Job 15

Fwa sa a, Elifaz, moun lavil Teman an, pran lapawòl ankò, li di konsa:
Därefter tog Elifas från Teman till orda och sade:
-Lè yon moun gen bon konprann, se pa avèk pawòl anlè pou li reponn. Li p'ap chita ap fè jazè.
 Skall en vis man tala så i vädret  och fylla upp sitt bröst med östanvind?
Li p'ap rete ap defann tèt li ak mo ki pa vle di anyen, ak bèl diskou ki pa sèvi anyen.
 Skall han försvara sin sak med haltlöst tal,  med ord som ingenting bevisa?
Ou menm menm, ou al pi lwen. Dapre sa ou di la a, moun pa bezwen gen krentif pou Bondye ankò. Pa gen nesesite pou moun lapriyè Bondye.
 Än mer, du gör gudsfruktan om intet  och kommer med klagolåt inför Gud.
Jan ou pale a, yo wè ou se yon moun ki mechan nan fon kè ou. Ou pale tankou moun k'ap kache yon bagay.
 Ty din ondska lägger dig orden i munnen,  och ditt behag står till illfundigt tal.
Se bouch ou menm k'ap kondannen ou. Se pa mwen. Se pawòl nan bouch ou menm k'ap fini avè ou.
 Så dömes du nu skyldig av din mun, ej av mig,  dina egna läppar vittna emot dig.
Manyè di m' non: Eske se ou menm premye moun Bondye te fè? Eske ou te fèt anvan tout mòn yo?
 Var du den första människa som föddes,  och fick du liv, förrän höjderna funnos?
Eske ou te la lè Bondye t'ap fè plan travay li, kifè ou konnen pase tout moun?
 Blev du åhörare i Guds hemliga råd  och fick så visheten i ditt våld?
Kisa ou konnen nou menm nou pa konnen? Kisa ou konprann nou menm nou pa ka konprann?
 Vad vet du då, som vi icke veta?  Vad förstår du, som ej är oss kunnigt?
Se nan bouch granmoun lontan, granmoun cheve blan ki pi gran pase papa ou nou pran tout konesans pa nou.
 Gråhårsman och åldring finnes också bland oss,  ja, en som övergår din fader i ålder.
Poukisa ou pa asepte ankourajman Bondye voye ba ou a? Poukisa ou pa koute nou? N'ap pale byen dousman avè ou la a.
 Försmår du den tröst som Gud har att bjuda,  och det ord som i saktmod talas med dig?
Men, gade jan ou move! W'ap louvri je ou sou nou!
 Vart föres du hän av ditt sinne,  och varför välva dina ögon så,
W'ap pase kòlè ou sou Bondye. W'ap plede joure l'.
 i det du vänder ditt raseri mot Gud  och öser ut ord ur din mun?
Ki jan ou ta vle pou moun san repwòch devan Bondye? Pou moun ki soti nan vant fanm gen rezon devan Bondye?
 Vad är en människa, att hon skulle vara ren?  Vad en av kvinna född, att han skulle vara rättfärdig?
Ata zanj li yo, Bondye pa fè yo konfyans. Yo menm tou yo pa fin bon nèt nan je l'.
 Se, ej ens på sina heliga kan han förlita sig,  och himlarna äro icke rena inför hans ögon;
Ale wè atò pou moun, ki pèvèti, ki pa vo anyen, ki fè mechanste tankou yo bwè dlo!
 huru mycket mindre då den som är ond och fördärvad,  den man som läskar sig med orättfärdighet såsom med vatten!
Koulye a, Jòb, koute m'. Kite m' esplike avè ou! Mwen pral di ou sa mwen menm mwen wè.
