Psalms 102

Lapriyè yon moun ki anba tray. Li pa kapab sipòte ankò. L'ap rakonte Bondye ka li.

Bön av en betryckt, när han försmäktar och utgjuter sitt bekymmer inför HERREN.

Seyè, koute m' non lè m'ap lapriyè, se pou rèl mwen rive nan zòrèy ou.

 HERRE, hör min bön,  och låt mitt rop komma inför dig.

Pa vire do ban mwen lè mwen nan traka. Panche zòrèy ou bò kote m'. Prese vin reponn mwen lè m'ap rele ou.

 Dölj icke ditt ansikte för mig,      när jag är i nöd.  Böj ditt öra till mig;  när jag ropar,      så skynda att svara mig.

Lavi m' ap disparèt tankou lafimen. Mwen gen yon lafyèb nan zo.

 Ty mina dagar hava försvunnit såsom rök,  benen i min kropp äro förtorkade såsom av eld.

Mwen anba gwo kou. Mwen tankou zèb koupe k'ap cheche. Mwen sitèlman boulvèse, mwen pa menm chonje manje.

 Mitt hjärta är förbränt såsom gräs och förvissnat;  ty jag förgäter att äta mitt bröd.

Mwen tounen zo ak po tèlman m'ap plenn.

 För min högljudda suckans skull  tränga benen i min kropp ut till huden.

Mwen sanble yon tako savann, mwen tankou frize ki rete nan vye kay kraze.

 Jag är lik en pelikan i öknen,  jag är såsom en uggla bland ruiner.

Mwen pa ka dòmi, mwen tankou yon zwezo ki pou kont li sou yon do kay.

 Jag får ingen sömn och har blivit lik      en ensam fågel på taket.

Tout lajounen lènmi m' yo ap joure m'. Moun k'ap pase m' nan rizib yo pran non m' sèvi jouman.

 Hela dagen smäda mig mina fiender;  de som rasa mot mig förbanna med mitt namn.

Se sann dife ki tout manje m'. Dlo nan je m' fè yon sèl ak dlo m'ap bwè.

 Ty jag äter aska såsom bröd  och blandar min dryck med gråt,

Ou sitèlman ankòlè, ou sitèlman fache, ou pran m', ou voye m' jete byen lwen.

 för din vredes och förtörnelses skull,  därför att du har gripit mig och kastat mig bort.

Kò m' ap tchoule tankou solèy k'ap kouche. M'ap cheche tankou zèb.

 Mina dagar äro såsom skuggan, när den förlänges,  och jag själv förvissnar såsom gräs.

Men ou menm, Seyè, w'ap gouvènen pou tout tan. Pitit an pitit y'ap chonje non ou!

 Men du, o HERRE,      tronar evinnerligen,  och din åminnelse varar från släkte till släkte.

W'a leve, w'a gen pitye pou lavil Siyon an, paske li lè pou ou gen pitye pou li. Jou a rive.

 Du skall stå upp      och förbarma dig över Sion;  se, det är tid att du bevisar det nåd;      ja, stunden har kommit.

Moun k'ap sèvi ou yo renmen lavil Siyon an. Kè yo fè yo mal pou yo wè jan l'ap fini.

 Ty dina tjänare hava dess stenar kära  och ömka sig över dess grus.

Lè sa a, moun lòt nasyon yo va gen krentif pou Seyè a, tout wa ki sou latè va pè bèl pouvwa li.

 Då skola hedningarna frukta HERRENS namn  och alla jordens konungar din härlighet,

Seyè a va rebati lavil Siyon, l'a fè wè jan li gen pouvwa.

 när en gång HERREN har byggt upp Sion  och uppenbarat sig i sin härlighet;

L'a pran ka moun ki san sekou yo lè y'a lapriyè, wi, li p'ap meprize lapriyè yo.

 när han har vänt sig till de utblottades bön  och upphört att förakta deras bön.

Se pou yo ekri sa pou timoun k'ap vini yo ka konnen l', pou timoun ki poko fèt yo ka fè lwanj li.

 Det skall tecknas upp      för ett kommande släkte,  och det folk som varder skapat      skall lova HERREN,

Seyè a rete anwo nan kay ki apa pou li a, li gade anba, li rete anwo nan syèl la, l'ap gade sou latè,

 att han har blickat ned      från sin heliga höjd,  att HERREN har skådat      från himmelen ned till jorden,

pou l' tande jan prizonye yo ap plenn, pou l' delivre moun yo kondannen amò yo.

 för att höra den fångnes klagan,  för att befria dödens barn,

Konsa, moun va nonmen non Seyè a nan tout lavil Siyon an. Y'a fè lwanj li nan lavil Jerizalèm,

 på det att man i Sion      må förkunna HERRENS namn  och hans lov i Jerusalem,

lè tout nasyon yo ak tout gouvènman ki sou latè yo va sanble pou sèvi Seyè a.

 när alla folk församlas,  och alla riken, för att tjäna HERREN.

Mwen te jenn gason toujou lè Seyè a kraze kouraj mwen: li koupe sou lavi m'.

 Han har på vägen nedböjt min kraft,  han har förkortat mina dagar.

Mwen di: Bondye mwen, ou menm k'ap viv pou tout tan, pa pran m' koulye a. Mwen jenn gason toujou.

 Jag säger: Min Gud,      tag mig icke bort i mina halva dagar,  du vilkens år vara från släkte till släkte.

Se ou menm, Seyè, ki te kreye latè nan tan lontan. Se avèk men ou ou te fè syèl la.

 I urtiden lade du jordens grund,  och himlarna äro dina händer verk:

Yo gen pou yo disparèt, men ou menm w'ap toujou la. Yo gen pou yo vin vye tankou rad. W'ap chanje yo tankou yo chanje rad, w'a mete yo sou kote.

 de skola förgås, men du förbliver,  de skola alla nötas ut såsom en klädnad;  du skall förvanda dem såsom man byter om sin dräkt, och de fara hän.

Men ou menm, ou p'ap janm chanje, ou p'ap janm mouri. Pitit sèvitè ou yo va rete nan peyi a san danje. Pitit pitit yo va toujou viv devan je ou.

 Men du är densamme,  och dina år skola icke hava någon ände. [ (Psalms 102:29)  Dina tjänares barn skola få bo i landet,  och deras avkomma skall bestå inför dig. ]