Proverbs 9

Bon konprann bati kay li, li kanpe l' avèk sèt gwo poto.
 Visheten har byggt sig ett hus,  hon har huggit ut sitt sjutal av pelare.
Li fè yo pare bon vyann pou fè fèt, li fè bon konpoze ak diven, li ranje tab la byen ranje.
 Hon har slaktat sin boskap, blandat sitt vin,  hon har jämväl dukat sitt bord
Li rele sèvant li yo, li voye yo moute kote ki pi wo nan lavil la pou fè tout moun konnen nouvèl la, pou di yo:
 Sina tjänarinnor har hon utsänt och låter ropa ut sin bjudning  uppe på stadens översta höjder:
Nou menm ki poko konn anyen, vini non! Li rele moun san konprann yo, l'ap di yo:
 »Den som är fåkunnig, han komme hit.»  Ja, till den oförståndige säger hon så:
Vin manje manje mwen an non! Vin bwè bon diven mwen pare a non!
 »Kommen och äten av mitt bröd,  och dricken av vinet som jag har blandat.
Kite sòt! Vin aprann lavi! Vin mache nan chemen konesans.
 Övergiven eder fåkunnighet, så att I fån leva,  och gån fram på förståndets väg.
Si w'ap kouri dèyè yon moun k'ap pase moun nan betiz, l'ap joure ou mete sou li. Si w'ap rale zòrèy yon mechan, l'ap bat ou mete sou li.
 (Den som varnar en bespottare, han får skam igen,  och den som tillrättavisar en ogudaktig får smälek därav.Matt. 7,6.
Pa janm kouri dèyè yon moun k'ap pase moun nan betiz. L'a rayi ou. Men, si w'ap kouri dèyè yon moun ki gen konprann, l'a gen respè pou ou.
 Tillrättavisa icke bespottaren, på det att han icke må hata dig;  tillrättavisa den som är vis, så skall han älska dig.Ords. 23,9. 28,23.
Si ou pale ak yon moun ki gen bon konprann, w'ap fè l' gen plis bon konprann toujou. Plis w'ap moutre yon nonm debyen, plis l'ap mete sou konesans li.
 Giv åt den vise, så bliver han ännu visare;  undervisa den rättfärdige, så lär han än mer.Matt. 13,12.
Lè ou gen krentif pou Bondye, se lè sa a ou konmanse gen bon konprann. Si ou konnen ki moun Bondye ye, ou gen lespri.
 HERRENS fruktan är vishetens begynnelse,  och att känna den Helige är förstånd.)Job 28,28. Ps. 111,10. Ords. 1,7. Syr. 1,14.
Bon konprann ap fè ou viv lontan. L'ap fè ou wè plizyè lanne.
 Ty genom mig skola dina dagar bliva många  och levnadsår givas dig i förökat mått.Ords. 3,16. 4,10. 8,35.
Si ou gen bon konprann, premye moun k'ap pwofite sa se ou menm. Konsa tou, si w'ap pase konesans nan betiz, se ou menm tou k'ap peye konsekans lan pou kont ou.
 Är du vis, så är din vishet dig själv till gagn,  och är du en bespottare, så umgäller du det själv allena.»
Moun sòt, se tankou yon fanm ki pale fò, ki pa konn anyen, ki pa wont anyen.
 En dåraktig, yster kvinna  är fåkunnigheten, och intet förstå hon.
Li chita sou yon chèz devan papòt lakay li, li kage chèz li kote ki pi wo nan lavil la.
 Hon har satt sig vid ingången till sitt hus,  på sin stol, högt uppe i staden,
L'ap rele moun ki sou wout yo, ki pa sou bò l'. L'ap di yo:
 för att ropa ut sin bjudning till dem som färdas på vägen,  dem som där vandra sin stig rätt fram:
Vini jwenn mwen non, nou menm ki poko konn anyen! Li pale ak moun ki san konprann yo, li di yo:
 »Den som är fåkunnig, han komme hit.»  Ja, till den oförståndige säger hon så:
Dlo kay moun toujou pi fre. Manje deyò toujou gen pi bon gou!
 »Stulet vatten är sött,  bröd i lönndom smakar ljuvligt.»Ords. 5,16. 20,17.
Men, moun ki pran nan pawòl fanm sa a pa konnen lè yo mete pye lakay li se papye lanmò yo yo senyen. Depi yo antre lakay li, yo deja mouri.
 han vet icke att det bär till skuggornas boning,  hennes gäster hamna i dödsrikets djup.Ords. 2,18. 7,27.               ----