Proverbs 31

Men Pawòl wa Lemwèl, men konsèy manman l' te ba li:
Detta är konung Lemuels ord, vad hans moder sade, när hon förmanade honom:
Kisa pou m' di ou, pitit mwen, pitit ki soti nan zantray mwen? Se mwen ki te mande Bondye pou l' ban mwen ou. Kisa pou m' di ou?
 Hör, min son, ja, hör, du mitt livs son,  hör, du mina löftens son.
Pa gaspiye kouray ou nan fanm. Veye zo ou ak fanm k'ap fè malè chèf yo.
 Giv icke din kraft åt kvinnor,  vänd icke dina vägar till dem som äro konungars fördärv.5 Mos. 17,17.
Lemwèl monchè, yon wa pa fèt pou nan bwè bweson. Chèf pa fèt pou nan bwè gwòg.
 Ej konungar tillkommer det, Lemoel,  ej konungar tillkommer det att dricka vin  ej furstar att fråga efter starka drycker.Pred. 10,16 f.
Lè yo bwè konsa, yo bliye lòd yo te bay. Yo p'ap pran ka malere yo.
 De kunde eljest under sitt drickande förgäta lagen  och förvända rätten för alla eländets barn.Jes. 5,22 f. 28,7.
Se moun ki dekouraje ak lavi ki tonbe nan gwòg. Se moun ki gen gwo lapenn nan kè yo ki lage kò yo nan bweson.
 Nej, åt den olycklige give man starka drycker  och vin åt dem som hava en bedrövad själ.Syr. 31,28.
Yo bwè pou yo bliye mizè yo, pou yo pa chonje lapenn yo.
 Må dessa dricka och förgäta sitt armod  och höra upp att tänka på sin vedermöda.
Louvri bouch ou pale pou moun ki pa ka pale pou tèt yo. Defann kòz moun ki san sekou yo.
 Upplåt din mun till förmån för den stumme  och till att skaffa alla hjälplösa rätt.Job 29,12 f. Ords. 24,1l.
Pale pou yo. Pa fè patipri. Defann kòz malere yo ak endijan yo.
 Ja, upplåt din mun och döm med rättvisa,  och skaffa den betryckte och fattige rätt.Ps. 82,3. Jes. 1,17               ----
Sa pa fasil pou moun jwenn yon bon madanm. Lè li jwenn li, li gen plis valè pase yon boul lò.
 En idog hustru, var finner man en sådan?  Långt högre än pärlor står hon i pris.Ords. 18,22. 19,14. Syr. 26,1.
Mari l' mete tout konfyans li nan li. Tout bagay ap mache byen lakay li.
 På henne förlitar sig hennes mans hjärta,  och bärgning kommer icke att fattas honom.Ords 12,4 14,1.
Madanm lan p'ap janm aji mal ak mari l', l'ap pase tout lavi l' ap fè l' byen.
 Hon gör honom vad ljuvt är och icke vad lett är,  i alla sina levnadsdagar.
Li chache lenn mouton ak fil swa, li travay yo fè twal ak men l'.
 Omsorg har hon om ull och lin  och låter sina händer arbeta med lust.
Tankou bato k'ap pote machandiz, li al byen lwen chache manje mete nan kay la.
 Hon är såsom en köpmans skepp,  sitt förråd hämtar hon fjärran ifrån.
Solèy poko leve, li gen tan sou pye l', l'ap pare manje pou moun nan kay la. L'ap di sèvant yo sa pou yo fè.
 Medan det ännu är natt, står hon upp  och sätter fram mat åt sitt husfolk,  åt tjänarinnorna deras bestämda del.
Li fè lide sou yon tè, li achte l' ak lajan li fè ak men l'. Li fè jaden rezen sou li.
 Hon har planer på en åker, och hon skaffar sig den;  av sina händers förvärv planterar hon en vingård.
Li mare ren l', li twouse manch rad li pou l' travay.
 Hon omgjordar sina länder med kraft  och lägger driftighet i sina armar.
Li santi zafè l' ap mache byen, li rete byen ta lannwit ap travay.
 Så förmärker hon att hennes hushållning går väl;  hennes lampa släckes icke ut om natten.
Li file koton, li koud rad li.
 Till spinnrocken griper hon med sina händer,  och hennes fingrar fatta om sländan.
Li lonje men l' bay pòv. Li pran ka malere.
 För den betryckte öppnar hon sin hand  och räcker ut sina armar mot den fattige.
Li pa pè fredi pou moun lakay li, paske tout moun gen rad cho pou mete sou yo.
 Av snötiden fruktar hon intet för sitt hus,  ty hela hennes hus har kläder av scharlakan.
Li fè kouvèti lenn pou kabann yo. Tout rad li yo fèt ak twal wouj tise byen sere.
 Sköna täcken gör hon åt sig,  hon har kläder av finaste linne och purpur.
Mari l', se yonn nan chèf fanmi lavil la. Tout moun lavil la ap nonmen non l' an byen.
 Hennes man är känd i stadens portar,  där han sitter bland landets äldste.
Madanm li fe rad pou l' vann, li fè bèl senti, li vann yo ak machann.
 Fina linneskjortor gör hon och säljer dem,  och bälten avyttrar hon till krämaren.
Li gen anpil kouraj, tout moun respekte l', li pa pè denmen.
 Kraft och heder är hennes klädnad,  och hon ler mot den dag som kommer.
Lè li louvri bouch li, se bon konsèy li bay. Li toujou gen bon pawòl nan bouch li.
 Sin mun upplåter hon med vishet,  och har vänlig förmaning på sin tunga.
Li konnen vire tounen tout moun nan kay la. Li toujou gen yon bagay l'ap fè.
 Hon vakar över ordningen i sitt hus  och äter ej i lättja sitt bröd.
Tout pitit li yo ap fè l' konpliman. Mari l' menm ap fè lwanj li.
 Hennes söner stå upp och prisa henne säll,  hennes man likaså och förkunnar hennes lov:
L'ap di: Mwen konnen anpil madanm. Men ou menm, nanpwen tankou ou!
 »Många idoga kvinnor hava funnits,  men du, du övergår dem allasammans.»
Bèl fanm pa di bon madanm pou sa. Bèl figi pa la pou lontan. Men, y'a fè lwanj yon fanm ki gen krentif pou Seyè a.
 Skönhet är förgänglig och fägring en vindfläkt;  men prisas må en hustru som fruktar HERREN.Ords. 11,23.
Ba li sa ki pou li a. Lè y'a wè sa l' fè, se pou tout moun fè lwanj li.
 Må hon få njuta sina gärningars frukt;  hennes verk skola prisa henne i portarna.