Job 20

Felele pedig a Naamából való Czófár, és monda:
Därefter tog Sofar från Naama till orda och sade:
Mindamellett az én gondolataim feleletre kényszerítenek engem, és e miatt nagy az izgatottság bennem.
 På sådant tal giva mina tankar mig ett svar,  än mer, då jag nu är så upprörd i mitt inre.
Hallom gyalázatos dorgáltatásomat, de az én értelmes lelkem megfelel majd értem.
 Smädlig tillrättavisning måste jag höra,  och man svarar mig med munväder på förståndigt tal.
Tudod-é azt, hogy eleitől fogva, mióta az embert e földre helyheztette,
 Vet du då icke att så har varit från evig tid,  från den stund då människor sattes på jorden:
Az istentelenek vígassága rövid ideig tartó, és a képmutató öröme egy szempillantásig való?
 att de ogudaktigas jubel varar helt kort  och den gudlöses glädje ett ögonblick?
Ha szinte az égig érne is az ő magassága, és a felleget érné is a fejével:
 Om än hans förhävelse stiger upp till himmelen  och hans huvud når intill molnen,
Mint az emésztete, úgy vész el örökre, és a kik látták, azt mondják: Hol van ő?
 Så förgås han dock för alltid och aktas lik sin träck;  de som sågo honom måste fråga: »Var är han?»
Mint az álom, úgy elrepül és nem találják őt; eltünik, mint az éjjeli látomás.
 Lik en dröm flyger han bort, och ingen finner honom mer;  han förjagas såsom en syn om natten.
A szem, a mely rá ragyogott, nem *látja* többé, és az ő helye sem törődik már vele.
 Det öga som såg honom ser honom icke åter,  och hans plats får ej skåda honom mer.
Fiai a szegények kedvében járnak, és kezei visszaadják az ő rablott vagyonát.
 Hans barn måste gottgöra hans skulder till de arma,  hans händer återbära hans vinning.
Csontjai, ha megtelnek is ifjú erővel, de vele együtt roskad az a porba.
 Bäst ungdomskraften fyller hans ben,  skall den ligga i stoftet med honom.
Ha édes az ő szájában a gonoszság, és elrejti azt az ő nyelve alá;
 Om än ondskan smakar ljuvligt i hans mun,  så att han gömmer den under sin tunga,
És kedvez annak és ki nem veti azt, hanem ott tartogatja ínyei között:
 är rädd om den och ej vill gå miste därom,  utan håller den förvarad inom sin gom,
Az ő étke elváltozik az ő gyomrában, vipera mérgévé lesz a belében.
 så förvandlas denna kost i hans inre,  bliver huggormsetter i hans liv.
Gazdagságot nyelt el, de kihányja azt, az ő hasából kiűzi azt az Isten.
 Den rikedom han har slukat måste han utspy;  av Gud drives den ut ur hans buk.
A viperának mérgét szopta és a siklónak fulánkja öli meg őt,
 Ja, huggormsgift kommer han att dricka,  av etterormens tunga bliver han dräpt.
*Hogy* ne lássa a folyóvizeket, a tejjel és mézzel folyó patakokat.
 Ingen bäck får vederkvicka hans syn,  ingen ström med flöden av honung och gräddmjölk.
A mit *másoktól* szerzett, vissza kell adnia, nem nyelheti el, ép így az ő cserébe kapott vagyonát is, hogy ne örvendezhessen annak.
 Sitt fördärv måste han återbära, han får ej njuta därav;  hans fröjd svarar ej mot den rikedom han har vunnit.
Mert megrontotta és ott hagyta a szegényeket, házat rabolt, de nem építi meg azt.
 Ty mot de arma övade han våld och lät dem ligga där;  han rev till sig hus som han ej kan hålla vid makt.
Mivel gyomra nem tudott betelni, nem is mentheti meg semmi drágaságát.
 Han visste ej av någon ro för sin buk,  men han skall icke rädda sig med sina skatter.
Az ő falánksága elől semmi sem maradt meg, azért nem lesz tartós az ő jóléte.
 Intet slapp undan hans glupskhet,  därför äger och hans lycka intet bestånd.
Mikor teljes az ő bősége, akkor is szükséget lát, és mindenféle nyomorúság támad reá.
 Mitt i hans överflöd påkommer honom nöd,  och envar eländig vänder då mot honom sin hand.
Mikor meg akarja tölteni a hasát, reá bocsátja haragjának tüzét, és azt önti rá étele gyanánt.
 Ja, så måste ske, för att hans buk må bliva fylld;  sin vredes glöd skall Gud sända över honom  och låta den tränga såsom ett regn in i hans kropp.
Mikor vasból csinált fegyver elől fut, aczélból csinált íj veri át.
 Om han flyr undan för vapen av järn,  så genomborras han av kopparbågens skott.
Kihúzza és az kijön a testéből és kivillan az epéjéből; rettegés támad felette.
 När han då drager i pilen och den kommer ut ur hans rygg,  när den ljungande udden kommer fram ur hans galla,  då falla dödsfasorna över honom.
Mindenféle titkos sötétség van az ő vagyonán; fúvás nélkül való tűz emészti meg őt; elpusztíttatik az is, a mi sátrában megmaradt.
 Idel mörker är förvarat åt hans skatter;  till mat gives honom eld som brinner utan pust,  den förtär vad som är kvar i hans hydda.
Megjelentik álnokságát az egek, és a föld ellene támad.
 Himmelen lägger hans missgärning i dagen,  och jorden reser sig upp emot honom.
Házának jövedelme eltünik, szétfoly az az ő haragjának napján.
 Vad som har samlats i hans hus far åter sin kos,  likt förrinnande vatten, på vredens dag.
Ez a gonosz ember fizetése Istentől, és az ő beszédének jutalma a Mindenhatótól.
 Sådan lott får en ogudaktig människa av Gud,  sådan arvedel har av Gud blivit bestämd åt henne.