontamente giustizia. Ma quando il Figliuol dell’uomo verrà, troverà egli la fede sulla terra?

Jag säger eder: Han skall snart skaffa dem rätt. Men skall väl Människosonen, när han kommer, finna tro här på jorden?»

E disse ancora questa parabola per certuni che confidavano in se stessi di esser giusti e disprezzavano gli altri:

Ytterligare framställde han denna liknelse för somliga som förtröstade på sig själva och menade sig vara rättfärdiga, under det att de föraktade andra:

Due uomini salirono al tempio per pregare; l’uno Fariseo, e l’altro pubblicano.

»Två män gingo upp i helgedomen för att bedja; den ene var en farisé och den andre en publikan.

Il Fariseo, stando in piè, pregava così dentro di sé: O Dio, ti ringrazio ch’io non sono come gli altri uomini, rapaci, ingiusti, adulteri; né pure come quel pubblicano.

Fariséen trädde fram och bad så för sig själv: 'Jag tackar dig, Gud, för att jag icke är såsom andra människor, rövare, orättrådiga, äktenskapsbrytare, ej heller såsom denne publikan.

Io digiuno due volte la settimana; pago la decima su tutto quel che posseggo.

Jag fastar två gånger i veckan; jag giver tionde av allt vad jag förvärvar.'

Ma il pubblicano, stando da lungi, non ardiva neppure alzar gli occhi al cielo; ma si batteva il petto, dicendo: O Dio, sii placato verso me peccatore!

Men publikanen stod långt borta och ville icke ens lyfta sina ögon upp mot himmelen, utan slog sig för sitt bröst och sade: 'Gud, misskunda dig över mig syndare.' --

Io vi dico che questi scese a casa sua giustificato, piuttosto che quell’altro; perché chiunque s’innalza sarà abbassato; ma chi si abbassa sarà innalzato.

Jag säger eder: Denne gick hem igen rättfärdig mer an den andre. Ty var och en som upphöjer sig, han skall bliva förödmjukad, men den som ödmjukar sig, han skall bliva upphöjd.»

Or gli recavano anche i bambini, perché li toccasse; ma i discepoli, veduto questo, sgridavano quelli che glieli recavano.

Man bar fram till honom också späda barn, för att han skulle röra vid dem; men när hans lärjungar sågo detta, visade de bort dem.

Ma Gesù chiamò a sé i bambini, e disse: Lasciate i piccoli fanciulli venire a me, e non glielo vietate, perché di tali è il regno di Dio.

Då kallade Jesus barnen till sig, i det han sade: »Låten barnen komma till mig, och förmenen dem det icke; ty Guds rike hör sådana till.

In verità io vi dico che chiunque non avrà ricevuto il regno di Dio come un piccolo fanciullo, non entrerà punto in esso.

Sannerligen säger jag eder: Den som icke tager emot Guds rike såsom ett barn, han kommer aldrig ditin.»

E uno dei principali lo interrogò, dicendo: Maestro buono, che farò io per ereditare la vita eterna?

Och en överhetsperson frågade honom och sade: »Gode Mästare, vad skall jag göra för att få evigt liv till arvedel?»

E Gesù gli disse: Perché mi chiami buono? Nessuno è buono, salvo uno solo, cioè Iddio.

Jesus sade till honom: »Varför kallar du mig god? Ingen är god utom Gud allena.

Tu sai i comandamenti: Non commettere adulterio; non uccidere; non rubare; non dir falsa testimonianza; onora tuo padre e tua madre.

Buden känner du: 'Du skall icke begå äktenskapsbrott', 'Du skall icke dräpa', 'Du skall icke stjäla', 'Du skall icke bära falskt vittnesbörd', 'Hedra din fader och din moder.'»

Ed egli rispose: Tutte queste cose io le ho osservate fin dalla mia giovinezza.

Då svarade han: »Allt detta har jag hållit från min ungdom.»

E Gesù, udito questo, gli disse: Una cosa ti manca ancora; vendi tutto ciò che hai, e distribuiscilo ai poveri, e tu avrai un tesoro nel cielo; poi vieni e seguitami.

När Jesus hörde detta, sade han till honom: »Ett återstår dig ännu: sälj allt vad du äger och dela ut åt de fattiga; då skall du få en skatt i himmelen. Och kom sedan och följ mig.»

Ma egli, udite queste cose, ne fu grandemente attristato, perché era molto ricco.

Men när han hörde detta, blev han djupt bedrövad, ty han var mycket rik.

