Deuteronomy 32

"Porgete orecchio, o cieli, ed io parlerò, e ascolti la terra le parole della mia bocca.
 Lyssnen, I himlar, ty jag vill tala;  och jorden höre min muns ord.
Si spanda il mio insegnamento come la pioggia, stilli la mia parola come la rugiada, come la pioggerella sopra la verdura, e come un acquazzone sopra l’erba,
 Såsom regnet drype min lära,  såsom daggen flöde mitt tal,  såsom rikligt regn på grönska  och såsom en regnskur på gräsets brodd.
poiché io proclamerò il nome dell’Eterno. Magnificate il nostro Iddio!
 Ty HERRENS namn vill jag förkunna;  ja, given ära åt vår Gud.
Quanto alla Ròcca, l’opera sua è perfetta, poiché tutte le sue vie sono giustizia. E’ un Dio fedele e senza iniquità; egli è giusto e retto.
 Vår klippa -- ostraffliga äro hans gärningar,  ty alla hans vägar äro rätta.  En trofast Gud och utan svek,  rättfärdig och rättvis är han.
Ma essi si sono condotti male verso di lui; non sono suoi figliuoli, l’infamia è di loro, razza storta e perversa.
 De åter handlade illa mot honom;  de voro icke hans barn, utan en skam för Israel,  det vrånga och avoga släktet!
E’ questa la ricompensa che date all’Eterno, o popolo insensato e privo di saviezza? Non è egli il padre tuo che t’ha creato? non è egli colui che t’ha fatto e ti ha stabilito?
 Är det så du lönar HERREN,  du dåraktiga och ovisa folk?  Är han då icke din fader, som skapade dig?  Han danade ju dig och beredde dig.
Ricordati de’ giorni antichi, considera gli anni delle età passate, interroga tuo padre, ed egli te lo farà conoscere, i tuoi vecchi, ed essi te lo diranno.
 Tänk på de dagar som fordom voro;  akta på förgångna släktens år.  Fråga din fader, han skall förkunna dig det,  dina äldste, de skola säga dig det.
Quando l’Altissimo diede alle nazioni la loro eredità, quando separò i figliuoli degli uomini, egli fissò i confini dei popoli, tenendo conto del numero de’ figliuoli d’Israele.
 När den Högste gav arvslotter åt folken,  när han fördelade människors barn,  då utstakade han gränserna för folken  efter antalet av Israels barn.
Poiché la parte dell’Eterno e il suo popolo, Giacobbe è la porzione della sua eredità.
 Ty HERRENS folk är hans del,  Jakob är hans arvedels lott.
Egli lo trovò in una terra deserta, in una solitudine piena d’urli e di desolazione. Egli lo circondò, ne prese cura, lo custodi come la pupilla dell’occhio suo.
 Han fann honom i öknens land,  i ödsligheten, där ökendjuren tjöto.  Då tog han honom i sitt beskärm och sin vård,  han bevarade honom såsom sin ögonsten.
Pari all’aquila che desta la sua nidiata, si libra a volo sopra i suoi piccini spiega le sue ali, li prende e li porta sulle penne,
 Likasom en örn lockar sin avkomma ut till flykt  och svävar upp ovanför sina ungar,  så bredde han ut sina vingar och tog honom  och bar honom på sina fjädrar.
l’Eterno solo l’ha condotto, e nessun dio straniero era con lui.
 HERREN allena ledsagade honom,  och ingen främmande gud jämte honom.
Egli l’ha fatto passare a cavallo sulle alture della terra, e Israele ha mangiato il prodotto de’ campi; gli ha fatto succhiare il miele ch’esce dalla rupe, l’olio ch’esce dalle rocce più dure,
 Han förde honom fram över landets höjder  och lät honom äta av markens gröda;  han lät honom suga honung ur hälleberget  och olja ur den hårda klippan.
la crema delle vacche e il latte delle pecore. Gli ha dato il grasso degli agnelli, de’ montoni di Basan e de’ capri, col fior di farina del frumento; e tu hai bevuto il vino generoso, il sangue dell’uva.
