Luke 1

Että moni on ruvennut järjestänsä kirjoittamaan niistä asioista, joista meillä täydellinen tieto on,
Alldenstund många andra hava företagit sig att om de händelser, som bland oss hava timat, avfatta berättelser,
Niinkuin ne meille sanoneet ovat, jotka sen alusta itse nähneet ja sananpalveliat olleet ovat:
i enlighet med vad som har blivit oss meddelat av dem som själva voro åsyna vittnen och ordets tjänare,
Näkyy myös minulle se hyväksi, sitte kuin minä alusta kaikki visusti tutkinut olen, että minä niitä järjestänsä sinulle kirjoittaisin, hyvä Teophilus:
så har ock jag, sedan jag grundligt har efterforskat allt ända ifrån begynnelsen, beslutit mig för att i följd och ordning skriva därom till dig, ädle Teofilus,
Ettäs ymmärtäisit selkiästi niiden asiain vahvan totuuden, joista sinä opetettu olet.
så att du kan inse huru tillförlitliga de stycken äro, i vilka du har blivit undervisad.
Herodeksen, Juudean kuninkaan, aikana oli pappi, Sakarias nimeltä, Abian vuorosta; ja hänen emäntänsä Aaronin tyttäristä, ja hänen nimensä Elisabet.
På den tid då Herodes var konung över Judeen levde en präst vid namn Sakarias, av Abias' »dagsavdelning». Denne hade till hustru en av Arons döttrar som hette Elisabet.
Ja he olivat molemmat hurskaita Jumalan edessä, vaeltavaiset kaikissa Herran käskyissä ja säädyissä laittamattomasti,
De voro båda rättfärdiga inför Gud och vandrade ostraffligt efter alla Herrens bud och stadgar.
Ja heillä ei ollut lasta; sillä Elisabet oli hedelmätöin, ja he olivat jo molemmat ijälliset.
Men de hade inga barn, ty Elisabet var ofruktsam; och båda voro de komna till hög ålder.
Ja tapahtui, kuin hän vuorollansa papin virkaa toimitti Jumalan edessä,
Medan han nu en gång, när ordningen kom till hans avdelning, gjorde prästerlig tjänst inför Gud,
Papin viran tavan jälkeen, lankesi arpa hänelle, että hänen piti suitsuttaman, sitte kuin hän oli mennyt sisälle Herran templiin.
hände det sig, vid den övliga lottningen om de prästerliga sysslorna, att det tillföll honom att gå in i Herrens tempel och tända rökelsen.
Ja kaikki kansan paljous rukoili ulkona suitsutuksen aikana.
Och hela menigheten stod utanför och bad, medan rökoffret förrättades.
Mutta hänelle ilmestyi Herran enkeli, seisoin suitsutusalttarin oikealla puolella.
Då visade sig för honom en Herrens ängel, stående på högra sidan om rökelsealtaret.
Ja kuin Sakarias hänen näki, hämmästyi hän ja pelko lankesi hänen päällenssä.
Och när Sakarias såg honom, blev han förskräckt, och fruktan föll över honom.
Mutta enkeli sanoi hänelle: älä pelkää, Sakarias! sillä sinun rukoukses on kuultu ja sinun emäntäs Elisabet synnyttää sinulle pojan, ja sinun pitää kutsuman hänen nimensä Johannes.
Men ängeln sade till honom: »Frukta icke, Sakarias; ty din bön är hörd, och din hustru Elisabet skall föda dig en son, och honom skall du giva namnet Johannes.
Ja sinulle tulee ilo ja ihastus, ja monta iloitsevat hänen syntymisestänsä.
Och han skall bliva dig till glädje och fröjd, och många skola glädja sig över hans födelse.
Sillä hän tulee suureksi Herran edessä, ja viinaa ja väkevää juomaa ei hän juo, ja hän täytetään Pyhällä Hengellä jo äitinsä kohdusta.
