Psalms 78

ای قوم من، تعالیم مرا بشنوید و به آنچه به شما می‌گویم، توجّه نمایید.
En sång av Asaf.  Lyssna, mitt folk, till min undervisning;  böjen edra öron till min muns ord.
می‌‌‌‌خواهم با شما با مَثَلها صحبت کنم و شما را از اسرار گذشته،
 Jag vill öppna min mun till lärorikt tal,  uppenbara förborgade ting ifrån fordom.
چیزهایی را که از نیاکان خود شنیده و یاد گرفته‌ایم، آگاه نمایم.
 Vad vi hava hört och känna,  och vad våra fäder hava förtäljt för oss,
ما اینها را از فرزندان خود مخفی نمی‌کنیم، بلکه آنها را برای نسلهای آینده بازگو می‌کنیم تا آنها نیز بدانند که، خداوند چه کارهای عجیب و شگفت‌انگیزی انجام داده است.
 det vilja vi icke dölja för deras barn;  för ett kommande släkte vilja vi förtälja HERRENS lov  och hans makt och de under han har gjort.
خدا احکام و قوانینی را به قوم اسرائیل و به فرزندان یعقوب داد. او به نیاکان ما دستور داد که آنها را به فرزندان خود بیاموزند،
 Ty han upprättade ett vittnesbörd i Jakob  och stiftade en lag i Israel;  han påbjöd den för våra fäder,  och de skulle kungöra den för sina barn.
تا نسلهای بعدی هم این احکام را یاد بگیرند و به نوبهٔ خود به نسلهای آینده بیاموزند.
 Så skulle det bliva kunnigt för ett kommande släkte,  för barn som en gång skulle födas,  och dessa skulle stå upp och förtälja det för sina barn.
به این ترتیب آنها یاد می‌گیرند که به خداوند توکّل نمایند و آنچه را که او انجام داده است فراموش نخواهند کرد، بلکه پیوسته اوامر او را اطاعت خواهند نمود.
 Då skulle de sätta sitt hopp till Gud  och icke förgäta Guds verk,  utan taga hans bud i akt.
آنها مانند اجداد خود، مردمی سرکش و فتنه‌انگیز نخواهند بود، زیرا آنها کسانی بودند که به خدا وفادار نبودند و در ایمانشان استوار نماندند.
 Och de skulle icke bliva, såsom deras fäder,  ett gensträvigt och upproriskt släkte,  ett släkte som icke höll sitt hjärta ståndaktigt,  och vars ande icke var trofast mot Gud.
طایفهٔ افرایم با وجودی که با تیر و کمان مسلّح بودند، در روز جنگ فرار کردند.
 Efraims barn, välbeväpnade bågskyttar,  vände om på stridens dag.
آنها به پیمان خود با خدا وفا نکردند و احکام او را بجا نیاوردند.
 De höllo icke Guds förbund,  och efter hans lag ville de ej vandra.
آنها معجزات و کارهای خدا را فراموش کردند.
 De glömde hans gärningar  och de under han hade låtit dem se.
كارهایی را که خدا در برابر چشمان نیاکانشان در سرزمین مصر و دیار صوعن انجام داد.
 Ja, inför deras fäder hade han gjort under,  i Egyptens land, på Soans mark.
خدا دریا را شکافت و آبها را مانند دیوار نگه ‌داشت و آنها را از میان آن گذرانید.
 Han klöv havet och lät dem gå därigenom  och lät vattnet stå såsom en hög.
هنگام روز آنها را به وسیلهٔ ابر، و تمام شب با نور آتش هدایت می‌کرد.
 Han ledde dem om dagen med molnskyn,  och hela natten med eldens sken.
در بیابان، صخره‌ها را شکافت و از اعماق زمین، به آنها آب فراوان داد.
 Han klöv sönder klippor i öknen  och gav dem rikligen att dricka, såsom ur väldiga hav.
او از صخره، چشمه به وجود آورد و آب را مانند رودخانه جاری ساخت.
 Rinnande bäckar lät han framgå ur klippan  och vatten flyta ned såsom strömmar.
