Psalms 115

Ei meille, Herra, ei meille, vaan sinun nimelles anna kunnia, sinun armos ja totuutes tähden.
 Icke åt oss, HERRE, icke åt oss,  utan åt ditt namn giv äran,  för din nåds, för din sannings skull.
Miksi pakanat sanovat: kussa on nyt heidän Jumalansa?
 Varför skulle hedningarna få säga:  »Var är nu deras Gud?»
Mutta meidän Jumalamme on taivaissa: mitä ikänä hän tahtoo, sen hän tekee.
 Vår Gud är ju i himmelen;  han kan göra allt vad han vill.
Vaan heidän epäjumalansa ovat hopia ja kulta, ihmisten käsillä tehdyt.
 Men deras avgudar äro silver och guld,  verk av människohänder.
Heillä on suu, ja ei puhu: heillä ovat silmät, ja ei näe.
 De hava mun och tala icke,  de hava ögon och se icke,
Heillä ovat korvat, ja ei kuule: heillä ovat sieraimet, ja ei haista.
 de hava öron och höra icke,  de hava näsa och lukta icke.
Heillä ovat kädet, ja ei rupee: heillä ovat jalat, ja ei käy; ja ei puhu kurkustansa.
 Med sina händer taga de icke,  med sina fötter gå de icke;  de hava intet ljud i sin strupe.
Jotka niitä tekevät, ovat niiden kaltaiset, ja kaikki, jotka heihin uskaltavat.
 De som hava gjort dem skola bliva dem lika,  ja, alla som förtrösta på dem.
Mutta Israel toivokaan Herran päälle: hän on heidän apunsa ja heidän kilpensä.
 I av Israel, förtrösten på HERREN.  Ja, han är deras hjälp och sköld.
Aaronin huone toivokaan Herran päälle: hän on heidän apunsa ja heidän kilpensä.
 I av Arons hus, förtrösten på HERREN.  Ja, han är deras hjälp och sköld.
Jotka Herraa pelkäävät, toivokaan myös Herran päälle: hän on heidän apunsa ja heidän kilpensä.
 I som frukten HERREN, förtrösten på HERREN.  Ja, han är deras hjälp och sköld.
Herra muistaa meitä ja siunaa meitä: hän siunaa Israelin huoneen, hän siunaa Aaronin huoneen.
 HERREN har tänkt på oss, han skall välsigna,  han skall välsigna Israels hus,  han skall välsigna Arons hus,
Hän siunaa ne, jotka Herraa pelkäävät, sekä pienet että suuret.
 han skall välsigna dem som frukta HERREN,  de små såväl som de stora.
Herra siunatkoon teitä enemmin ja enemmin, teitä ja teidän lapsianne.
 Ja, HERREN föröke eder,  seder själva och edra barn.
Te olette Herran siunatut, joka taivaat ja maan on tehnyt.
 Varen välsignade av HERREN,  av honom som har gjort himmel och jord.
Taivasten taivaat ovat Herran; mutta maan on hän ihmisten lapsille antanut.
 Himmelen är HERRENS himmel,  och jorden har han givit åt människors barn.
Kuolleet ei taida Herraa kiittää, eikä ne, jotka menevät alas hiljaisuuteen.
 De döda prisa icke HERREN,  ingen som har farit ned i det tysta.
Mutta me kiitämme Herraa, hamasta nyt ja ijankaikkiseen, Halleluja!
 Men vi, vi skola lova HERREN  från nu och till evig tid.  Halleluja!