Psalms 6

خداوندا، نسبت به من خشمگین مباش و در غضب خود مرا تنبیه نکن.

För sångmästaren, med strängaspel, till Seminit; en psalm av David.

خداوندا، افسرده دلم، بر من رحم فرما؛ بسیار ناتوانم، پس ای خداوند یاریم کن.

 HERRE, straffa mig icke i din vrede,  och tukta mig icke i din förtörnelse.

جان من بشدّت پریشان است. ای خداوند تا به کی صبر کنم؟

 Var mig nådig, HERRE,      ty jag försmäktar;  hela mig, HERRE,      ty ända in i mitt innersta är jag förskräckt.

بیا ای خداوند و مرا نجات بده؛ مرا به به‌خاطر رحمت خود رهایی ده.

 Ja, min själ är storligen förskräckt;  ack HERRE, huru länge?

در دنیای مردگان یادی از تو نیست و کسی در آنجا تو را سپاس نمی‌گوید.

 Vänd åter, HERRE,      rädda min själ,  fräls mig för din nåds skull.

از ناله خسته شده‌ام. هر شب سیل اشک در رختخواب من جاری است.

 Ty i döden tänker man icke på dig;  vem tackar dig i dödsriket?

به سختی می‌توانم ببینم؛ چشمانم ورم کرده‌اند زیرا از دست دشمنانم گریهٔ بسیار نموده‌ام.

 Jag är så trött av suckande;  var natt fuktar jag min säng  och väter mitt läger med mina tårar.

ای بدکاران، از من دور شوید، زیرا خداوند صدای گریهٔ مرا شنیده است.

 Av sorg är mitt öga förmörkat;  det har åldrats för alla mina ovänners skull.

خداوند التماس مرا شنیده و دعای مرا مستجاب نموده است.

 Viken bort ifrån mig,      alla I ogärningsmän;  ty HERREN har hört      min högljudda gråt.

دشمنانم بشدّت شرمنده گردیده و با خجالت از پیشگاه خداوند رانده می‌شوند.

 HERREN har hört min åkallan,  min bön upptager HERREN. [ (Psalms 6:11)  Alla mina fiender skola komma på skam      och storligen förskräckas;  de skola vika tillbaka      och komma på skam med hast. ]