 Gräddmjölk av kor, söt mjölk av får,  fett av lamm fick du ock,  vädurar från Basan och bockar,  därtill fetaste märg av vete;  och av druvors blod drack du vin.
Ma Ieshurun s’è fatto grasso ed ha ricalcitrato, ti sei fatto grasso, grosso e pingue! ha abbandonato l’Iddio che l’ha fatto, e ha sprezzato la Ròcca della sua salvezza.
 Då blev Jesurun fet och istadig;  du blev fet och tjock och stinn.  Han övergav Gud, sin skapare,  och föraktade sin frälsnings klippa.
Essi l’han mosso a gelosia con divinità straniere, l’hanno irritato con abominazioni.
 Ja, de retade honom genom sina främmande gudar,  med styggelser förtörnade de honom.
Han sacrificato a demoni che non son Dio, a dèi che non avean conosciuti, dèi nuovi, apparsi di recente, dinanzi ai quali i vostri padri non avean tremato.
 De offrade åt onda andar, skengudar,  åt gudar som de förut icke kände,  nya, som nyss hade kommit till,  och som edra fäder ej fruktade för.
Hai abbandonato la Ròcca che ti diè la vita, e hai obliato l’Iddio che ti mise al mondo.
 Din klippa, som hade fött dig, övergav du,  du glömde Gud, som hade givit dig livet.
E l’Eterno l’ha veduto, e ha reietto i suoi figliuoli e le sue figliuole che l’aveano irritato;
 När HERREN såg detta, förkastade han dem,  ty han förtörnades på sina söner och döttrar.
e ha detto: "Io nasconderò loro la mia faccia, e starò a vedere quale ne sarà la fine; poiché sono una razza quanto mai perversa, figliuoli in cui non è fedeltà di sorta.
 Han sade: »Jag vill fördölja mitt ansikte för dem,  jag vill se vilket slut de få;  ty ett förvänt släkte äro de,  barn i vilka ingen trohet är.
Essi m’han mosso a gelosia con ciò che non è Dio, m’hanno irritato coi loro idoli vani; e io li moverò a gelosia con gente che non è un popolo, li irriterò con una nazione stolta.
 De hava retat mig med gudar som icke äro gudar,  förtörnat mig med de fåfängligheter de dyrka;  därför skall jag reta dem med ett folk som icke är ett folk,  med ett dåraktigt hednafolk skall jag förtörna dem.
Poiché un fuoco s’è acceso, nella mia ira, e divamperà fino in fondo al soggiorno de’ morti; divorerà la terra e i suoi prodotti, e infiammerà le fondamenta delle montagne.
 Ty eld lågar fram ur min näsa,  och den brinner ända till dödsrikets djup;  den förtär jorden med dess gröda  och förbränner bergens grundvalar.
Io accumulerò su loro dei mali, esaurirò contro a loro tutti i miei strali.
 Jag skall hopa olyckor över dem,  alla mina pilar skall jag avskjuta på dem.
Essi saran consunti dalla fame, divorati dalla febbre, da mortifera pestilenza; lancerò contro a loro le zanne delle fiere, col veleno delle bestie che striscian nella polvere.
 De skola utsugas av hunger och förtäras av feberglöd,  av farsoter som bittert pina;  jag skall sända över dem vilddjurs tänder  och stoftkrälande ormars gift.
Di fuori la spada, e di dentro il terrore spargeranno il lutto, mietendo giovani e fanciulle, lattanti e uomini canuti.
 Ute skall svärdet förgöra deras barn,  och inomhus skall förskräckelsen göra det:  ynglingar såväl som jungfrur,  spenabarn tillsammans med gråhårsmän.
