Jeremiah 14

خداوند در مورد خشکسالی به من چنین گفت:
Detta är det HERRENS ord som kom till Jeremia angående torkan.
«یهودا سوگوار است و شهروندانش در حال مرگند. مردم از اندوه به روی زمین افتاده‌اند، و مردم اورشلیم برای کمک فریاد برمی‌آورند.
 Juda ligger sörjande,      dess portar äro förfallna,  likasom i sorgdräkt      luta de mot jorden,  och ett klagorop stiger      upp från Jerusalem.Jes, 3,6. Jer. 12,4. Klag. 1,4. 2,8.
ثروتمندان، نوکران خود را به دنبال آب می‌فرستند؛ آنها به آب‌انبارها می‌روند، ولی اثری از آب نمی‌یابند؛ و با کوزه‌های خالی برمی‌گردند؛ ناامید و پریشان، صورتهای خود را می‌پوشانند.
 Stormännen där      sända de små efter vatten,  men när de komma till dammarna,      finna de intet vatten;  de måste vända tillbaka      med tomma kärl.  De stå där med skam och blygd      och måste hölja över sina huvuden.
چون بارانی نباریده، و زمین خشک شده، زارعین دلشکسته‌اند، و صورتهای خود را پنهان می‌کنند.
 För markens skull, som ligger vanmäktig,  därför att intet regn faller på jorden,  stå åkermännen med skam      och måste hölja över sina huvuden.Joel 1,11.
در صحرا، آهوی مادر نوزاد خود را رها کرده چون علفی برای چریدن نیست.
 Ja, också hinden på fältet      övergiver sin nyfödda kalv,      därför att intet grönt finnesJoel 1,18.
الاغهای وحشی بر فراز تپّه‌ها می‌ایستند و مثل شغالان لَه‌لَه می‌کنند، و چون غذایی نخورده‌اند بینایی خود را از دست می‌دهند
 Och vildåsnorna stå på höjderna  och flämta såsom schakaler;  deras ögon försmäkta,      därför att gräset är borta.
مردم فریاد برمی‌آورند و می‌گویند: 'اگرچه گناهان ما، موجب محکومیّت ما باشد. ای خداوند، طبق وعده‌ات به داد ما برس، بارها از تو روگردانیده‌ایم و برضد تو گناه ورزیده‌ایم.
 Om än våra missgärningar      vittna emot oss,  så hjälp dock, HERRE,      för ditt namns skull.  Ty vår avfällighet är stor;      mot dig hava vi syndat.
تو تنها امید قوم اسرائیل هستی، تو کسی هستی که ما را از این مصیبت نجات می‌دهد چرا تو در سرزمین ما مثل یک بیگانه هستی، و مثل مسافری هستی که فقط یک شب در اینجا می‌ماند؟
 Du Israels hopp      dess frälsare i nödens tid,  varför är du såsom en främling i landet,  lik en vägfarande som slår upp sitt tält      allenast för en natt?
چرا مثل کسی رفتار می‌کنی که گویا غافلگیر شده است، مثل سربازی که قادر به کمک نیست؟ ای خداوند، تو مسلّماً با ما هستی! ما قوم تو هستیم، ما را ترک مکن.'»
 Varför är du lik en rådlös man,  lik en hjälte som icke kan hjälpa?  Du bor ju dock mitt ibland oss, HERRE,  och vi äro uppkallade efter ditt namn;  så övergiv oss då icke.
خداوند دربارهٔ این مردم می‌گوید: «آنها مایلند از حضور من بگریزند و نمی‌توانند خود را کنترل کنند. از این رو من از آنها خشنود نیستم. من خطاهای آنها را به یاد می‌آورم و آنها را به‌خاطر گناهانشان مجازات خواهم کرد.»
 Så säger HERREN om detta folk:  På detta sätt driva de gärna omkring,  de hålla icke sina fötter i styr.  Därför har HERREN intet behag till dem;  nej, han kommer nu ihåg deras missgärning  och hemsöker deras synder.Jer. 2,23, 31. Hos. 8,3. 9,9.
خداوند به من گفت: «از من نخواه که به این مردم کمک کنم.
Och HERREN sade till mig: Du må icke bedja om något gott för detta folk.Jer. 7,16. 11,14.
حتّی اگر آنها روزه بگیرند، به فریادهای آنها گوش نخواهم داد؛ حتّی اگر آنها هدایای سوختنی و غلّه به حضور من بیاورند، از آنها راضی نخواهم بود. در عوض من آنها را به وسیلهٔ جنگ و قحطی و بیماری خواهم کشت.»
Ty om de än fasta, så vill jag dock icke höra deras rop, och om de än offra brännoffer och spisoffer så har jag intet behag till dem, utan vill förgöra dem med svärd, hungersnöd och pest.Ords. 1,28. Jes. 1,15. Jer. 6,20. 11,11. Hes. 8,18. Am. 5,22.Mik. 3,4.
بعد گفتم: «ای خدای قادر متعال، تو می‌‌دانی که انبیا به مردم می‌گویند خبری از جنگ و قحطی نخواهد بود. آنها می‌گویند که تو گفته‌ای که در این سرزمین صلح و آرامش خواهد بود.»
