Proverbs 15

Suloinen vastaus hillitse vihan, mutta kova sana saattaa mielen karvaaksi.
 Ett mjukt svar stillar vrede,  men ett hårt ord kommer harm åstad.1 Sam. 25,23 f. Ords. 25,15.
Viisasten kieli saattaa opetuksen suloiseksi, vaan tyhmäin suu aina hulluuta sylkee.
 De visas tunga meddelar god kunskap,  men dårars mun flödar över av oförnuft.Ords. 13,16.
Herran silmät katselevat joka paikassa, sekä pahat että hyvät.
 HERRENS ögon äro överallt;  de giva akt på både onda och goda.Job 31,4. 34,21 f. Ords. 5,21.
Terveellinen kieli on elämän puu: vaan valhettelevainen saattaa sydämen kivun.
 En saktmodig tunga är ett livets träd,  men en vrång tunga giver hjärtesår.
Tyhmä laittaa isänsä kurituksen; vaan joka rangaistuksen ottaa, hän tulee taitavaksi.
 Den oförnuftige föraktar sin faders tuktan,  men den som tager vara på tillrättavisning, han varder klok.Ords. 12,1. 13,1,18.
Vanhurskaan huoneessa on yltäkyllä; vaan jumalattoman saalis on hävintö.
 Den rättfärdiges hus gömmer stor rikedom,  men i de ogudaktigas vinning är olycka.Ords. 3,33.
Viisasten huulet jakavat neuvoa; vaan tyhmäin sydän ei ole niin.
 De visas läppar strö ut kunskap,  men dårars hjärtan äro icke såsom sig bör.
Jumalattoman uhri on Herralle kauhistus; vaan jumalisten rukous on hänelle otollinen.
 De ogudaktigas offer är en styggelse för HERREN,  men de redligas bön behagar honom väl.Ords. 21,27. Jes. 1,11. Syr. 34,21 f.
Jumalattoman tie on Herralle kauhistus; vaan joka vanhursjautta noudattaa, on hänelle rakas.
 En styggelse för HERREN är den ogudaktiges väg,  men den som far efter rättfärdighet, honom älskar han.Ords. 11,20.
Kuritus on sille paha, joka hylkää tiensä: ja joka rangaistusta vihaa, hänen pitää kuoleman.
 Svår tuktan drabbar den som övergiver vägen;  den som hatar tillrättavisning, han måste dö.
Helvetti ja kadotus on Herran edessä: kunka paljon enemmin ihmisten lasten sydämet.
 Dödsriket och avgrunden ligga uppenbara inför HERREN;  huru mycket mer då människornas hjärtan!Job 26.6. Hebr. 4,13.
Ei pilkkaaja rakasta sitä, joka häntä rankaisee, ja ei hän mene viisasten tykö.
 Bespottaren finner ej behag i tillrättavisning;  till dem som äro visa går han icke.Ords. 9,7 f.
Iloinen sydän tekee iloiset kasvot; vaan koska sydän on surullinen, niin rohkeus raukee.
 Ett glatt hjärta gör ansiktet ljust,  men vid hjärtesorg är modet brutet.Ords. 17,22. 18,14.
Ymmärtäväinen sydän etsii viisautta; vaan tyhmäin suu tyhmyydellä ravitaan.
 Den förståndiges hjärta söker kunskap,  men dårars mun far med oförnuft.
Surullisella ihmisellä ei ole koskaan hyvää päivää; vaan jolla hyvä sydän on, hänellä on joka päivä vieraspito.
 Den betryckte har aldrig en glad dag,  men ett gott mod är ett ständigt gästabud.
Parempi on vähä Herran pelvossa, kuin suuri tavara ilman lepoa.
 Bättre är något litet med HERRENS fruktan  än en stor skatt med oro.Ps. 37,16. 39,7. Ords. 16,8. 17,1. Pred. 4,6. 5,11.