Io direi: Li spazzerò via d’un soffio, farò sparire la loro memoria di fra gli uomini,
 Jag skulle säga: 'Jag vill blåsa bort dem,  göra slut på deras åminnelse bland människor',
se non temessi gl’insulti del nemico, e che i loro avversari, prendendo abbaglio, fosser tratti a dire: "E’ stata la nostra potente mano e non l’Eterno, che ha fatto tutto questo!"
 om jag icke fruktade att deras fiender då skulle vålla mig grämelse,  att deras ovänner skulle misstyda det,  att de skulle säga: 'Vår hand var så stark,  det var icke HERREN som gjorde allt detta.'»
Poiché è una nazione che ha perduto il senno, e non v’è in essi alcuna intelligenza.
 Ty ett rådlöst folk äro de,  och förstånd finnes icke i dem.
Se fosser savi, lo capirebbero, considererebbero la fine che li aspetta.
 Vore de visa, så skulle de begripa detta,  de skulle första vilket slut de måste få.
Come potrebbe un solo inseguirne mille, e due metterne in fuga diecimila, se la Ròcca loro non li avesse venduti, se l’Eterno non li avesse dati in man del nemico?
 Huru kunde en jaga tusen framför sig  och två driva tiotusen på flykten,  om icke deras klippa hade sålt dem,  och om icke HERREN hade prisgivit dem?
Poiché la ròcca loro non è come la nostra Ròcca; i nostri stessi nemici ne son giudici;
 Ty de andras klippa är icke såsom vår klippa;  våra fiender kunna själva döma därom.
ma la loro vigna vien dalla vigna di Sodoma e dalle campagne di Gomorra; le loro uve son uve avvelenate, i loro grappoli, amari;
 Ty av Sodoms vinträd är deras ett skott,  det stammar från Gomorras fält;  deras druvor äro giftiga druvor,  deras klasar hava bitter smak.
il loro vino è un tossico di serpenti, un crudel veleno d’aspidi.
 Deras vin är drakars etter,  huggormars gruvligaste gift.
"Tutto questo non è egli tenuto in serbo presso di me, sigillato ne’ miei tesori?
 Ja, sådant ligger förvarat hos mig,  förseglat i mina förrådshus.
A me la vendetta e la retribuzione, quando il loro piede vacillerà!" Poiché il giorno della loro calamità è vicino, e ciò che per loro è preparato, s’affretta a venire.
 Min är hämnden och vedergällningen,  sparad till den tid då deras fot skall vackla.  Ty nära är deras ofärds dag,  och vad dem väntar kommer med hast.
Sì, l’Eterno giudicherà il suo popolo, ma avrà pietà de’ suoi servi quando vedrà che la forza è sparita, e che non riman più tra loro né schiavo né libero.
 Ty HERREN skall skaffa rätt åt sitt folk,  och över sina tjänare skall han förbarma sig,  när han ser att deras kraft är borta,  och att det är ute med alla och envar.
Allora egli dirà: "Ove sono i loro dèi, la ròcca nella quale confidavano,
 Då skall han fråga: Var äro nu deras gudar,  klippan till vilken de togo sin tillflykt?
gli dèi che mangiavano il grasso de’ loro sacrifizi e beveano il vino delle loro libazioni? Si levino essi a soccorrervi, a coprirvi della loro protezione!
 Var äro de som åto deras slaktoffers fett  och drucko deras drickoffers vin?  Må de stå upp och hjälpa eder,  må de vara edert beskärm.
Ora vedete che io solo son Dio, e che non v’è altro dio accanto a me. Io fo morire e fo vivere, ferisco e risano, e non v’è chi possa liberare dalla mia mano.
 Sen nu att jag allena är det,  och att ingen Gud finnes jämte mig.  Jag dödar, och jag gör levande,  jag har slagit, men jag helar ock.  Ingen finnes, som kan rädda ur min hand.