Ty han skall bliva stor inför Herren. Vin och starka drycker skall han icke dricka, och redan i sin moders liv skall han bliva uppfylld av helig ande.
ja hän kääntää monta Israelin lapsista Herran, heidän Jumalansa tykö.
Och många av Israels barn skall han omvända till Herren, deras Gud.
Ja hän käy edellä hänen edessänsä Eliaan Hengellä ja voimalla, kääntäin isäin sydämet lasten tykö ja tottelemattomat hurskasten toimen tykö, toimittaakseen Herralle valmistetun kansan.
Han skall gå framför honom i Elias' ande och kraft, för att 'vända fädernas hjärtan till barnen' och omvända de ohörsamma till de rättfärdigas sinnelag, så att han skaffar åt Herren ett välberett folk.»
Ja Sakarias sanoi enkelille: mistä minä sen ymmärrän? sillä minä olen vanha ja emäntäni on jo ijällinen.
Då sade Sakarias till ängeln: »Varav skall jag veta detta? Jag är ju själv gammal, och min hustru är kommen till hög ålder.»
Niin enkeli vastasi ja sanoi hänelle: minä olen Gabriel, joka seison Jumalan edessä, ja olen lähetetty puhumaan sinulle ja saattamaan näitä iloisia sanomia sinulle.
Ängeln svarade och sade till honom: »Jag är Gabriel, som står inför Gud, och jag är utsänd för att tala till dig och förkunna dig detta glada budskap.
Ja katso, sinä tulet kielettömäksi ja et saa puhua hamaan siihen päivään asti, jona nämä tapahtuvat, ettet uskonut sanojani, jotka ajallansa täytetään.
Och se, ända till den dag då detta sker skall du vara mållös och icke kunna tala, därför att du icke trodde mina ord, vilka dock i sin tid skola fullbordas.»
Mutta kansa odotti Sakariasta, ja ihmettelivät, että hän niin templissä viipyi.
Och folket stod och väntade på Sakarias och förundrade sig över att han så länge dröjde i templet;
Vaan kuin hän tuli ulos, niin ei hän saanut puhua heille. Ja he ymmärsivät, että hän oli näyn templissä nähnyt. Ja hän viittasi heille, ja jäi mykäksi.
och när han kom ut, kunde han icke tala till dem. Då förstodo de att han hade sett någon syn i templet. Och han tecknade åt dem och förblev stum.
Ja tapahtui, että hänen virkansa päivät olivat täytetyt, niin hän meni kotiansa.
Och när tiden för hans tjänstgöring hade gått till ända, begav han sig hem.
Mutta niiden päiväin jälkeen tuli hänen emäntänsä Elisabet raskaaksi ja salasi itsensä viisi kuukautta, sanoen:
Men efter den tiden blev hans hustru Elisabet havande och höll sig dold i fem månader;
Ja näin on Herra minulle tehnyt niinä päivinä, kuin hän minun puoleeni katsoi, että hän ottais pois minun ylönkatseeni ihmisten seassa.
och hon sade: »Så har Herren gjort med mig nu, då han har sett till min smälek bland människorna, för att borttaga den.»
Mutta kuudentena kuukautena lähetettiin enkeli Gabriel Jumalalta Galilean kaupunkiin, jonka nimi oli Nasaret,
I sjätte månaden blev ängeln Gabriel sänd av Gud till en stad i Galileen som hette Nasaret,
Neitseen tykö, joka oli kihlattu miehelle, jonka nimi oli Joseph, Davidin huoneesta; ja neitseen nimi oli Maria.
till en jungfru som var trolovad med en man vid namn Josef, av Davids hus; och jungfruns namn var Maria.
Ja enkeli tuli sisälle hänen tykönsä ja sanoi: terve, armoitettu! Herra on sinun kanssas: siunattu sinä vaimoin seassa!
Och ängeln kom in till henne och sade: »Hell dig, du högtbenådade! Herren är med dig.»
Mutta kuin hän näki hänen, hämmästyi hän hänen puheestansa ja ajatteli, millinen se tervehdys oli.