Då sade jag: »Ack Herre, HERRE! Profeterna säga ju till dem: I skolen icke se något svärd, ej heller skall hungersnöd träffa eder, nej, en varaktig frid skall jag giva eder på denna plats.»Jer. 5,12.
خداوند در پاسخ گفت: «انبیا به نام من دروغ می‌گویند. من آنها را نفرستادم و به آنها دستوری ندادم و یک کلمه هم به آنها نگفتم. رؤیاهایی که دربارهٔ آنها سخن می‌گویند از جانب من نیست و پیشگویی‌هایشان همه خیالی و بی‌ارزشند.
Men HERREN sade till mig: Profeterna profetera lögn i mitt namn; jag har icke sänt dem eller givit dem någon befallning eller talat till dem. Lögnsyner och tomma spådomar och fåfängligt tal och sina egna hjärtans svek är det de profetera för eder.Jer. 23,21. 27,14 f. 29,8 f.
من، خداوند به تو می‌گویم با آن انبیایی که من نفرستادم و از جانب من می‌گویند در این سرزمین جنگ و قحطی نخواهد بود، چه خواهم کرد. من آنها را در جنگ و قحطی خواهم کشت.
Därför säger HERREN så om de profeter som profetera i mitt namn, fastän jag icke har sänt dem, och som säga att svärd och hungersnöd icke skola komma i detta land: Jo, genom svärd och hunger skola dessa profeter förgås.
مردم هم که به حرف آنها گوش داده‌اند، به همین نحو کشته خواهند شد. اجساد آنها در کوچه‌های اورشلیم ریخته می‌شود و کسی نخواهد بود که آنها را دفن کند. آنها همه، از جمله زنها، پسران و دخترانشان دچار همین سرنوشت خواهند شد. من جزای شرارتهای آنها را خواهم داد.»
Och folket som de profetera för, både män och hustrur, både söner och döttrar, skola komma att ligga på Jerusalems gator, slagna av hunger och svärd, och ingen skall begrava dem; och jag skall utgjuta deras ondska över dem.
خداوند به من دستور داد تا دربارهٔ اندوه خودم با مردم صحبت کنم و بگویم: «بگذارید شب و روز از چشمانم اشک جاری شود و هیچ‌وقت از گریستن باز نایستم، چون قوم من بشدّت مجروح و عمیقاً آسیب دیده است.
Men du skall säga till dem detta ord:  Mina ögon flyta i tårar      natt och dag      och få ingen ro,  ty jungfrun, dottern mitt folk      har drabbats av stor förstöring,      av ett svårt och oläkligt sår.Jer. 9,1. 10,19. 13,17. 30,12. Klag. 1,2, 18. 2,18. 3,48.
وقتی به مزارع بیرون از شهر می‌روم، اجساد مردانی را که در جنگ کشته شده‌اند، می‌بینم؛ وقتی به داخل شهرها می‌روم، مردمی را می‌بینم که از گرسنگی در حال مرگ هستند. انبیا و کاهنان همچنان به کار خود ادامه می‌دهند، امّا نمی‌دانند چه می‌کنند.»
 Om jag går ut på marken,      se, då ligga där svärdsslagna män;  och kommer jag in i staden,      så mötes jag där av hungerns plågor.  Ja, både profeter och präster      nödgas draga från ort till ort,      till ett land som de icke känna.
خداوندا، آیا یهودا را کاملاً طرد کرده‌ای؟ آیا از مردم صهیون نفرت داری؟ چرا چنان ضربه‌ای به ما وارد کردی که نمی‌توان علاجی برای آن پیدا کرد؟ ما در انتظار صلح بودیم، ولی خبری به ما نرسید؛ ما امید شفا داشتیم، ولی وحشت نصیبمان شد.
 Har du då alldeles förkastat Juda?  Har din själ begynt försmå Sion?  Eller varför har du slagit oss så,      att ingen kan hela oss?  Vi bida efter frid,      men intet gott kommer,  efter en tid då vi skulle bliva helade,      men se, förskräckelse kommer.Jer. 8,15.
ای خداوند، ما علیه تو مرتکب گناه شده‌ایم. ما به گناهان خود و به گناهان اجدادمان اعتراف می‌کنیم.
 HERRE, vi känna vår ogudaktighet,      våra fäders missgärning,      ty vi hava syndat mot dig.Ps. 106,6. Jer. 3,25. Dan. 9,8.
وعد‌ه‌های خود را به یادآور و از ما متنفّر نباش، اورشلیم، جایگاه تخت پرجلال خود را رسوا نکن. پیمان خودت را با ما نشکن.
 För ditt namns skull,      förkasta oss icke,  låt din härlighets tron      ej bliva föraktad;  kom ihåg ditt förbund med oss,      och bryt det icke.Jer. 3,17.
هیچ‌کدام از بُتهای ملّتهای دیگر نمی‌توانند باران ببارانند. و آسمان بدون تو نمی‌تواند باران بباراند. ای خداوند خدای ما، امید ما به توست، چون این تو هستی که همهٔ این کارها را می‌کنی.
 Finnas väl bland hedningarnas      fåfängliga avgudar      sådana som kunna giva regn?  Eller kan himmelen av sig själv      låta regnskurar falla?  Är det icke dig,      HERRE, vår Gud,      som vi måste förbida?  Det är ju du      som har gjort allt detta.Job 5,10. Ps. 135,7. 147,8. Apg. 14,15 f.