Sì, io alzo la mia mano al cielo, e dico: Com’è vero ch’io vivo in perpetuo,
 Se, jag lyfter min hand upp mot himmelen,  jag säger: Så sant jag lever evinnerligen:
quando aguzzerò la mia folgorante spada e metterò mano a giudicare, farò vendetta de’ miei nemici e darò ciò che si meritano a quelli che m’odiano.
 när jag har vässt mitt ljungande svärd  och min hand tager till att skipa rätt,  då skall jag utkräva hämnd av mina ovänner  och vedergällning av dem som hata mig.
Inebrierò di sangue le mie frecce, del sangue degli uccisi e dei prigionieri, la mia spada divorerà la carne, le teste dei condottieri nemici".
 Jag skall låta mina pilar bliva druckna av blod,  och mitt svärd skall mätta sig av kött,  av de slagnas och fångnas blod,  av fiendehövdingars huvuden.
Nazioni, cantate le lodi del suo popolo! poiché l’Eterno vendica il sangue de’ suoi servi, fa ricadere la sua vendetta sopra i suoi avversari, ma si mostra propizio alla sua terra, al suo popolo".
 Jublen, I hedningar, över hans folk,  ty han hämnas sina tjänares blod,  han utkräver hämnd av sina ovänner  och bringar försoning för sitt land, för sitt folk.
E Mosè venne con Giosuè, figliuolo di Nun, e pronunziò in presenza del popolo tutte le parole di questo cantico.
Och Mose kom med Hosea, Nuns son, och föredrog hela denna sång inför folket.
E quando Mosè ebbe finito di pronunziare tutte queste parole dinanzi a tutto Israele, disse loro:
Och när Mose hade föredragit alltsammans till slut för hela Israel,
"Prendete a cuore tutte le parole con le quali testimonio oggi contro a voi. Le prescriverete ai vostri figliuoli, onde abbian cura di mettere in pratica tutte le parole di questa legge.
sade han till dem: »Akten på alla de ord som jag i dag gör till vittnen mot eder, så att I given edra barn befallning om dem, att de skola hålla alla denna lags ord och göra efter dem.
Poiché questa non e una parola senza valore per voi: anzi, e la vostra vita; e per questa parola prolungherete i vostri giorni nel paese del quale andate a prender possesso, passando il Giordano".
Ty det är icke ett tomt ord, som ej angår eder, utan det gäller edert liv; och genom detta ord skolen I länge leva i det land dit I nu dragen över Jordan, för att taga det i besittning.»
E, in quello stesso giorno, l’Eterno parlò a Mosè, dicendo:
Och HERREN talade till Mose på denna samma dag och sade:
"Sali su questo monte di Abarim, sul monte Nebo, ch’è nel paese di Moab, di faccia a Gerico, e mira il paese di Canaan, ch’io do a possedere ai figliuoli d’Israele.
»Stig upp här på Abarimberget, på berget Nebo i Moabs land, gent emot Jeriko, så skall du få se Kanaans land, som jag vill giva åt Israels barn till besittning.
Tu morrai sul monte sul quale stai per salire, e sarai riunito al tuo popolo, come Aaronne tuo fratello è morto sul monte di Hor ed è stato riunito al suo popolo,
Och du skall dö där på berget, dit du stiger upp, och du skall samlas till dina fäder, likasom din broder Aron dog på berget Hor och blev samlad till sina fäder;
perché commetteste un’infedeltà contro di me in mezzo ai figliuoli d’Israele, alle acque di Meriba a Kades, nel deserto di Tsin, e perché non mi santificaste in mezzo ai figliuoli d’Israele.
detta därför att I handladen trolöst mot mig bland Israels barn vid Meribas vatten vid Kades, i öknen Sin, i det att I icke höllen mig helig bland Israels barn.
Tu vedrai il paese davanti a te, ma là, nel paese che io do ai figliuoli d’Israele, non entrerai".
Mitt framför dig skall du se landet; men du skall icke komma dit, in i det land som jag vill giva åt Israels barn.»