Lamentations 4

Eh quoi! l'or a perdu son éclat! L'or pur est altéré! Les pierres du sanctuaire sont dispersées Aux coins de toutes les rues!
 Huru har icke guldet berövats sin glans,      den ädla metallen förvandlats!  Heliga stenar ligga kringkastade  i alla gators hörn.
Les nobles fils de Sion, Estimés à l'égal de l'or pur, Sont regardés, hélas! comme des vases de terre, Ouvrage des mains du potier!
 Sions ädlaste söner      som aktades lika med fint guld,  huru räknas de icke nu såsom lerkärl,      krukmakarhänders verk!Jer. 19,11.
Les chacals mêmes présentent la mamelle, Et allaitent leurs petits; Mais la fille de mon peuple est devenue cruelle Comme les autruches du désert.
 Själva schakalerna räcka spenarna åt sina ungar      för att giva dem di;  men dottern mitt folk har blivit grym,      lik strutsen i öknen.Job 39,16 f.
La langue du nourrisson s'attache à son palais, Desséchée par la soif; Les enfants demandent du pain, Et personne ne leur en donne.
 Spenabarnets tunga      låder av törst vid dess gom;  le späda barnen bedja om bröd,      men ingen bryter sådant åt dem.Ps. 137,6. Klag. 2,11 f.
Ceux qui se nourrissaient de mets délicats Périssent dans les rues; Ceux qui étaient élevés dans la pourpre Embrassent les fumiers.
 De som förr åto läckerheter      försmäkta nu på gatorna;  de som uppföddes i scharlakan      måste nu ligga i dyn.
Le châtiment de la fille de mon peuple est plus grand Que celui de Sodome, Détruite en un instant, Sans que personne ait porté la main sur elle.
 Så var dottern mitt folks missgärning större      än Sodoms synd,  Sodoms, som omstörtades i ett ögonblick,      utan att människohänder kommo därvid.1 Mos. 18,20. 19,24 f. Hes. 16,46 f.
Ses princes étaient plus éclatants que la neige, Plus blancs que le lait; Ils avaient le teint plus vermeil que le corail; Leur figure était comme le saphir.
 Hennes furstar voro mer glänsande än snö,      de voro vitare än mjölk,  deras hy var rödare än korall,      deras utseende var likt safirens.
Leur aspect est plus sombre que le noir; On ne les reconnaît pas dans les rues; Ils ont la peau collée sur les os, Sèche comme du bois.
 Nu hava deras ansikten blivit mörkare än svart färg,      man känner icke igen dem på gatorna;  deras hud sitter fastklibbad vid benen,      den har förtorkats och blivit såsom trä.
Ceux qui périssent par l'épée sont plus heureux Que ceux qui périssent par la faim, Qui tombent exténués, Privés du fruit des champs.
 Lyckligare voro de som dräptes med svärd,      än de äro, som dräpas av hunger,  de som täras bort under kval,      utan näring från marken.Jer.8,3.
Les femmes, malgré leur tendresse, Font cuire leurs enfants; Ils leur servent de nourriture, Au milieu du désastre de la fille de mon peuple.
 Med egna händer måste ömsinta kvinnor      koka sina barn  för att hava dem till föda      vid dottern mitt folks skada.3 Mos. 26,29. 5 Mos. 28,58. 2 Kon. 6,29. Jer. 19,9. Klag. 2,10.
L'Eternel a épuisé sa fureur, Il a répandu son ardente colère; Il a allumé dans Sion un feu Qui en dévore les fondements.
 HERREN har uttömt sin förtörnelse,      utgjutit sin vredes glöd;  i Sion har han tänt upp en eld,      som har förtärt dess grundvalar.Jer. 17,27. Hes. 7,8.
Les rois de la terre n'auraient pas cru, Aucun des habitants du monde n'aurait cru Que l'adversaire, que l'ennemi entrerait Dans les portes de Jérusalem.
 Ingen konung på jorden hade trott det,      ingen som bor på jordens krets,  att någon ovän eller fiende skulle komma in      genom Jerusalems portar.
Voilà le fruit des péchés de ses prophètes, Des iniquités de ses sacrificateurs, Qui ont répandu dans son sein Le sang des justes!
 För dess profeters synders skull har så skett,      för dess prästers missgärningar,  därför att de därinne utgöto      de rättfärdigas blod.Jer. 5,31. 23,21. 26,8 f. Matt. 23,35.
Ils erraient en aveugles dans les rues, Souillés de sang; On ne pouvait Toucher leurs vêtements.
 Såsom blinda irra de omkring på gatorna,      fläckade av blod.  så att ingen finnes, som vågar      komma vid deras kläder.
Eloignez-vous, impurs! leur criait-on, Eloignez-vous, éloignez-vous, ne nous touchez pas! Ils sont en fuite, ils errent çà et là; On dit parmi les nations: Ils n'auront plus leur demeure!
 »Viken undan!» »Oren!», så ropar man framför dem;      »Viken undan, viken undan, kommen icke vid den!»  ja, flyktiga och ostadiga måste de vara;      bland hedningarna säger man om dem:  »De skola ej mer finna någon boning.»3 Mos. 13,45.
L'Eternel les a dispersés dans sa colère, Il ne tourne plus les regards vers eux; On n'a eu ni respect pour les sacrificateurs, Ni pitié pour les vieillards.
 HERRENS åsyn förskingrar dem,      han vill icke mer akta på dem;  mot prästerna visas intet undseende,      mot de äldste ingen misskund.
Nos yeux se consumaient encore, Et nous attendions vainement du secours; Nos regards se portaient avec espérance Vers une nation qui ne nous a pas délivrés.
 Ännu försmäkta våra ögon      i fåfäng väntan efter hjälp;  från vårt vårdtorn speja vi      efter ett folk som ändå ej kan frälsa oss.
On épiait nos pas, Pour nous empêcher d'aller sur nos places; Notre fin s'approchait, nos jours étaient accomplis... Notre fin est arrivée!
 Han lurar på vara steg,      så att vi ej våga gå på våra gator.  Vår ände är nära, vara dagar äro ute;      ja, vår ande har kommit.
Nos persécuteurs étaient plus légers Que les aigles du ciel; Ils nous ont poursuivis sur les montagnes, Ils nous ont dressé des embûches dans le désert.
 Våra förföljare voro snabbare      än himmelens örnar;  på bergen jagade de oss,      i öknen lade de försåt för oss.
Celui qui nous faisait respirer, l'oint de l'Eternel, A été pris dans leurs fosses, Lui de qui nous disions: Nous vivrons sous son ombre parmi les nations.
 HERRENS smorde, han som var vår livsfläkt,      blev fångad i deras gropar,  han under vilkens skugga vi hoppades      att få leva bland folken.2 Kon. 25,5 f. Jer. 52,8 f.
Réjouis-toi, tressaille d'allégresse, fille d'Edom, Habitante du pays d'Uts! Vers toi aussi passera la coupe; Tu t'enivreras, et tu seras mise à nu.
 Ja, fröjda dig och var glad, du dotter Edom,      du som bor i Us' land!  Också till dig skall kalken komma;      du skall varda drucken och få ligga blottad.Ps. 137,7. Jer. 25,15, 21. 49,12.
Fille de Sion, ton iniquité est expiée; Il ne t'enverra plus en captivité. Fille d'Edom, il châtiera ton iniquité, Il mettra tes péchés à découvert.
 Din missgärning är ej mer, du dotter Sion;      han skall ej åter föra dig bort i fångenskap.  Men din missgärning, du dotter Edom, skall han hemsöka;      han skall uppenbara dina synder.Jes. 40,2.