Jeremiah 15

Ja Herra sanoi minulle: Jos Moses ja Samuel seisoisivat minun edessäni, niin ei sydämeni olisi sittenkään sen kansan puoleen; aja heitä pois minun edestäni, ja anna heidän mennä.
Men HERREN sade till mig; Om än Mose och Samuel trädde inför mig, så skulle min själ dock icke vända sig till detta folk. Driv dem bort ifrån mitt ansikte och låt dem gå.2 Mos. 32,11 f. 4 Mos 14,13 f. 1 Sam. 7,9 f. Ps. 99,6.Hes. 14,14, 16.
Ja jos he sinulle sanovat: kuhunka meidän pitää menemän? niin sano heille: näin sanoo Herra: jotka (ovat aiotut) kuolemaan, ne (menkään) kuolemaan; jotka miekkaan, ne miekkaan; jotka nälkään, ne nälkään; ja jotka vankiuteen, ne vankiuteen.
Och om de fråga dig: »Vart skola vi gå?», så skall du svara dem: Så säger HERREN: I pestens våld den som hör pesten till, i svärdets våld den som hör svärdet till, i hungerns våld den som hör hungern till, i fångenskapens våld den som hör fångenskapen till.Jer. 43,11. Sak. 11,9.
Sillä minä tahdon määrätä heille neljä kuritusta, sanoo Herra: miekan tappamaan, koirat repimään, taivaan linnut ja pedot syömään ja hukuttamaan.
Fyra slags hemsökelser skall jag låta komma över dem, säger HERREN: svärdet, som skall dräpa dem, hundarna, som skola släpa bort dem, himmelens fåglar och vilddjuren på marken, som skola äta upp och fördärva dem.3 Mos. 26,16. 5 Mos. 28,26.
Ja minä tahdon ajaa heitä sinne ja tänne jokaiseen valtakuntaan maan päällä, Manassen, Hiskian Juudan kuninkaan pojan tähden, niiden tähden, mitkä hän teki Jerusalemissa.
Och jag skall göra dem till en varnagel för alla riken på jorden, till straff för det som Manasse, Hiskias son, Juda konung, har gjort i Jerusalem.5 Mos. 28,25. 2 Kon. 21,11. 23,26. 24,3. 2 Krön. 29,8. 33,19.Jer. 24,9.
Sillä kuka tahtoo sinua armahtaa, Jerusalem? kuka sinua surkuttelee? kuka pitää menemän ja saattaman rauhaa sinulle?
 Ty vem kan hava misskund med dig, Jerusalem,      och vem kan ömka dig,  och vem kan vilja komma för att fråga      om det står väl till med dig?
Sinä olet minun hyljännyt, sanoo Herra, ja olet minusta luopunut; sentähden olen minä ojentanut käteni sinua vastaan, hukuttaakseni sinua; minä suutun jo armahtamasta.
 Du själv försköt mig, säger HERREN;      du gick din väg bort.  Därför uträckte jag mot dig min hand och fördärvade dig;      jag hade tröttnat att förbarma mig.
Minä tahdon viskata heitä viskimellä ulos maakunnan porteista; ja minun kansani, joka ei tahdo kääntyä menostansa, ne tahdon minä tehdä kaikki isättömiksi ja kadottaa.
 Ja, jag kastade dem med kastskovel      vid landets portar,  jag gjorde föräldrarna barnlösa, jag förgjorde mitt folk,      då de ej ville vända om från sina vägar.
Minulla pitää enempi leskiä oleman heidän seassansa, kuin santaa meressä; minä tahdon antaa tulla nuoren hävittäjän äitiä vastaan, julkisen hävittäjän, ja annan äkisti ja tapaturmaisesti langeta kaupungin päälle:
 Deras änkor blevo genom mig      talrikare än sanden i havet;  över mödrarna till deras unga      lät jag förhärjare komma      mitt på ljusa dagen;  plötsligt lät jag ångest och förskräckelse      falla över dem.
Niin että se, jolla seitsemän lasta on, pitää yksinäiseksi tuleman, ja sydämestänsä huokaaman; sillä hänen aurinkonsa pitää varhain päivällä laskeman, että hänen pitää häpiään tuleman ja häpeemän; ja ne kuin jäävät, tahdon minä antaa miekan alle heidän vihollisillensa, sanoo Herra."
 Om en moder än hade sju söner,      måste hon dock giva upp andan i sorg;  hennes sol gick ned, medan det ännu var dag,      hon måste bliva till skam och blygd.  Och vad som är kvar av dem skall      jag giva till pris  åt deras fienders svärd, säger HERREN
Voi minua, äitini, ettäs minun synnytit riiteliäksi ja vastustajaksi koko maalle! En minä ole korkoa ottanut, eikä he ole minua kasvulle antaneet, kuitenkin kaikki minulle kiroilevat.