Men hon blev mycket förskräckt vid hans ord och tänkte på vad denna hälsning månde innebära.
Ja enkeli sanoi hänelle: älä pelkää, Maria! sillä sinä löysit armon Jumalan tykönä.
Då sade ängeln till henne: »Frukta icke, Maria; ty du har funnit nåd för Gud.
Ja katso, sinä siität kohdussas ja synnytät Pojan, ja sinun pitää kutsua hänen nimensä Jesus.
Se, du skall bliva havande och föda en son, och honom skall du giva namnet Jesus.
Sen pitää oleman suuren ja pitää kutsuttaman Ylimmäisen Pojaksi. Ja Herra Jumala antaa hänelle Davidin hänen isänsä istuimen,
Han skall bliva stor och kallas den Högstes Son, och Herren Gud skall giva honom hans fader Davids tron.
Ja hänen pitää Jakobin huoneen kuningas ijankaikkisesti oleman ja hänen valtakunnallansa ei pidä loppua oleman.
Och han skall vara konung över Jakobs hus till evig tid, och på hans rike skall ingen ände vara.»
Niin sanoi Maria enkelille: kuinka tämä tulee, sillä en minä miehestä mitään tiedä?
Då sade Maria till ängeln: »Huru skall detta ske? Jag vet ju icke av någon man.»
Ja enkeli vastasi ja sanoi hänelle: Pyhä Henki tulee sinun päälles ja Ylimmäisen voima varjoo sinun: sentähden myös se pyhä, joka sinusta syntyy, pitää kutsuttaman Jumalan Pojaksi.
Ängeln svarade och sade till henne: »Helig ande skall komma över dig, och kraft från den Högste skall överskygga dig; därför skall ock det heliga som varder fött kallas Guds Son.
Ja katso, Elisabet sinun lankos siitti myös pojan vanhalla ijällänsä, ja tämä on kuudes kuukausi hänelle, joka kutsuttiin hedelmättömäksi.
Och se, jämväl din fränka Elisabet har blivit havande och skall föda en son, nu på sin ålderdom; och detta är sjätte månaden för henne, som säges vara ofruktsam.
Sillä ei Jumalan edessä ole yhtään asiaa mahdotointa.
Ty för Gud kan intet vara omöjligt.»
Niin sanoi Maria: katso, Herran piika! tapahtukoon minulle sinun sanas jälkeen! Ja enkeli läksi hänen tyköänsä.
Då sade Maria: »Se, jag är Herrens tjänarinna; ske mig såsom du har sagt.» Och ängeln lämnade henne.
Mutta Maria nousi niinä päivinä ja meni kiiruusti ylös mäkikyliin Juudan kaupunkiin.
En av de närmaste dagarna stod Maria upp och begav sig skyndsamt till en stad i Judeen, uppe i bergsbygden.
Ja tuli Sakariaan huoneeseen ja tervehti Elisabetia.
Och hon trädde in i Sakarias' hus och hälsade Elisabet.
Ja tapahtui, kuin Elisabet kuuli Marian tervehdyksen, hyppäsi lapsi hänen kohdussansa. Ja Elisabet täytettiin Pyhällä Hengellä,
När då Elisabet hörde Marias hälsning, spratt barnet till i hennes liv; och Elisabet blev fylld av helig ande
Ja hän huusi suurella äänellä ja sanoi: siunattu olet sinä vaimoin seassa, ja siunattu on sinun kohtus hedelmä!
och brast ut och ropade högt och sade: »Välsignad vare du bland kvinnor, och välsignad din livsfrukt!
Ja kusta se minulle tulee, että minun Herrani äiti tulee minun tyköni?
Men varför sker mig detta, att min Herres moder kommer till mig?
Sillä katso, kuin sinun tervehdykses ääni tuli minun korviini, hyppäsi lapsi ilosta minun kohdussani.
