Proverbs 7

Fiam, tartsd meg az én beszédeimet, és az én parancsolataimat rejtsd el magadnál.
 Min son, tag vara på mina ord,  och göm mina bud inom dig.
Az én parancsolatimat tartsd meg, és élsz; és az én tanításomat mint a szemed fényét.
 Håll mina bud, så får du leva,  och bevara min undervisning såsom din ögonsten.
Kösd azokat ujjaidra, írd fel azokat szíved táblájára.
 Bind dem vid dina fingrar,  skriv dem på ditt hjärtas tavla.2 Mos. 13,16. 5 Mos. 6,8. 11,18. Ords. 3,3. 6,21.
Mondd ezt a bölcseségnek: Én néném vagy te; és az eszességet ismerősödnek nevezd,
 Säg till visheten: »Du är min syster»,  och kalla förståndet din förtrogna,
Hogy megőrizzen téged a nem hozzád tartozó asszonytól, és az ő beszédivel hizelkedő idegentől.
 så att de bevara dig för främmande kvinnor,  för din nästas hustru, som talar hala ord.Ords. 2,16. 5,3. 6,24.
Mert házam ablakán, a rács mögül néztem,
 Ty ut genom fönstret i mitt hus,  fram genom gallret där blickade jag;
És láték a bolondok között, eszembe vevék a fiak között egy bolond ifjat,
 då såg jag bland de fåkunniga,  jag blev varse bland de unga en yngling utan förstånd.
A ki az utczán jár, annak szeglete mellett, a házához menő úton lépeget,
 Han gick fram på gatan invid hörnet där hon bodde,  på vägen till hennes hus skred han fram,
Alkonyatkor, nap estjén, és setét éjfélben.
 skymningen, på aftonen av dagen,  nattens dunkel, när mörker råddeJoh. 3,20.
És ímé, egy asszony eleibe jő, paráznának öltözetében, álnok az ő elméjében.
 Se, då kom där en kvinna honom till mötes;  hennes dräkt var en skökas, och hennes hjärta illfundigt.
Mely csélcsap és vakmerő, a kinek házában nem maradhatnak meg az ő lábai.
 Yster och lättsinnig var hon,  hennes fötter hade ingen ro i hennes hus.Ords. 9,13.
Néha az utczán, néha a tereken van, és minden szegletnél leselkedik.
 Än var hon på gatan, än var hon på torgen  vid vart gathörn stod hon på lur.
És megragadá őt és megcsókolá őt, és szemtelenségre vetemedvén, monda néki:
 Hon tog nu honom fatt och kysste honom  och sade till honom med fräckhet i sin uppsyn:
Hálaáldozattal tartoztam, ma adtam meg fogadásimat.
 »Tackoffer har jag haft att frambära;  i dag har jag fått infria mina löften.3 Mos. 3,1 f.
Azért jövék ki elődbe, szorgalmatosan keresni a te orczádat, és reád találtam!
 Därför gick jag ut till att möta dig  jag ville söka upp dig, och nu ha jag funnit dig.
Paplanokkal megvetettem nyoszolyámat, égyiptomi szövésű szőnyegekkel.
 Jag har bäddat min säng med sköna täcken,  med brokigt linne från Egypten.
Beillatoztam ágyamat mirhával, áloessel és fahéjjal.
 Jag har bestänkt min bädd med myrra,  med aloe och med kanel.
No foglaljuk magunkat bőségesen mind virradtig a szeretetben; vígadjunk szerelmeskedésekkel.
 Kom, låt oss förnöja oss med kärlek intill morgonen,  och förlusta oss med varandra i älskog.
Mert nincs otthon a férjem, elment messze útra.
 Ty min man är nu icke hemma  han har rest en lång väg bort.
Egy erszény pénzt vőn kezéhez; holdtöltére jő haza.
 Sin penningpung tog han med sig;  först vid fullmånstiden kommer han hem.»
*És* elhiteté őt az ő mesterkedéseinek sokaságával, ajkainak hizelkedésével elragadá őt.
 Så förleder hon honom med allahanda fagert tal;  genom sina läppars halhet förför hon honom.
Utána megy; mint az ökör a vágóhídra, és mint a bolond, egyszer csak fenyítő békóba;
 Han följer efter henne med hast,  lik oxen som går för att slaktas,  och lik fången som föres bort till straffet för sin dårskap;
Mígnem átjárja a nyíl az ő máját. Miképen siet a madár a tőrre, és nem tudja, hogy az az ő élete ellen van.
 ja, han följer, till dess pilen genomborrar hans lever,  lik fågeln som skyndar till snaran,  utan att förstå att det gäller dess liv.Ords. 5,4 f.
Annakokáért most, fiaim, hallgassatok engem, és figyelmezzetek az én számnak beszédeire.
 Så hören mig nu, I barn,  och given akt på min muns tal.
Ne hajoljon annak útaira a te elméd, és ne tévelyegj annak ösvényin.
 Låt icke ditt hjärta vika av till hennes vägar,  och förvilla dig ej in på hennes stigar.
Mert sok sebesültet elejtett, és sokan vannak, a kik attól megölettek.
 Ty många som ligga slagna äro fällda av henne,  och stor är hopen av dem hon har dräpt.
Sírba vívő út az ő háza, a mely levisz a halálnak hajlékába.
 Genom hennes hus gå dödsrikets vägar,  de som föra nedåt till dödens kamrar.Ords. 2,18. 5,5. 9,18.