 »Ve mig, min moder, att du har fött mig,  mig som är till kiv och träta för hela landet!  Jag har icke drivit ocker,  ej heller har någon behövt ockra på mig;  likväl förbanna de mig alla.»Job 3,1 f. 10,18. Jer. 20,1 f., 14. 26,7 f. 38,6.
Herra sanoi: sinun jääneilles pitää vielä hyvin käymän; minä tahdon joutua avukses hädän ja ahdistuksen aikana vihollista vastaan.
Men HERREN svarade: »Sannerligen, jag skall styrka dig och låta det gå dig väl. Sannerligen, jag skall så göra, att dina fiender komma och bönfalla inför dig i olyckans och nödens tid.Jer. 21,1 f. 37,3. 42,1 f.
Eikö rauta taitane särkeä sitä rautaa ja vaskea, joka pohjoisesta tulee?
Kan man bryta sönder järn, järn från norden, eller koppar?» --
Vaan minä tahdon (ennen) antaa sinun kalus ja tavaras raatelukseksi, ilman maksoa; ja se on kaikkein sinun synteis tähden kaikissa sinun rajoissas.
Ditt gods och dina skatter skall jag lämna till plundring, och det utan betalning, till straff för allt vad du har syndat i hela ditt land.Ps. 44,13. Jes. 52,3. Jer. 17,3 f.
Ja minä tahdon antaa sinun vietää vihollistes kanssa siihen maahan, jota et sinä tunne; sillä tuli on minun vihassani syttynyt ja pitää teidän päällänne palaman.
Och jag skall låta dina fiender föra dig in i ett land som du icke känner. Ty min vredes eld är upptänd; mot eder skall det brinna.5 Mos. 32,22 f.
Sinä, Herra, sen tiedät, muista minua ja pidä minusta suru, ja kosta minun vihollisilleni minun puolestani, älä viivytä vihaas, ota minua vastaan; sillä sinä tiedät, että minä sinun tähtes häväistään.
 HERRE, du vet det.  Tänk på mig och låt dig vårda om mig,  och skaffa mig hämnd på mina förföljare;  tag mig icke bort, du som är långmodig.  Betänk huru jag bär smälek för din skull
Sinun sanas ovat saavutetut, ja minä olen ne käsittänyt, ja sinun sanas on minulle ilo ja sydämen lohdutus; ja minä olen nimitetty sinun nimes jälkeen, Herra Jumala Zebaot.
 När jag fick dina ord, blevo de min spis,  ja, dina ord blevo för mig  mitt hjärtas fröjd och glädje;  ty jag är uppkallad efter ditt namn,  HERRE, härskarornas Gud.
En minä anna itsiäni pilkkaajain pariin, enkä iloitse (heidän kanssansa), vaan olen yksinänsä sinun kätes pelvon tähden: sillä sinä vihastut raskaasti minun päälleni.
 Jag har icke suttit i gycklares samkväm      och förlustat mig där;  för din hands skull har jag måst sitta ensam,      ty du har uppfyllt mig med förgrymmelse.Jes. 8,11. Jer. 6,11. Hes. 3,14.
Miksi minun ahdistukseni kestää niin kauvan, ja minun haavani ovat aivan pahat, niin ettei niitä kukaan parantaa taida? Sinä olet minulle niin kuin lähde, joka ei enään vuotaa tahdo.
 Varför skall jag då plågas så oavlåtligt,      och varför är mitt sår så ohelbart?      Det vill ju icke läkas.  Ja, du bliver för mig såsom en försinande bäck,      så som ett vatten som ingen kan lita på.
Sentähden sanoo Herra näin: jos sinä käännyt (minun tyköni), niin minä tahdon kääntää sinun, ja sinun pitää seisoman minun edessäni; ja jos sinä eroitat hyvän pahasta, niin sinun pitää oleman niinkuin minun suuni. Heidän pitää kääntymän sinun tykös, ja et sinä käänny heidän tykönsä.
 Därför säger HERREN så:  Om du vänder åter, så vill jag låta dig komma åter      och bliva min tjänare.  Och om du frambär ädel metall utan slagg,      så skall du få tjäna mig såsom mun.  Dessa skola då vända åter till dig,      men du skall icke vända åter till dem.
Sillä minä teen sinut vahvaksi vaskiseksi muuriksi tätä kansaa vastaan, ja he sotivat sinua vastaan, vaan ei heidän pidä sinua voittaman; sillä minä olen sinun tykönäs auttamassa sinua ja vapahtamassa sinua, sanoo Herra;
 Och jag skall göra dig inför detta folk  till en fast kopparmur,  så att de icke skola bliva dig övermäktiga,  om de vilja strida mot dig;  ty jag är med dig och vill frälsa dig  och vill hjälpa dig, säger HERREN.Jer. 1,18. 6,27. 20,11.
Ja tahdon sinun vapahtaa ilkiäin käsistä, ja pelastaa sinua julmain vallasta.
 Jag skall hjälpa dig ut ur de ondas våld  och skall förlossa dig ur våldsverkarnas hand.