Jeremiah 4

O Israele, se tu torni, dice l’Eterno, se tu torni a me, e se togli dal mio cospetto le tue abominazioni, se non vai più vagando qua e là
 om du omvänder dig, Israel, säger HERREN,      skall du få vända tillbaka till mig;  och om du skaffar bort dina styggelser från min åsyn,      skall du slippa vandra flyktig omkring.
e giuri per l’Eterno che vive! con verità, con rettitudine e con giustizia, allora le nazioni saranno benedette in te, e in te si glorieranno.
 Då skall du svärja i sanning, rätt och rättfärdighet:      »Så sant HERREN lever»,  och hednafolken skola välsigna sig i honom      och berömma sig av honom.1 Mos. 22,18. 5 Mos. 6,13. Jes. 45,25. 48,1. 65,16. 2 Kor. 10,17.
Poiché così parla l’Eterno a quei di Giuda e di Gerusalemme: Dissodatevi un campo nuovo, e non seminate fra le spine!
 Ja, så säger HERREN  till Juda män och till Jerusalem:  Bryten eder ny mark,      och sån ej bland törnen.Hes. 18,31. Hos. 10,12. Matt. 13,7, 22.
Circoncidetevi per l’Eterno, circoncidete i vostri cuori, o uomini di Giuda e abitanti di Gerusalemme, affinché il mio furore non scoppi come un fuoco, e non s’infiammi sì che nessuno possa spegnerlo, a motivo della malvagità delle vostre azioni!
 Omskären eder åt HERREN; skaffen bort      edert hjärtas förhud,  I Juda män och I Jerusalems invånare.  Eljest skall min vrede bryta fram såsom en eld      och brinna så, att ingen kan utsläcka den,      för edert onda väsendes skull.5 Mos. 10,16. 30,6. Jes. 65,5. Jer. 21,12. Rom. 2,28 f. Kol. 2,11.
Annunziate in Giuda, bandite questo in Gerusalemme, e dite: "Suonate le trombe nel paese!" gridate forte e dite: "Adunatevi ed entriamo nelle città forti!"
 Förkunnen i Juda,  kungören i Jerusalem och påbjuden,  ja, stöten i basun i landet,  ropen ut med hög röst och sägen:  »Församlen eder och låt oss fly      in i de befästa städerna.»Jer. 8,14.
Alzate la bandiera verso Sion, cercate un rifugio, non vi fermate, perch’io faccio venire dal settentrione una calamità e una grande rovina.
 Resen upp ett baner som visar åt Sion,      bärgen edert gods och dröjen icke  ty jag skall låta olycka komma från norr,      med stor förstöring.Jer. 1,14 f. 6,1.
Un leone balza fuori dal folto del bosco, e un distruttore di nazioni s’è messo in via, ha lasciato il suo luogo, per ridurre il tuo paese in desolazione, sì che le tue città saranno rovinate e prive d’abitanti.
 Ett lejon drager fram ur sitt snår  och en folkfördärvare bryter upp,      han går ut ur sin boning,  för att göra ditt land till en ödemark;      då bliva dina städer förstörda,  så att ingen kan bo i dem.Jes. 5,29. Jer. 2,15. 5,6.
Perciò, cingetevi di sacchi, fate cordoglio, mandate lamenti! perché l’ardente ira dell’Eterno non s’è stornata da noi.
 Så höljen eder nu i sorgdräkt,      klagen och jämren eder,  ty HERRENS vredes glöd      upphör icke över oss.Jer. 6,26.
E in quel giorno avverrà, dice l’Eterno, che il cuore del re e il cuore de’ capi verranno meno, i sacerdoti saranno attoniti, e i profeti stupefatti.
På den tiden, säger HERREN, skall det vara förbi med konungens och furstarnas mod, och prästerna skola bliva förfärade och profeterna stå häpna.
Allora io dissi: "Ahi! Signore, Eterno! tu hai dunque ingannato questo popolo e Gerusalemme dicendo: Voi avrete pace mentre la spada penetra fino all’anima".
Men jag sade: »Ack Herre, HERRE, svårt bedrog du sannerligen detta folk och Jerusalem, då du sade: »Det skall gå eder väl.» Svärdet är ju nära att taga vårt liv.2 Kon. 22,18 f. Jer. 6,14. 14,13 f.
In quel tempo si dirà a questo popolo e a Gerusalemme: Un vento ardente viene dalle alture del deserto verso la figliuola del mio popolo, non per vagliare, non per nettare il grano;
På den tiden skall det sägas om detta folk och om Jerusalem: En brännande vind från höjderna i öknen kommer emot dottern mitt folk, icke en sådan vind som passar, när man kastar säd eller rensar korn;
un vento anche più impetuoso di quello verrà da parte mia; ora anch’io pronunzierò la sentenza contro di loro.
nej, en våldsammare vind än som så låter jag komma. Ja, nu vill jag gå till rätta med dem!
Ecco, l’invasore sale come fan le nuvole, e i suoi carri son come un turbine; i suoi cavalli son più rapidi delle aquile. "Guai a noi! poiché siam devastati!"
 Se, såsom ett moln kommer han upp      och såsom en stormvind äro hans vagnar;  hans hästar äro snabbare än örnar,      ve oss, vi äro förlorade!Jes. 5,28. Hab. 1,8.
O Gerusalemme, netta il tuo cuore dalla malvagità, affinché tu sia salvata. Fino a quando albergheranno in te i tuoi pensieri iniqui?
Så två nu ditt hjärta rent från ondska, Jerusalem, för att du må bliva frälst. Huru länge skola fördärvets tankar bo i ditt bröst?Jes. 1,16.
Poiché una voce che viene da Dan annunzia la calamità, e la bandisce dai colli d’Efraim.