 Jag vill kungöra dig något, så hör nu mig;  det som jag har skådat vill jag förtälja,
Moun ki gen bon konprann moutre m' anpil verite. Yo pa t' kache m' anyen. Yo menm, se nan bouch granmoun lontan yo te pran l'.
 vad visa män hava gjort kunnigt,  lagt fram såsom ett arv ifrån sina fäder,
Granmoun sa yo t'ap viv nan peyi Bondye te ba yo pou yo menm ase, san ankenn moun lòt nasyon pa t' mele ak yo.
 ifrån dem som allena fingo landet till gåva,  och bland vilka ingen främling ännu hade trängt in:
Mechan yo pase tout lavi yo nan tèt chaje. Moun k'ap plede maltrete parèy yo p'ap viv lontan.
 Den ogudaktige har ångest i alla sina dagar,  under de år, helt få, som beskäras en våldsverkare.
Rèl moun k'ap soufri yo ap kònen nan zòrèy yo. Lè zafè yo pi bon, se lè sa a vòlè tonbe sou yo.
 Skräckröster ljuda i hans öron;  när han är som tryggast, kommer förhärjaren över honom.
Yo pa gen espwa chape nan fènwa a, paske manchèt pare ap tann yo.
 Han har intet hopp om räddning ur mörkret,  ty svärdet lurar på honom.
Y'ap kouri adwat agoch, y'ap chache manje. Yo konnen wè pa wè y'ap pran yo.
 Såsom flykting söker han sitt bröd: var är det?  Han förnimmer att mörkrets dag är för handen.
Lanmò fè yo pè. Malè ak lafliksyon ap tonbe sou yo tankou yon wa ki tou pare pou batay.
 Ångest och trångmål förskräcka honom,  han nedslås av dem såsom av en stridsrustad konung.
Men sa k'ap tann moun k'ap lonje men nan figi Bondye, moun ki pa pè kenbe tèt ak Bondye.
 Ty mot Gud räckte han ut sin hand,  och mot den Allsmäktige förhävde han sig;
Yo kache dèyè pwotèj anfe yo epi yo fonse sou Bondye.
 han stormade mot honom med trotsig hals,  med sina sköldars ryggar i sluten hop;
Figi yo gra kou chat. Men gwosè vant yo ak grès!
 han höljde sitt ansikte med fetma  och samlade hull på sin länd;
Yo rete nan lavil ki fin kraze, nan kay moun kouri kite, kay ki fin tounen mazi.
 han bosatte sig i städer, dömda till förstöring,  i hus som ej fingo bebos,  ty till stenhopar voro de bestämda.
Yo p'ap janm rich toutan. Sa yo genyen an la pou yon tan. Menm lonbray yo ap disparèt.
 Därför bliver han ej rik, och hans gods består ej,  hans skördar luta ej tunga mot jorden.
Yo p'ap ka kouri pou fènwa a. Y'ap tankou yon pyebwa dife boule tout branch li yo epi van bwote tout flè l' yo ale.
 Han kan icke undslippa mörkret;  hans telningar skola förtorka av hetta,  och själv skall han förgås genom Guds muns anda.
Yo pa bezwen konte sou pozisyon yo. Nou konnen sa p'ap sèvi yo anyen.
 I sin förvillelse må han ej lita på vad fåfängligt är,  ty fåfänglighet måste bliva hans lön.
Anvan yo donnen, branch yo ap fennen. boujon yo p'ap pouse fèy ankò.
 I förtid skall hans mått varda fyllt,  och hans krona skall ej grönska mer.
Y'ap tankou yon pye rezen ki pèdi tout grap rezen vèt yo, tankou yon pye oliv ki pèdi tout flè l'.
 Han bliver lik ett vinträd som i förtid mister sina druvor,  lik ett olivträd som fäller sina blommor.
Wi, mechan yo p'ap gen pitit. Dife ap boule tout kay yo bati ak lajan yo volè.
 Ty den gudlöses hus förbliver ofruktsamt,  såsom eld förtär hyddor där mutor tagas.
Lè yon moun ap chache fè moun mal, se sou li malè a tonbe. Se pwòp tèt li l'ap twonpe.
 Man går havande med olycka och föder fördärv;  den livsfrukt man alstrar är ett sviket hopp.