I Kings 4

Salomon te wa sou tout pèp Izrayèl la nèt.

Konung Salomo var nu konung över hela Israel.

Men non chèf ki te nan gouvènman li an: Azarya, pitit Zadòk, te prèt la.

Och dessa voro hans förnämsta män: Asarja, Sadoks son, var präst;

Elikorèf ak Akija, pitit gason Chicha yo, te sekretè palè a. Jozafa, pitit Ayiloud, te reskonsab achiv wa a.

Elihoref och Ahia, Sisas söner, voro sekreterare; Josafat, Ahiluds son, var kansler;

Benaja, pitit gason Jeojada, te kòmandan tout lame a. Zadòk ak Abyata te prèt.

Benaja, Jojadas son, var överbefälhavare; Sadok och Ebjatar voro präster;1 Kon. 2,26 f., 35.

Azarya, pitit gason Natan, te chèf tout gouvènè yo. Zaboud, pitit gason Natan, prèt la, te konseye pèsonèl wa a.

Asarja, Natans son, var överfogde; Sabud, Natans son, en präst, var konungens vän;

Ayicha te chèf kanbiz palè a. Adoniram, pitit gason Abda, te reskonsab travay kòve yo.

Ahisar var överhovmästare; Adoniram, Abdas son, hade uppsikten över de allmänna arbetena.2 Sam. 20,24. 1 Kon. 5,13 f.

Salomon te chwazi douz gouvènè pou tout peyi a. Travay yo se te ranmase manje nan zòn sou reskonsablite yo pou wa a ak tout moun lakay li yo, yo chak pandan yon mwa nan lanne a.

Och Salomo hade satt över hela Israel tolv fogdar, som skulle sörja för vad konungen och hans hus behövde; var och en hade årligen sin månad, då han skulle sörja för dessa behov.

Men non douz gouvènè yo ak zòn sou reskonsablite yo chak: Bennour, pou zòn mòn Efrayim yo,

Och följande voro deras namn: Ben-Hur i Efraims bergsbygd;

Benndeke, pou zòn lavil Makaz, lavil Chalbim, lavil Bèt-Chemèch, lavil Elon ak lavil Bèt anan.

Ben-Deker i Makas, Saalbim, Bet-Semes, Elon, Bet-Hanan;

Bennesèd, pou zòn lavil Awoubòt, lavil Soko ak tout peyi Efè a.

Ben-Hesed i Arubbot, vilken hade Soko och hela Heferlandet;

Bennabinadab, ki te marye ak Tafat, pitit fi Salomon an, pou tout zòn Dò a.

Ben-Abinadab i hela Nafat-Dor -- denne fick Salomos dotter Tafat till hustru --;

Bana, pitit gason Akiloud, pou zòn lavil Tanak, lavil Megido, pou tout zòn bò lavil Bèt-Chean toupre lavil Zaretan, sou bò sid lavil Jizreyèl la rive lavil Abèl Meola ak lavil Jokmeyam.

Baana, Ahiluds son, i Taanak och Megiddo och i hela den del av Bet-Sean, som ligger på sidan om Saretan, nedanför Jisreel, från Bet-Sean ända till Abel-Mehola och bortom Jokmeam;

Benngebè, pou lavil Ramòt nan peyi Galarad, ak tout ti bouk nan peyi Galarad la ki pou branch fanmi Jayi, pitit Manase, ak tout zòn Agòb nan peyi Bazan. Antou swasant gwo lavil fèmen dèyè gwo miray ranpa ak gwo pòtay bare ak poto kwiv.

Ben-Geber i Ramot i Gilead; han hade Manasses son Jairs byar, som ligga i Gilead; han hade ock landsträckan Argob, som ligger i Basan, sextio stora städer med murar och kopparbommar;

Akinadad, pitit gason Ido, pou zòn Manayim.

Ahinadab, Iddos son, i Mahanaim;

Akimaz, ki te marye ak Basmat, yonn nan pitit Salomon yo, pou zòn Neftali a.

Ahimaas i Naftali; också han hade tagit en dotter av Salomo, Basemat, till hustru;

Bana, pitit gason Ouchayi, pou zòn Asè a ak lavil Bealòt.

Baana, Husais son, i Aser och Alot;

Jozafa, pitit gason Pawouk, pou zòn Isaka a.

Josafat, Paruas son, i Isaskar;

Chimeyi, pitit gason Ela, pou zòn Benjamen an.

Simei, Elas son, i Benjamin;

Gebè, pitit gason Ouri, pou zòn Galarad, ansyen peyi Siyon, wa moun Amon yo ak Og, wa peyi Bazan an. Te gen yon gouvènè jeneral tou pou tout peyi a.

Geber, Uris son, i Gileads land, det land som hade tillhört Sihon, amoréernas konung, och Og, konungen i Basan; ty allenast en enda fogde fanns i det landet.

Pèp Izrayèl la ak pèp Jida a te anpil, yo te tankou grenn sab bò lanmè. Yo t'ap manje, yo t'ap bwè, kè yo te kontan.

Juda och Israel voro då talrika, så talrika som sanden vid havet; och man åt och drack och var glad.1 Mos. 13,16. 22,17. 2 Sam. 17,11. 1 Kon. 3,8.

