Job 38

Allora l’Eterno rispose a Giobbe dal seno della tempesta, e disse:
Och HERREN svarade Job ur stormvinden och sade:
"Chi è costui che oscura i miei disegni con parole prive di senno?
 Vem är du som stämplar vishet såsom mörker,  i det att du talar så utan insikt?
Orsù, cingiti i lombi come un prode; io ti farò delle domande e tu insegnami!
 Omgjorda nu såsom ej man dina länder;  jag vill fråga dig, och du må giva mig besked.
Dov’eri tu quand’io fondavo la terra? Dillo, se hai tanta intelligenza.
 Var var du, när jag lade jordens grund?  Säg det, om du har ett så stort förstånd.
Chi ne fissò le dimensioni? giacché tu il sai! chi tirò sovr’essa la corda da misurare?
 Vem har fastställt hennes mått -- du vet ju det?  Och vem spände sitt mätsnöre ut över henne?
Su che furon poggiate le sue fondamenta, o chi ne pose la pietra angolare
 Var fingo hennes pelare sina fästen,  och vem var det som lade hennes hörnsten,
quando le stelle del mattino cantavan tutte assieme e tutti i figli di Dio davan in gridi di giubilo?
 medan morgonstjärnorna tillsammans jublade  och alla Guds söner höjde glädjerop?
Chi chiuse con porte il mare balzante fuor dal seno materno,
 Och vem satte dörrar för havet,  när det föddes och kom ut ur moderlivet,
quando gli detti le nubi per vestimento e per fasce l’oscurità,
 när jag gav det moln till beklädnad  och lät töcken bliva dess linda,
quando gli tracciai de’ confini, gli misi sbarre e porte,
 när jag åt det utstakade min gräns  och satte bom och dörrar därför,
e dissi: "Fin qui tu verrai, e non oltre; qui si fermerà l’orgoglio de’ tuoi flutti?"
 och sade: »Härintill skall du komma, men ej vidare,  här skola dina stolta böljor lägga sig»?
Hai tu mai, in vita tua, comandato al mattino? o insegnato il suo luogo all’aurora,
 Har du i din tid bjudit dagen att gry  eller anvisat åt morgonrodnaden dess plats,
perch’ella afferri i lembi della terra, e ne scuota via i malvagi?
 där den skulle fatta jorden i dess flikar,  så att de ogudaktiga skakades bort därifrån?
La terra si trasfigura come creta sotto il sigillo, e appar come vestita d’un ricco manto;
 Då ändrar den form såsom leran under signetet,  och tingen stå fram såsom klädda i skrud;
i malfattori sono privati della luce loro, e il braccio, alzato già, è spezzato.
 då berövas de ogudaktiga sitt ljus,  och den arm som lyftes för högt brytes sönder.
Sei tu penetrato fino alle sorgenti del mare? hai tu passeggiato in fondo all’abisso?
 Har du stigit ned till havets källor  och vandrat omkring på djupets botten?
Le porte della morte ti son esse state scoperte? Hai tu veduto le porte dell’ombra di morte?
 Hava dödens portar avslöjat sig för dig,  ja, såg du dödsskuggans portar?
Hai tu abbracciato collo sguardo l’ampiezza della terra? Parla, se la conosci tutta!
 Har du överskådat jordens vidder?  Om du känner allt detta, så låt höra.
Dov’è la via che guida al soggiorno della luce? E la tenebra dov’è la sua dimora?
 Vet du vägen dit varest ljuset bor,  eller platsen där mörkret har sin boning,
Le puoi tu menare verso i loro domini, e sai tu bene i sentieri per ricondurle a casa?
 så att du kan hämta dem ut till deras gräns  och finna stigarna som leda till deras hus?
Lo sai di sicuro! ché tu eri, allora, già nato, e il numero de’ tuoi giorni è grande!…
 Visst kan du det, ty så tidigt blev du ju född,  så stort är ju dina dagars antal!
Sei tu entrato ne’ depositi della neve? Li hai visti i depositi della grandine
 Har du varit framme vid snöns förrådshus?  Och haglets förrådshus, du såg väl dem
ch’io tengo in serbo per i tempi della distretta, pel giorno della battaglia e della guerra?
 -- de förråd som jag har sparat till hemsökelsens tid,  till stridens och drabbningens dag?
Per quali vie si diffonde la luce e si sparge il vento orientale sulla terra?
 Vet du vägen dit varest ljuset delar sig,  dit där stormen sprider sig ut över jorden?
Chi ha aperto i canali all’acquazzone e segnato la via al lampo dei tuoni,
 Vem har åt regnflödet öppnat en ränna  och banat en väg för tordönets stråle,
perché la pioggia cada sulla terra inabitata, sul deserto ove non sta alcun uomo,
 till att sända regn över länder där ingen bor,  över öknar, där ingen människa finnes,
e disseti le solitudini desolate, sì che vi germogli e cresca l’erba?
 till att mätta ödsliga ödemarker  och giva växt åt gräsets brodd?
Ha forse la pioggia un padre? o chi genera le gocce della rugiada?
 Säg om regnet har någon fader,  och vem han är, som födde daggens droppar?
Dal seno di chi esce il ghiaccio, e la brina del cielo chi la dà alla luce?
 Ur vilken moders liv är det isen gick fram,  och vem är hon som födde himmelens rimfrost?
Le acque, divenute come pietra, si nascondono, e la superficie dell’abisso si congela.
 Se, vattnet tätnar och bliver likt sten,  så ytan sluter sig samman över djupet.
Sei tu che stringi i legami delle Pleiadi, o potresti tu scioglier le catene d’Orione?
 Knyter du tillhopa Sjustjärnornas knippe?  Och förmår du att lossa Orions band?
Sei tu che, al suo tempo, fai apparire le costellazioni e guidi la grand’Orsa insieme a’ suoi piccini?
 Är det du som, när tid är, för himmelstecknen fram,  och som leder Björninnan med hennes ungar?
Conosci tu le leggi del cielo? e regoli tu il dominio di esso sulla terra?
 Ja, förstår du himmelens lagar,  och ordnar du dess välde över jorden?
Puoi tu levar la voce fino alle nubi, e far che abbondanza di pioggia ti ricopra?
 Kan du upphöja din röst till molnen  och förmå vattenflöden att övertäcka dig?
I fulmini parton forse al tuo comando? Ti dicono essi: "Eccoci qua"?
 Kan du sända ljungeldar åstad, så att de gå,  så att de svara dig: »Ja vi äro redo»?
Chi ha messo negli strati delle nubi sapienza, o chi ha dato intelletto alla meteora?
 Vem har lagt vishet i de mörka molnen,  och vem gav förstånd åt järtecknen i luften?
Chi conta con sapienza le nubi? e gli otri del cielo chi li versa
 Vem håller med sin vishet räkning på skyarna?  Och himmelens läglar, vem häller ut dem,
allorché la polvere stemperata diventa come una massa in fusione e le zolle de’ campi si saldan fra loro?
 medan mullen smälter såsom malm  och jordkokorna klibbas tillhopa?
Sei tu che cacci la preda per la leonessa, che sazi la fame de’ leoncelli
quando si appiattano nelle tane e si mettono in agguato nella macchia?
Chi provvede il pasto al corvo quando i suoi piccini gridano a Dio e vanno errando senza cibo?