Parempi on ateria kaalia rakkaudessa, kuin syötetty härkä vihassa.
 Bättre är ett fat kål med kärlek  än en gödd oxe med hat.Ords. 17,1.
Vihainen mies saattaa toran matkaan; mutta kärsivällinen asettaa riidan.
 En snarsticken man uppväcker träta,  men en tålmodig man stillar kiv.Ords. 10,12. 26,21. 29,22.
Laiskan tie on orjantappurainen; vaan hurskasten tie on tasainen.
 Den lates stig är såsom iad av törne,  men de redliga hava en banad stig.
Viisas poika iloittaa isänsä, ja hullu ihminen häpäisee äitinsä.
 En vis son gör sin fader glädje,  och en dåraktig människa är den som föraktar sin moder.Ords. 10,1. 17,21, 25. 19,13. 29,3.
Hulluulle on tyhmyys iloksi; vaan toimellinen mies pysyy oikialla tiellä.
 I oförnuft har den vettlöse sin glädje,  men en förståndig man går sin väg rätt fram.Ords 10,23.
Aivoitus raukee ilman neuvoaa; vaan jossa monta neuvonantajaa on, se on vahva.
 Där rådplägning fattas varda planerna om intet,  men beståndande bliva de, där de rådvisa äro många.Ords 11,14. 24,6.
Se on ihmisen ilo, että hän toimella vastata taitaa, ja aikanansa sanottu sana on otollinen.
 En man gläder sig, när hans mun kan giva svar;  ja, ett ord i sinom tid, det är gott.Ords. 25,11.
Elämän tie johdattaa viisaan ylöspäin, välttämään helvettiä, joka alhaalla on.
 Den förståndige vandrar livets väg uppåt,  Då att han undviker dödsriket därnere.
Herra ylpeiden huoneet kukistaa, ja vahvistaa lesken rajat.
 Den högmodiges hus rycker HERREN bort,  men änkans råmärke låter han stå fast.Luk. 1,51 f. 1 Petr. 5,6.
Ilkiäin aivoitukset ovat Herralle kauhistukseksi; vaan toimellinen puhe on otollinen.
 För HERREN äro ondskans anslag en styggelse,  men milda ord rena.
Ahneudella voitetut kukistavat oman huoneensa; vaan joka lahjoja vihaa, saa elää.
 Den som söker orätt vinning drager olycka över sitt hus,  men den som hatar mutor, han får leva.Pred. 7,8. Hab. 2,9.
Vanhurskaan sydän ajattelee vastausta; vaan jumalattoman suu ammuntaa pahaa.
 Den rättfärdiges hjärta betänker vad svaras bör,  men de ogudaktigas mun flödar över av onda ord.
Herra on kaukana jumalattomista; vaan hän kuulee vanhurskasten rukoukset.
 HERREN är fjärran ifrån de ogudaktiga,  men de rättfärdigas bön hör han.Joh. 9,31.
Suloinen kasvo iloittaa sydämen: hyvä sanoma tekee luut lihaviksi.
 En mild blick gör hjärtat glatt,  ett gott budskap giver märg åt benen.
Korva, joka kuulee elämän rangaistusta, on asuva viisasten seassa.
 Den vilkens öra hör på hälsosam tillrättavisning,  han skall få dväljas i de vises krets.
Joka ei itsiänsä salli kurittaa, se katsoo ylön sielunsa; vaan joka rangaistusta kuulee, hän tulee viisaaksi.
 Den som ej vill veta av tuktan frågar icke efter sitt liv,  men den som hör på tillrättavisning, han förvärvar förstånd.Job 9,21. Ords. 8,35 f.
Herran pelko on kuritus viisauteen, ja kunnian edellä käy nöyryys.
 HERRENS fruktan är en tuktan till vishet,  och ödmjukhet går före ära.Ords. 16,18. 18,12. 22,4. 29,23. Apg. 14,22. 1 Petr. 1,6.