Se, när ljudet av din hälsning nådde mina öron, spratt barnet till av fröjd i mitt liv.
Ja autuas sinä, joka uskoit; sillä ne täytetään, mitkä sinulle ovat sanotut Herralta.
Och salig är du, som trodde att det skulle fullbordas, som blev dig sagt från Herren.»
Ja Maria sanoi: Minun sieluni suuresti ylistää Herraa,
Då sade Maria:  »Min själ prisar storligen Herren,
Ja minun henkeni iloitsee Jumalassa, minun vapahtajassani,
 och min ande fröjdar sig i Gud, min Frälsare.
Että hän katsoi piikansa nöyryyttä; sillä katso, tästedes pitää kaikkein sukukuntain minua autuaaksi kutsuttaman:
 Ty han har sett till sin tjänarinnas ringhet;  och se, härefter skola alla släkten prisa mig salig.
Sillä Voimallinen on suuria ihmeitä tehnyt minun kohtaani, ja hänen nimensä on pyhä,
 Ty den Mäktige har gjort stora ting med mig,  och heligt är hans namn.
Ja hänen laupiutensa pysyy suvusta sukuun niille, jotka häntä pelkäävät.
 Hans barmhärtighet varar från släkte till släkte  över dem som frukta honom.
Hän osoitti voiman käsivarrellansa ja hajotti koriat heidän sydämensä mielestä.
 Han har utfört väldiga gärningar med sin arm,  han har förskingrat dem som tänkte övermodiga tankar i sina hjärtan.
Voimalliset on hän kukistanut istuimelta ja korotti nöyrät.
 Härskare har han störtat från deras troner,  och ringa män har han upphöjt;
Isoovat täytti hän hyvyydellä ja jätti rikkaat tyhjäksi.
 hungriga har han mättat med sitt goda,  och rika har han skickat bort med tomma händer.
Hän korjasi palvelijansa Israelin, muistain omaa laupiuttansa,
 Han har tagit sig an sin tjänare Israel  och tänkt på att bevisa barmhärtighet
(Niinkuin hän on puhunut meidän isillemme, Abrahamille ja hänen siemenellensä) ijankaikkisesti.
 mot Abraham  och mot hans säd till evig tid,  efter sitt löfte till våra fäder.»
Ja Maria oli hänen tykönänsä lähes kolme kuukautta ja palasi kotiansa.
Och Maria stannade hos henne vid pass tre månader och vände därefter hem igen.
Mutta Elisabetin synnyttämisen aika täytettiin, ja hän synnytti pojan.
Så var nu för Elisabet tiden inne, då hon skulle föda; och hon födde en son.
Ja hänen kylällisensä ja lankonsa kuulivat, että Herra oli tehnyt suuren laupiuden hänen kanssansa, ja he iloitsivat hänen kanssansa.
Och när hennes grannar och fränder fingo höra att Herren hade bevisat henne så stor barmhärtighet, gladde de sig med henne.
Ja tapahtui kahdeksantena päivänä, että he tulivat lasta ympärileikkaamaan, ja kutsuivat hänen isänsä nimeltä Sakarias.
Och på åttonde dagen kommo de för att omskära barnet; och de ville kalla honom Sakarias, efter hans fader.
Niin vastasi hänen äitinsä ja sanoi: ei suinkaan; vaan hän pitää kutsuttaman Johannes.
Men hans moder tog till orda och sade: »Ingalunda; han skall heta Johannes.»
Ja he sanoivat hänelle: ei ole ketään sinun sukukunnassas, joka kutsutaan sillä nimellä.
Då sade de till henne: »I din släkt finnes ju ingen som har det namnet.»
Niin he viittasivat hänen isällensä, miksi hän tahtoi hänen nimittää.
Och de frågade hans fader genom tecken vad han ville att barnet skulle heta.
Ja hän anoi taulua ja kirjoitti: Johannes on hänen nimensä. Ja kaikki ihmettelivät.
Då begärde han en tavla och skrev dessa ord: »Johannes är hans namn.» Och alla förundrade sig.