ولی ایشان باز نسبت به خدای متعال، گناه ورزیدند و در بیابان از او سرپیچی کردند.
 Likväl syndade de allt framgent mot honom  och voro gensträviga mot den Högste, i öknen.
در دلهای خود، خدا را امتحان کردند و از او غذایی مطابق میل خودشان خواستند.
 De frestade Gud i sina hjärtan,  i det de begärde mat för sin lystnad.
علیه خدا حرف می‌زدند و می‌گفتند: «آیا خدا می‌تواند در این بیابان برای ما خوراک تهیّه کند؟
 Och de talade mot Gud, de sade:      »Kan väl Gud      duka ett bord i öknen?
درست است که او توانست صخره را بزند و رود جاری شود، آیا می‌تواند برای ما نان و گوشت نیز فراهم کند؟»
 Se, visst slog han klippan,      så att vatten flödade      och bäckar strömmade fram,  men kan han ock giva bröd  eller skaffa kött åt sitt folk?»
وقتی خداوند شکایت آنها را شنید، بسیار خشمگین شد و آتش غضب او بر بنی‌اسرائیل شعله‌ور گردید،
 Så förgrymmades då HERREN, när han hörde det;  och eld upptändes i Jakob,  jag, vrede kom över Israel,
زیرا آنها به خدا ایمان نداشتند و باور نمی‌کردند که او آنها را نجات خواهد داد.
 eftersom de icke trodde på Gud  och ej förtröstade på hans frälsning.
ولی خداوند به آسمان فرمان داد و درهای آسمان گشوده شدند
 Och han gav befallning åt skyarna i höjden  och öppnade himmelens dörrar;
و غلّهٔ آسمانی یعنی مَنّا را بر ایشان بارانید تا بخورند.
 han lät manna regna över dem till föda,  och korn från himmelen gav han dem.
بنابراین آنها غذای فرشتگان را خوردند و خدا آذوقهٔ فراوان به آنان عطا فرمود.
 Änglabröd fingo människor äta;  han sände dem mat till fyllest.
به باد شرقی امر فرمود که بوزد و با قدرت خود، باد جنوبی را به وزش آورد.
 Han lät östanvinden fara ut på himmelen,  och genom sin makt förde han sunnanvinden fram.
گوشت را مانند باران و پرندگان را مانند ریگ کنار دریا از آسمان
 Och han lät kött regna över dem såsom stoft,  bevingade fåglar såsom havets sand;
در بین اردو‌ها و اطراف اقامتگاه آنها فروریخت.
 han lät det falla ned i sitt läger,  runt omkring sin boning.
پس همگی خوردند و سیر شدند و خدا، آنچه را که می‌خواستند به آنها داد.
 Då åto de och blevo övermätta;  han lät dem få vad de hade lystnad efter.
درحالی که لقمه در دهان ایشان بود و هنوز مشتاق خوردن بودند،
 Men ännu hade de icke stillat sin lystnad,  ännu var maten i deras mun,
آتش خشم خداوند بر آنها شعله‌ور گردید و نیرومندترین و بهترین جوانانشان را هلاک کرد.
 då kom Guds vrede över dem;  han sände död bland deras ypperste  och slog ned Israels unga män.
با وجود همهٔ اینها، آنها دست از گناه نکشیدند و با آن که آن‌همه معجزات را دیدند، اعتماد نکردند.
 Likväl syndade de alltjämt  och trodde icke på hans under.
بنابراین خداوند عمرشان را کوتاه، و روزگارشان را با ترس و لرز همراه نمود.
 Då lät han deras dagar försvinna i förgängelse  och deras år i plötslig undergång.
هرگاه تعدادی از آنها را می‌کشت، بقیّه به سوی او بازگشت می‌نمودند و از صمیم دل توبه می‌کردند.
 När han dräpte folket, frågade de efter honom  och vände om och sökte Gud.
آنها به یاد می‌آوردند که خدا پشت و پناه آنهاست و پروردگار متعال، رهانندهٔ ایشان است.
