Psalms 5

Davidin Psalmi, edelläveisaajalle, perimisestä. Herra, ota minun sanani korviis, havaitse minun puheeni.
För sångmästaren, till Nehilót; en psalm av David.
Ota vaari minun huudostani, minun Kuninkaani ja minun Jumalani; sillä sinua minä rukoilen.
 Lyssna till mina ord, HERRE;  förnim min suckan.
Herra kuultele varhain minun ääntäni: varhain hankitsen minä itseni sinun tykös, ja siitä otan vaarin.
 Akta på mitt klagorop,      du min konung och min Gud;  ty till dig vill jag ställa min bön.
Sillä et sinä ole se Jumala, jolle jumalatoin meno kelpaa: joka paha on, ei se pysy edessäs.
 HERRE, bittida hör du nu min röst,  bittida frambär jag mitt offer till dig      och skådar efter dig.
Öykkärit ei pysy sinun silmäis edessä: kaikkia pahantekiöitä sinä vihaat.
 Ty du är icke en Gud      som har behag till ogudaktighet;  den som är ond får icke bo hos dig.
Sinä kadotat valhetteliat: Herra kauhistuu murhaajia ja viekkaita.
 De övermodiga bestå icke inför dina ögon;  du hatar alla ogärningsmän.
Mutta minä menen sinun huoneeses sinun suuressa laupiudessas, ja kumarran sinun pyhään templiis päin sinun pelvossas.
 Du förgör dem som tala lögn;  de blodgiriga och falska      äro en styggelse för HERREN.
Herra saata minua vanhurskaudessas, minun vihollisteni tähden: ojenna ties minun eteeni.
 Men jag får gå in i ditt hus,      genom din stora nåd;  jag får tillbedja i din fruktan,      vänd mot ditt heliga tempel.
Sillä heidän suussansa ei ole mitään totuutta, heidän sisällyksensä on sydämen kipu; heidän kitansa on avoin hauta, ja kielellänsä he liehakoitsevat.
 HERRE, led mig genom din rättfärdighet,      för mina förföljares skull;  gör din väg jämn för mig.
Nuhtele heitä Jumala, että he lankeisivat ajatuksistansa: syökse heitä ulos heidän suurten ylitsekäymistensä tähden; sillä he ovat sinulle vastahakoiset.
 Ty i deras mun är intet visst,      deras innersta är fördärv,  en öppen grav är deras strupe,      sin tunga göra de hal.
Iloitkaan kaikki, jotka sinuun uskaltavat, anna heidän riemuita ijankaikkisesti; sillä sinä varjelet heitä: iloitkaan sinussa ne, jotka sinun nimeäs rakastavat.
 Döm dem, o Gud;      må de komma på fall med sina anslag.  Driv bort dem för deras många överträdelsers skull,      eftersom de äro gensträviga mot dig.
Sillä sinä Herra siunaat vanhurskaita: sinä kaunistat heitä armollas niinkuin kilvellä.
 Men låt alla dem glädjas,      som taga sin tillflykt till dig;  evinnerligen må de jubla,      ty du beskärmar dem;  i dig må de fröjda sig,      som hava ditt namn kärt. [ (Psalms 5:13)  Ty du, HERRE, välsignar den rättfärdige;  du betäcker honom med nåd såsom med en sköld. ]