Niin kohta aukeni hänen suunsa ja hänen kielensä, ja puhui kiittäin Jumalaa.
Men i detsamma öppnades hans mun, och hans tunga löstes, och han talade och lovade Gud.
Ja pelko tuli kaikkein heidän kylällistensä päälle, ja kaikissa Juudean mäkikylissä ilmoitettiin kaikki nämä sanat.
Och deras grannar betogos alla av häpnad, och ryktet om allt detta gick ut över Judeens hela bergsbygd.
Ja kaikki , jotka tämän kuulivat, panivat sydämiinsä, sanoen: minkäs luulet tästä lapsesta tulevan? Sillä Herran käsi oli hänen kanssaan.
Och alla som hörde det lade märke därtill och sade: »Vad månde väl varda av detta barn?» Också var ju Herrens hand med honom.
Ja Sakarias ja hänen isänsä täytettiin Pyhällä Hengellä ja ennusti, sanoen:
Och hans fader Sakarias blev uppfylld av helig ande och profeterade och sade:
Kiitetty olkoon Herra, Israelin Jumala! sillä hän on etsinyt ja lunastanut kansansa,
 »Lovad vare Herren, Israels Gud,  som har sett till sitt folk och berett det förlossning,
Ja on meille korottanut autuuden sarven, Davidin palveliansa huoneessa,
 och som har upprättat åt oss ett frälsningens horn  i sin tjänare Davids hus,
Niinkuin hän on muinen puhunut pyhäin prophetainsa suun kautta,
 såsom han hade lovat  genom sin forntida heliga profeters mun.
Vapahtaaksensa meitä meidän vihollisiltamme ja kaikkein kädestä, jotka meitä vihaavat:
 Ty han ville frälsa oss från våra ovänner  och ur alla våra motståndares hand,
Osoittaaksensa laupiutta meidän isillemme ja muistaaksensa pyhää liittoansa,
 och så göra barmhärtighet med våra fäder  och tänka på sitt heliga förbund,
Ja sitä valaa, jonka hän vannoi Abrahamille, meidän isällemme, meille antaaksensa:
 vad han med ed hade lovat för vår fader Abraham,
Että me, vapahdetut vihollistemme kädestä, häntä pelkäämättä palvelesimme,
 Han ville beskära oss  att få tjäna honom utan fruktan,  frälsta ur våra ovänners hand,
Pyhyydessä ja hurskaudessa hänen edessänsä kaikkena meidän elinaikanamme.
 ja, att göra tjänst inför honom i helighet och rättfärdighet  i alla våra dagar.
Ja sinä poikainen pitää kutsuttaman Ylimmäisen prophetaksi; sillä sinun pitää käymän Herran kasvoin edessä, valmistamaan hänen teitänsä,
 Och du, barn, skall bliva kallad  den Högstes profet,  ty du skall gå framför Herren  och bereda vägar för honom,
Ja antaman autuuden tunnon hänen kansallensa, heidäin synteinsä anteeksi saamiseksi,
 till att giva hans folk kunskap om frälsning,  i det att deras synder bliva dem förlåtna.
Meidän Jumalan sydämellisen laupiuden kautta, jolla meitä on etsinyt koitto ylhäältä,
 Så skall ske för vår Guds förbarmande kärleks skull,  som skall låta ett ljus gå upp  och skåda ned till oss från höjden,
Valaisemaan niille, jotka pimeissä ja kuolon varjoissa istuvat, ja ojentamaan meidän jalkamme rauhan tielle.
 för att 'skina över dem som sitta i mörker och dödsskugga'  och så styra våra fötter in på fridens väg.»
Mutta lapsi kasvoi ja vahvistui hengessä, ja oli korvessa siihen päivään asti, jona hänen piti Israelin kansan eteen tuleman.
Och barnet växte upp och blev allt starkare i anden. Och han vistades i öknen, intill den dag då han skulle träda fram för Israel.