E Gesù, vedendolo a quel modo, disse: Quanto malagevolmente coloro che hanno delle ricchezze entreranno nel regno di Dio!

Då nu Jesus såg huru det var med honom, sade han: »Huru svårt är det icke för dem som hava penningar att komma in i Guds rike!

Poiché è più facile a un cammello passare per la cruna d’un ago, che ad un ricco entrare nel regno di Dio.

Ja, det är lättare för en kamel att komma in genom ett nålsöga, än för den som är rik att komma in i Guds rike.»

E quelli che udiron questo dissero: Chi dunque può esser salvato?

Då sade de som hörde detta: »Vem kan då bliva frälst?»

Ma egli rispose: Le cose impossibili agli uomini sono possibili a Dio.

Men han svarade: »Vad som är omöjligt för människor, det är möjligt för Gud.»

E Pietro disse: Ecco, noi abbiam lasciato le nostre case, e t’abbiam seguitato.

Då sade Petrus: »Se, vi hava övergivit allt som var vårt och hava följt dig.»

Ed egli disse loro: Io vi dico in verità che non v’è alcuno che abbia lasciato casa, o moglie, o fratelli, o genitori, o figliuoli per amor del regno di Dio,

Han svarade dem: »Sannerligen säger jag eder: Ingen som för Guds rikes skull har övergivit hus, eller hustru, eller bröder, eller föräldrar eller barn,

il quale non ne riceva molte volte tanto in questo tempo, e nel secolo avvenire la vita eterna.

ingen sådan finnes, som icke skall mångfaldigt igen redan här i tiden, och i den tillkommande tidsåldern evigt liv.»

Poi, presi seco i dodici, disse loro: Ecco, noi saliamo a Gerusalemme, e saranno adempiute rispetto al Figliuol dell’uomo tutte le cose scritte dai profeti;

Och han tog till sig de tolv och sade till dem: »Se, vi gå nu upp till Jerusalem, och allt skall fullbordas, som genom profeterna är skrivet om Människosonen.

poiché egli sarà dato in man de’ Gentili, e sarà schernito ed oltraggiato e gli sputeranno addosso;

Ty han skall bliva överlämnad åt hedningarna och bliva begabbad och skymfad och bespottad,

e dopo averlo flagellato, l’uccideranno; ma il terzo giorno risusciterà.

och de skola gissla honom och döda honom; men på tredje dagen skall han uppstå igen.»

Ed essi non capirono nulla di queste cose; quel parlare era per loro oscuro, e non intendevano le cose dette loro.

Och de förstodo intet härav; ja, detta som han talade var dem så fördolt, att de icke fattade vad som sades.

Or avvenne che com’egli si avvicinava a Gerico, un certo cieco sedeva presso la strada, mendicando;

Då han nu nalkades Jeriko, hände sig att en blind man satt vid vägen och tiggde.

e, udendo la folla che passava, domandò che cosa fosse.

När denne hörde en hop människor gå där fram, frågade han vad det var.

E gli fecero sapere che passava Gesù il Nazareno.

Och man omtalade för honom att det var Jesus från Nasaret som kom på vägen.

Allora egli gridò: Gesù figliuol di Davide, abbi pietà di me!

Då ropade han och sade: »Jesus, Davids son, förbarma dig över mig.»

E quelli che precedevano lo sgridavano perché tacesse; ma lui gridava più forte: Figliuol di Davide, abbi pietà di me!

Och de som gingo framför tillsade honom strängeligen att han skulle tiga; men han ropade ännu mycket mer: »Davids son, förbarma dig över mig.»

E Gesù, fermatosi, comandò che gli fosse menato; e quando gli fu vicino, gli domandò:

Då stannade Jesus och bjöd att mannen skulle ledas fram till honom. Och när han hade kommit fram, frågade han honom:

Che vuoi tu ch’io ti faccia? Ed egli disse: Signore, ch’io ricuperi la vista.

»Vad vill du att jag skall göra dig?» Han svarade: »Herre, låt mig få min syn.»

E Gesù gli disse: Ricupera la vista; la tua fede t’ha salvato.

Jesus sade till honom: »Hav din syn; din tro har hjälpt dig.»

E in quell’istante ricuperò la vista, e lo seguiva glorificando Iddio; e tutto il popolo, veduto ciò, diede lode a Dio.

Och strax fick han sin syn och följde honom och prisade Gud. Och allt folket som såg detta lovade Gud.