Från Dan höres ju en budbärare ropa, och från Efraims bergsbygd en som bådar fördärv.Jer. 8,16.
"Avvertitene le nazioni, fatelo sapere a Gerusalemme: degli assedianti vengono da un paese lontano, e mandan le loro grida contro le città di Giuda".
Förkunnen för folken, ja, kungören över Jerusalem att en belägringshär kommer ifrån fjärran land och häver upp sitt rop mot Juda städer.
Si son posti contro Gerusalemme da ogni lato, a guisa di guardie d’un campo, perch’ella s’è ribellata contro di me, dice l’Eterno.
Såsom väktare kring ett åkerfält samla de sig runt omkring henne, därför att hon har varit gensträvig mot mig, säger HERREN.Luk. 19,43.
Il tuo procedere e le tue azioni t’hanno attirato queste cose; quest’è il frutto della tua malvagità; sì, è amaro; sì, è cosa che t’arriva al cuore.
Ja, ditt eget leverne och dina egna varningar vålla dig detta; det är din ondskas frukt att det bliver dig så bittert, och att plågan träffar dig ända in i hjärtat.Ps. 107,17. Jes. 50,1. Jer. 2,17, 19. Hos. 13,9.
Le mie viscere! le mie viscere! Io sento un gran dolore! Oh le pareti del mio cuore! Il mio cuore mi batte in petto! Io non posso tacermi; poiché, anima mia, tu odi il suon della tromba, il grido di guerra.
 I mitt innersta våndas jag,      i mitt hjärtas djup.  Mitt hjärta klagar i mig,      jag kan icke tiga,  ty basunljud hör du, min själ,      och krigiskt härskri.Jes. 22,4. Jer. 9,1.
S’annunzia rovina sopra rovina, poiché tutto il paese è devastato. Le mie tende sono distrutte ad un tratto, i miei padiglioni, in un attimo.
 Olycka efter olycka ropas ut,      ja, hela landet bliver förött;  plötsligt bliva mina hyddor förödda,      i ett ögonblick mina tält.
Fino a quando vedrò la bandiera e udrò il suon della tromba?
 Huru länge skall jag se stridsbaneret      och höra basunljud?
Veramente il mio popolo è stolto, non mi conosce; son de’ figliuoli insensati, e non hanno intelligenza; sono sapienti per fare il male; ma il bene non lo sanno fare.
 Ja, mitt folk är oförnuftigt,      de vilja ej veta av mig.  De äro dåraktiga barn      och hava intet förstånd.  Visa äro de till att göra vad ont är,      men att göra vad gott är förstå de ej.Rom. 16,19.
Io guardo la terra, ed ecco è desolata e deserta; i cieli, e son senza luce.
 Jag såg på jorden,      och se, den var öde och tom,  och upp mot himmelen,      och där lyste intet ljus.Jes. 5,30. 50,3.
Guardo i monti, ed ecco tremano, e tutti i colli sono agitati.
 Jag såg på bergen,      och se, de bävade,  och alla höjder vacklade.
Guardo, ed ecco non c’è uomo, e tutti gli uccelli del cielo son volati via.
 Jag såg mig om,      och då fanns där ingen människa,  och alla himmelens fåglar      hade flytt bort.Jer. 9,10. Sef. 1,2 f.
Guardo, ed ecco il Carmelo è un deserto, e tutte le sue città sono abbattute dinanzi all’Eterno, dinanzi all’ardente sua ira.
 Jag såg mig om,      och då var det bördiga landet en öken,  och alla dess städer voro nedbrutna,      för HERRENS ansikte,      för hans vredes glöd,
Poiché così parla l’Eterno: Tutto il paese sarà desolato, ma io non lo finirò del tutto.
 Ty så säger HERREN:      Hela landet skall bliva en ödemark,  om jag än ej alldeles vill göra ände därpå.Jer. 5,18. 30,11. 46,28.
A motivo di questo, la terra fa cordoglio, e i cieli di sopra s’oscurano; perché io l’ho detto, l’ho stabilito, e non me ne pento, e non mi ritratterò.
 Därför sörjer jorden,  och himmelen därovan kläder sig i sorgdräkt,  därför att jag så har talat och beslutit  och ej kan ångra det eller taga det tillbaka.
Al rumore dei cavalieri e degli arcieri tutte le città sono in fuga; tutti entrano nel folto de’ boschi, montano sulle rocce; tutte le città sono abbandonate, e non v’è più alcun abitante.
 För larmet av ryttare och bågskyttar      tager hela staden till flykten.  Man giver sig in i skogssnåren      och upp bland klipporna.  Alla städer äro övergivna,      ingen människa bor mer i dem.
E tu che stai per esser devastata, che fai? Hai un bel vestirti di scarlatto, un bel metterti i tuoi ornamenti d’oro, un bell’ingrandirti gli occhi col belletto! Invano t’abbellisci; i tuoi amanti ti sprezzano, voglion la tua vita.
 Vad vill du göra i din förödelse?  Om du än kläder dig i scharlakan,  om du än pryder dig med gyllene smycken  om du än söker förstora dina ögon genom smink,  så gör du dig dock skön förgäves.  Dina älskare förakta dig,      ja, de stå efter ditt liv.
Poiché io odo de’ gridi come di donna ch’è nei dolori; un’angoscia come quella di donna nel suo primo parto; è la voce della figliuola di Sion, che sospira ansimando e stende le mani: "Ahi me lassa! che l’anima mia vien meno dinanzi agli uccisori".
 Ty jag hör rop såsom av en barnaföderska,      nödrop såsom av en förstföderska.  Det är dottern Sion som ropar;      hon flämtar, hon räcker ut sina händer:  »Ack, ve mig!  I mördares våld      försmäktar min själ.»