Isaiah 9

Te gen yon lè, peyi fanmi Zabilon yo ak peyi fanmi Neftali yo t'ap drive nan labou. Men pita, va rive yon lè tout rejyon an, pran depi lanmè Meditèrane rive bò larivyè Jouden, moute peyi Galile kote moun lòt nasyon yo rete a, tout rejyon an va kanpe ankò.

Dock, natt skall icke förbliva där nu ångest råder. I den förgångna tiden har har han låtit Sebulons och Naftalis land vara ringa aktat, men i framtiden skall han låta det komma till ära, trakten utmed Havsvägen, landet på andra sidan Jordan, hedningarnas område.

Pèp ki t'ap mache nan fènwa a wè yon gwo limyè. Yo te rete nan yon peyi kouvri ak fènwa. Men, koulye a yon limyè vin klere yo!

 Det folk som vandrar i mörkret  skall se ett stort ljus;  ja, över dem som bo i dödsskuggans land  skall ett ljus skina klart.

Ou fè yo vin anpil, Seyè! Ou ba yo gwo kè kontan. Yo te kontan wè sa ou fè pou yo, tankou moun k'ap fè fèt lè sezon rekòt, tankou moun k'ap fè gwo fèt lè y'ap separe sa yo pran nan lagè.

 Du skall göra folket talrikt,      du skall göra dess glädje stor;  inför dig skola de glädja sig,      såsom man glädes under skördetiden,  såsom man fröjdar sig,      när man utskiftar byte.

Paske ou kraze bout bwa ki te mare dèyè kou yo a, baton ki t'ap peze zepòl yo a! Wi, Seyè! Ou kraze bout fè nan men moun ki t'ap fè yo pase tray la, tankou jou lè ou te kraze moun Madyan yo!

 Ty du skall bryta sönder deras bördors ok      och deras skuldrors gissel  och deras plågares stav,      likasom i Midjans tid.

Tout soulye sòlda ki t'ap plede fè bri yo, tout rad sòlda ki te plen san yo, yo pral boule sa nan dife.

 Och skon som krigaren bar i stridslarmet,  och manteln som sölades i blod,  allt sådant skall brännas upp      och förtäras av eld.

Nou gen yon ti pitit ki fenk fèt. Bondye ban nou yon gason. Se li menm ki pral chèf nou. Y'a rele l': Bon konseye k'ap fè bèl bagay la, Bondye ki gen tout pouvwa a, Papa ki la pou tout tan an, Wa k'ap bay kè poze a!

 Ty ett barn varder oss fött,      en son bliver oss given,  och på hans skuldror      skall herradömet vila;  och hans namn skall vara:  Underbar i råd,      Väldig Gud,  Evig fader,      Fridsfurste.

Gouvènman li p'ap gen finisman. Nan peyi l'ap gouvènen an se va kè poze san rete. L'ap chita sou fotèy wa David la. L'ap gouvènen peyi wa David la. L'ap fè gouvènman an byen chita, l'ap ba li bon pye paske l'ap fè sa ki dwat. Li p'ap nan patipri, depi koulye a jouk sa kaba. Se Seyè ki gen tout pouvwa a ki soti pou fè tou sa rive vre!

 Så skall herradömet varda stort      och friden utan ände  över Davids tron      och över hans rike;  så skall det befästas och stödjas      med rätt och rättfärdighet,      från nu och till evig tid.  HERREN Sebaots nitälskan      skall göra detta.

Seyè a fè konnen desizyon l' sou peyi Izrayèl la ak sou moun fanmi Jakòb yo.

 Ett ord sänder Herren mot Jakob,  och det slår ned i Israel,

Tout pèp Izrayèl la, tout moun ki rete lavil Samari yo va konn sa l' te di a. Men, yo sitèlman gen lògèy, yo sitèlman awogan, y'ap di:

 och allt folket får förnimma det,  Efraim och Samarias invånare,  de som säga i sitt övermod      och i sitt hjärtas stolthet:

Kay brik yo kraze, n'a bati lòt ak wòch taye. Yo koupe poto sikomò yo jete, n'a fè lòt ak bwa sèd mete nan plas yo.