 De tänkte då på att Gud var deras klippa,  och att Gud den Högste var deras förlossare;
امّا حرفهای آنها همه دروغ بود و از روی راستی و صفا حرف نمی‌زدند.
 och de talade inställsamt för honom med sin mun  och skrymtade för honom med sin tunga.
دلهایشان با خدا راست نبود و به پیمان خود با خدا وفا نکردند.
 Men deras hjärtan höllo sig icke ståndaktigt vid honom,  och de voro icke trogna i hans förbund.
امّا خدا با رحمت خود گناهانشان را بخشید و آنها را نابود نکرد. او بارها خشمگین شد امّا خشم خود را فرو نشانید.
 Dock, han är barmhärtig, han förlåter missgärning,  och han vill icke fördärva.  Därför avvände han ofta sin vrede  och lät ej hela sin förtörnelse bryta fram.
او به یاد آورد که آنها انسان فانی هستند و مانند بادی هستند که فقط لحظه‌ای می‌وزد و دیگر بر نمی‌گردد.
 Ty han tänkte därpå att de voro kött,  en vind som far bort och icke kommer åter.
آنها بارها در بیابان در مقابل او سرکشی کردند و او را رنجاندند.
 Huru ofta voro de ej gensträviga mot honom i öknen  och bedrövade honom i ödemarken!
آنها بارها او را آزمایش کردند و خدای مقدّس اسرائیل را آزردند.
 Ja, de frestade Gud allt framgent  och förtörnade Israels Helige.
قدرت عظیم او را فراموش کردند، و روزی که او آنها را از دست دشمنانشان آزاد کرد، به یاد نیاوردند،
 De betänkte icke vad hans hand hade uträttat  på den tid då han förlossade dem från ovännen,
زمانی که او قدرت عظیم خود را با معجزات و عجایب، بر منطقهٔ صوعن در سرزمین مصر آشکار کرد.
 då han gjorde sina tecken i Egypten  och sina under på Soans mark.
آب رود‏ها را به خون تبدیل کرد، طوری که مصریان آب برای خوردن نداشتند.
 Där förvandlade han deras strömmar till blod,  så att de ej kunde dricka ur sina rinnande vatten;
و انواع پشه‌ها را فرستاد تا آنها را بگزند و قورباغه‏‌هایی که آنها را هلاک می‌کردند.
 han sände bland dem flugsvärmar, som åto dem,  och paddor, som voro dem till fördärv.
کِشت و زراعتشان را و محصول زحماتشان را خوراک ملخها ساخت.
 Han gav deras gröda åt gräsmaskar  och deras arbetes frukt åt gräshoppor;
تاکستانهای ایشان را به وسیلهٔ تگرگ و درختان انجیرشان را با سرما از بین برد.
 han slog deras vinträd med hagel  och deras fikonträd med hagelstenar;
رمه‏‌ها و گلّه‏‌هایشان را با تگرگ و رعد و برق نابود کرد.
 han gav deras husdjur till pris åt hagel  och deras boskap åt ljungeldar.
او خشم هولناک و غضب خود را مانند فرشتگان مرگ فرستاد. تا ایشان را به اضطرابی عظیم گرفتار سازد.
 Han sände över dem sin vredes glöd,  förgrymmelse och ogunst och nöd,  en skara av olycksänglar.
او از خشم خود دست نکشید، بلکه بلایی فرستاد و آنان را هلاک نمود.
 Han gav fritt lopp åt sin vrede;  han skonade icke deras själ från döden,  utan gav deras liv till pris åt pesten.
تمام پسران نخستزادهٔ مصریان را هلاک کرد.
 Och han slog allt förstfött i Egypten,  kraftens förstling i Hams hyddor.
آنگاه قوم خود را مانند یک شبان راهنمایی کرد و آنان را در بیابان هدایت نمود.
 Och han lät sitt folk bryta upp såsom en fårhjord  och förde dem såsom en boskapshjord genom öknen.
او آنان را در امنیّت رهبری کرد و آنها هیچ ترسی نداشتند. امّا دریا، دشمنان ایشان را غرق نمود.
 Han ledde dem säkert, så att de icke behövde frukta;  men deras fiender övertäcktes av havet.
