Job 26

شما چه مددکاران خوبی برای منِ مسکین و بیچاره هستید!
Därefter tog Job till orda och sade:
شما چه مددکاران خوبی برای منِ مسکین و بیچاره هستید!
 Vilken hjälp har du ej skänkt den vanmäktige,  huru har du ej stärkt den maktlöses arm!
و با پندهای عالی و گفتار حکیمانه مرا متوجّه حماقتم ساختید!
 Vilka råd har du ej givit den ovise,  och vilket överflöd av klokhet har du ej lagt i dagen!
چه کسی به این سخنان شما گوش می‌دهد و چه کسی این حرفها را به شما الهام کرده است؟ بلدد
 Vem gav dig kraft att tala sådana ord,  och vems ande var det som kom till orda ur dig?
ارواح مردگان، آبها و موجوداتی که در آنها زندگی می‌کنند، در حضور خدا می‌لرزند.
 Dödsrikets skuggor gripas av ångest,  djupets vatten och de som bo däri.
در دنیای مردگان، همه‌چیز برای او آشکار است و هیچ چیزی از نظر او پوشیده نیست.
 Dödsriket ligger blottat för honom,  och avgrunden har intet täckelse.
خدا آسمان را در فضا پهن کرد و زمین را بی‌ستون، معلّق نگه داشته است.
 Han spänner ut nordanrymden över det tomma  och hänger upp jorden på intet.
او ابرها را از آب پُر می‌سازد و ابرها از سنگینی آن نمی‌شکافد.
 Han samlar vatten i sina moln såsom i ett knyte,  och skyarna brista icke under bördan.
روی ماهِ بدر را با ابر می‌پوشاند و از نظرها پنهان می‌کند.
 Han gömmer sin tron för vår åsyn,  han omhöljer den med sina skyar.
او افق را بر روی اقیانوسها کشید و با آن تاریکی را از روشنایی جدا کرد.
 En rundel har han välvt såsom gräns för vattnen,  där varest ljus ändas i mörker.
وقتی او تهدید می‌کند، ستونهایی که آسمان را نگه می‌دارند می‌لرزند و به ارتعاش درمی‌آیند.
 Himmelens pelare skälva,  de gripas av förfäran vid hans näpst.
با قدرت خود، دریای متلاطم را آرام می‌سازد و با حکمت خود، هیولای دریایی را رام می‌کند.
 Med sin kraft förskräckte han havet,  och genom sitt förstånd sönderkrossade han Rahab.
روح او آسمانها را زینت داده است و دست او مار تیزرو را هلاک کرده است.
 Blott han andades, blev himmelen klar;  hans hand genomborrade den snabba ormen.
اینها فقط قسمتی از کارهای بزرگ اوست؛ ما فقط زمزمه‌ای شنیده‌ایم. چه کسی می‌تواند، در برابر قدرت عظیم او بایستد.»
 Se, detta är allenast utkanterna av hans verk;  en sakta viskning är allt vad vi förnimma därom.  Hans allmakts dunder, vem skulle kunna fatta det?