Job 18

Bildad, moun peyi Chwa a, pran lapawòl, li di konsa:

Därefter tog Bildad från Sua till orda och sade:

-Jòb monchè, ou pa ka pe bouch ou yon ti kadè? Si ou te fè yon ti sispann, nou ta pale avè ou!

 Huru länge skolen I gå på jakt efter ord?  Kommen till förstånd; sedan må vi talas vid.

Poukisa ou pran nou pou moun san konprann? Poukisa ou pran nou pou zannimo?

 Varför skola vi aktas såsom oskäliga djur,  räknas i edra ögon såsom ett förstockat folk?

Si ou ankòlè, se pwòp tèt ou ase w'ap fè mal. Atò, poutèt ou, se pou tout moun sou latè te mouri? Se pou Bondye te deplase mòn yo pou fè ou plezi?

 Du som i din vrede sliter sönder dig själv,  menar du att dör din skull jorden skall bliva öde  och klippan flyttas bort från sin plats?

Wi, y'ap touye limyè mechan an, flanm dife l' la p'ap klere ankò.

 Nej, den ogudaktiges ljus skall slockna ut,  och lågan av hans eld icke giva något sken.

Lanp lakay li ap mouri, limyè lakay li ap tenyen.

 Ljuset skall förmörkas i hans hydda,  och lampan slockna ut för honom.

Li te konn mache byen enganm, koulye a se ti pa ti pa, l'ap bite. Se plan li t'ap fè yo ki lakòz sa rive l'.

 Hans väldiga steg skola stäckas,  hans egna rådslag bringa honom på fall.

Li pile yon pèlen, pye l' pran ladan l'.

 Ty han rusar med sina fötter in i nätet,  försåten lura, där han vandrar fram;

Kòd la mare nan je pye l', l'ap sere l' byen sere.

 snaran griper honom om hälen,  och gillret tager honom fatt;

Yo kache yon chita tann pou li anba tè. Yo moute yon pèlen sou wout li.

 garn till att fånga honom äro lagda på marken  och snärjande band på hans stig.

Kote l' vire, malè ap tann li. Kote l' pase, yo la dèyè l'.

 Från alla sidor ängsla honom förskräckelser,  de jaga honom, varhelst han går fram.

Grangou nan kò l' fini ak kouraj li. Malè kanpe la bò kote l' ap tann li.

 Olyckan vill uppsluka honom,  och ofärd står redo, honom till fall.

Yon sèl maladi po pete sou tout kò l'. L'ap manje tout janm li ak tout bra li yo. Se tè ki pou geri l'.

 Under hans hud frätas hans lemmar bort,  ja, av dödens förstfödde bortfrätas hans lemmar.

Yo rale l' mete deyò anba tant kote li te al kache a. Yo trennen l' devan jeneral Lanmò.

 Ur sin hydda, som han förtröstar på, ryckes han bort,  och till förskräckelsernas konung vandrar han hän.

Koulye a, nenpòt moun gen dwa pran kay li a pou yo. Y'ap dezenfèkte l' nèt ak souf.

 I hans hydda får främlingar bo,  och svavel utströs över hans boning.

Anba tè, rasin li yo ap mouri. Anwo tè, branch li yo ap fennen.

 Nedantill förtorkas hans rötter,  och ovantill vissnar hans krona bort.

p'ap gen pesonn k'ap chonje l' ankò sou latè. Y'ap bliye l' nèt nan tout peyi a.

 Hans åminnelse förgås ifrån jorden,  hans namn lever icke kvar i världen.

Y'ap pouse l' soti nan limyè ale nan fènwa. Y'ap depòte l' byen lwen nan peyi san chapo.

 Från ljus stötes han ned i mörker  och förjagas ifrån jordens krets.

Li p'ap kite ni pitit, ni ankenn lòt fanmi nan mitan pèp la. Yo tout ap mouri anvan l'.

 Utan barn och avkomma bliver han i sitt folk,  och ingen i hans boningar skall slippa undan.

Depi solèy leve jouk solèy kouche, tout moun pral sezi wè jan li fini.

 Över hans ofärdsdag häpna västerns folk,  och österns män gripas av rysning.

Wi, men sa k'ap tann lakou moun k'ap fè mechanste yo, fanmi moun ki pa respekte Bondye yo.

 Ja, så sker det med den orättfärdiges hem,  så går det dens hus, som ej vill veta av Gud.