او آنها را به سرزمین مقدّس خود، بر کوهی که خود آن را تسخیر نموده بود، آورد.
 Och han lät dem komma till sitt heliga land,  till det berg som hans högra hand hade förvärvat.
ساکنان آنجا را در مقابل چشمان آنان بیرون راند و سرزمینشان را بین طایفه‌های اسرائیل تقسیم کرد و به عنوان مِلکیّت به آنها بخشید.
 Han förjagade hedningarna för dem  och gav dem deras land till arvslott  och lät Israels stammar bo i deras hyddor.
امّا آنها بار دیگر طغیان کردند و خدای متعال را امتحان نمودند و دستورات او را اطاعت نکردند.
 Men i sin gensträvighet frestade de Gud den Högste  och höllo icke hans vittnesbörd;
مانند نیاکان خود به راه کج رفتند، و همچون کمان کج غیر قابل اعتماد شدند.
 de veko trolöst tillbaka, de såsom deras fäder,  de vände om, lika en båge som sviker.
با ساختن پرستشگاهها و پرستش بُتها و خدایان غیر، آتش خشم او را برافروختند.
 De förtörnade honom med sina offerhöjder  och retade honom genom sina beläten.
چون خدا آن وضع را دید به خشم آمد و قوم اسرائیل را از حضور خود راند.
 Gud förnam det och vart förgrymmad  och förkastade Israel med harm.
خیمهٔ شیلوه را -‌که جای سکونت او با آدمیان بود- ترک کرد.
 Och han försköt sin boning i Silo,  det tält han hade slagit upp bland människorna;
به دشمنان فرصت داد تا صندوق پیمان را که نشانهٔ قدرت و جلال او بود، به یغما ببرند.
 han gav sin makt i fångenskap  och sin ära i fiendehand.
او از قوم خود خشمگین شد و آنان را به شمشیر دشمنانشان سپرد.
 Ja, han gav sitt folk till pris åt svärdet,  och på sin arvedel förgrymmades han.
جوانانشان در آتش جنگ سوختند و دختران جوان بی‌شوهر ماندند.
 Deras unga män förtärdes av eld,  och deras jungfrur blevo utan brudsång.
کاهنانشان با شمشیر به قتل رسیدند و بیوه‌های ایشان اجازهٔ ماتم و عزاداری نداشتند.
 Deras präster föllo för svärd,  och inga änkor kunde hålla klagogråt.
سرانجام، خداوند مانند کسی‌که از خواب بیدار شود و مانند پهلوانی سرخوش از شراب، برخاست.
 Då vaknade Herren såsom ur en sömn,  han reste sig, lik en hjälte som hade legat dövad av vin.
دشمنان خود را به عقب راند و برای همیشه خجل و رسوا ساخت.
 Och han slog sina ovänner tillbaka,  evig smälek lät han komma över dem.
خانوادهٔ یوسف را رد کرد و طایفهٔ افرایم را نپذیرفت،
 Han förkastade ock Josefs hydda  och utvalde icke Efraims stam.
بلکه طایفهٔ یهودا را، و کوه صهیون را که دوست می‌داشت، برگزید.
 Men han utvalde Juda stam,  Sions berg, som han älskade.
در آنجا معبد بزرگ خود را که چون آسمان و زمین استوار و پایدار است، برپا نمود.
 Och han byggde sin helgedom hög såsom himmelen,  fast såsom jorden, som han har grundat för evigt.
بندهٔ خود داوود را برگزید، او را از چراگاه گوسفندان بیرون آورد،
 Och han utvalde sin tjänare David  och tog honom ifrån fårhjordens fållor.
جایی که گوسفندان پدرش را شبانی می‌کرد، تا شبان قوم او، یعنی بنی‌اسرائیل باشد.
 Ja, ifrån fåren hämtade han honom  och satte honom till en herde för Jakob, sitt folk,  och för Israel, sin arvedel.
داوود نیز از صمیم دل و با کاردانی، پیشوایی آنها را به عهده گرفت.
 Och han var deras herde med redligt hjärta  och ledde dem med förståndig hand.