Salomon te rive gouvènen tout nasyon nan zòn ki pran depi larivyè Lefrat rive nan peyi Filisti a ak fwontyè Lejip la. Yo tout te peye Salomon taks, yo tout te soumèt devan li pandan tout rèy li jouk li mouri.

Så var nu Salomo herre över alla riken ifrån floden till filistéernas land och ända ned till Egyptens gräns; de förde skänker till Salomo och voro honom underdåniga, så länge han levde.2 Krön. 9,26.

Men pwovizyon Salomon te bezwen chak jou: sansenkant (150) barik kè ble, twasan (300) barik farin frans,

Och vad Salomo för var dag behövde av livsmedel var: trettio korer fint mjöl och sextio korer vanligt mjöl,

dis bèf angrese nan pak, ven bèf angrese nan savann, san mouton, san konte bèt mawon, mal ak fenmèl, ak bèt volay byen gra.

tio gödda oxar, tjugu valloxar och hundra far, förutom hjortar, gaseller, dovhjortar och gödda fåglar.

Salomon te rive chèf sou tout peyi ki sou bò solèy kouche larivyè Lefrat la depi lavil Tifsak bò larivyè Lefrat la jouk lavil Gaza nan direksyon lwès. Tout ti wa ki t'ap gouvènen sou bò solèy kouche larivyè Lefrat la te soumèt devan li. Salomon menm pa t' ni nan goumen ni nan kont ak ankenn peyi nan vwazinaj li.

Ty han rådde över hela landet på andra sidan floden, ifrån Tifsa ända till Gasa, över alla konungar på andra sidan floden; och han hade fred på alla sidor, runt omkring,

Pandan tout rèy Salomon jouk li mouri, moun peyi Izrayèl yo ak moun peyi Jida yo t'ap viv ak kè poze, san danje ni malè, chak fanmi nan lakou yo ak ti jaden rezen yo anba pye fig frans yo.

Så att Juda och Israel sutto i trygghet, var och en under sitt vinträd och sitt fikonträd, ifrån Dan ända till Beer-Seba, så länge Salomo levde.3 Mos. 26,5. Dom. 20,1 Mik. 4,4. Sak. 3,10.

Salomon te gen katmil (4.000) pak pou chwal cha lagè yo, ak douzmil (12.000) chwal pou sòlda.

Och Salomo hade fyrtio tusen spann vagnshästar och tolv tusen ridhästar.1 Kon. 10,26. 2 Krön. 1,14. 9,25.

Douz gouvènè yo te gen pou ranmase pwovizyon wa Salomon te bezwen pou li menm ak pou moun k'ap manje nan palè a, yo chak pandan yon mwa nan lanne a. Yo pa janm kite anyen manke.

Och de nämnda fogdarna sörjde var sin månad för konung Salomos behov, och för allas som hade tillträde till konung Salomos bord; de läto intet fattas.

Gouvènè yo te gen pou bay lòj ak zèb tout kote yo bezwen pou chwal cha lagè yo ak lòt bèt chay.

Och kornet och halmen för hästarna och travarna förde de, var och en i sin ordning, till det ställe där han uppehöll sig.

Bondye te bay Salomon anpil lespri, anpil bon konprann ak yon konesans nou pa ka mezire.

Och Gud gav Salomo vishet och förstånd i mycket rikt mått och så mycken insikt, att den kunde liknas vid sanden på havets strand,

Salomon te gen plis bon konprann pase tout moun ki gen bon konprann nan peyi bò solèy leve yo, osinon pase tout moun ki gen bon konprann nan peyi Lejip.

så att Salomos vishet var större än alla österlänningars vishet och all Egyptens vishet.

Li te gen plis bon konprann pase tout moun, pase Etan, moun lavil Ezrak, pase Eman, Kalkòl ak Dada, pitit gason Makòl yo. Nan tout peyi ki toupre peyi Izrayèl la yo t'ap nonmen non Salomon.

Han var visare än alla andra människor, visare än esraiten Etan och Heman och Kalkol och Darda, Mahols söner; och ryktet om honom gick ut bland alla folk runt omkring.1 Krön. 2,6. Ps. 88,1. 89,1.

Li te ekri twamil (3.000) pwovèb ak mil senk (1.005) chante pou pi piti.

Han diktade tre tusen ordspråk, och hans sånger voro ett tusen fem.

Li fè bèl pawoli sou pyebwa ak tout kalite plant, depi pye sèd peyi Liban yo jouk lyann izòp ki pouse sou miray. Li pale tou sou bèt kat pat, sou zwazo, sou bèt ki trennen sou vant ak sou pwason.

Han talade om träden, från cedern på Libanon ända till isopen, som växer fram ur väggen. Han talade ock om fyrfotadjuren, om fåglarna, om kräldjuren och om fiskarna.Vish. 7,20.

Moun te soti toupatou pou vin tande Salomon ap pale. Ata wa tout lòt peyi latè yo te pran nouvèl jan li te gen anpil bon konprann. Yo menm tou yo te voye moun vin tande l'.

Och från alla folk kom man för att höra Salomos visdom, från alla konungar på jorden, som hade hört talas om hans visdom.1 Kon. 10,1 f., 24.