 »Tegelmurar hava fallit,      men med huggen sten bygga vi upp nya;  mullbärsfikonträd har man huggit ned,      men cederträd sätta vi i deras ställe.»

Seyè a fè lènmi pèp Izrayèl la leve dèyè l'. L'ap fè chèf lame wa Rezen lan atake l'.

 Och HERREN uppreser mot dem Resins ovänner  och uppeggar deras fiender,

Peyi Lasiri sou bò solèy leve, peyi Filisti sou bò solèy kouche, y'ap devore pèp Izrayèl la ak gwo koutdan. Men, se poko sa toujou! Se atò Seyè a move. Li poko fin regle ak yo.

 araméerna från den ena sidan      och filistéerna från den andra,  och de äta upp Israel med glupska gap.  Vid allt detta vänder hans vrede icke åter,  hans hand är ännu uträckt.

Pèp Izrayèl la pa chanje. Yo pa tounen vin jwenn moun ki t'ap pini yo a, Seyè ki gen tout pouvwa a.

 Men folket vänder ej åter      till honom som slår dem;  Herren Sebaot      söka de icke.

Yon sèl jou a, Seyè a ap koupe ni tèt pèp Izrayèl la ni ke l'. L'ap pini tout chèf pèp la, gwo kou piti.

 Därför avhugger HERREN på Israel      både huvud och svans,  han hugger av både palmtopp och sävstrå,      allt på en dag --

Chèf fanmi yo ak notab yo, se yo ki tèt pèp la. Ke a menm, se pwofèt yo, papa mantò!

 de äldste och högst uppsatte      de äro huvudet,  och profeterna, de falska vägvisarna,      de äro svansen.

Moun k'ap dirije pèp la fè l' pèdi chemen l'. Pèp la lage kò l' nan bwa.

 Ty detta folks ledare föra det vilse,  och de som låta leda sig gå i fördärvet.

Se poutèt sa, Seyè a p'ap pran priyè nan men jenn gason yo. L'ap san pitye pou timoun ki san papa yo ak fanm ki pèdi mari yo, paske se tout pèp la nèt ki pa gen respè pou Bondye, yo tout ap fè mechanste. Se renk move pawòl ase ki nan bouch yo. Men se poko sa toujou! Se atò Seyè a move. Li poko fin regle ak yo.

 Därför kan Herren icke glädja sig      över dess unga män,  ej heller hava förbarmande      med dess faderlösa och änkor;  ty de äro allasammans gudlösa ogärningsmän,  och var mun talar dårskap.  Vid allt detta vänder hans vrede icke åter,  hans hand är ännu uträckt.

Mechanste kaye nan mitan pèp la, tankou dife nan pikan ak nan raje. Dife a pran nan rakbwa yo, yo tounen lafimen k'ap moute nan syèl la.

 Ty ogudaktigheten förbränner såsom en eld,  den förtär tistel och törne;  den tänder på den tjocka skogen,  så att den går upp i höga virvlar av rök.

Seyè ki gen tout pouvwa a te sitèlman move, li fini ak peyi a. Se tankou yon dife k'ap boule tout moun nan peyi a. Pesonn pa ka sove pesonn.

 Genom HERREN Sebaots förgrymmelse      har landet råkat i brand,  och folket är likasom eldsmat;  den ene skonar icke den andre.

Yo vire adwat, yo pran sa yo jwenn, yo grangou toujou. Yo vire agoch, yo devore sa yo jwenn, se atò yo grangou. Yo menm rive manje pwòp pitit yo!

 Man river åt sig till höger och förbliver dock hungrig,  man tager för sig till vänster och bliver dock ej mätt;  envar äter köttet på sin egen arm:

Moun Manase yo ak moun Efrayim yo, yonn ap devore lòt. Lèfini, yo mete tèt ansanm pou atake moun Jida yo. Men, se poko sa toujou! Se atò Seyè a move. Li poko fin regle ak yo!

 Manasse äter Efraim,      och Efraim Manasse,  och båda tillhopa vända sig mot Juda.  Vid allt detta vänder hans vrede icke åter,  hans hand är ännu uträckt.