Psalms 74

Kial, ho Dio, Vi forpuŝis nin por ĉiam? Kial fumas Via kolero kontraŭ la ŝafoj de Via paŝtejo?
En sång av Asaf.  Varför, o Gud,      har du så alldeles förkastat oss,  varför ryker din vredes eld      mot fåren i din hjord?
Rememoru Vian komunumon, kiun Vi aĉetis en la tempo antikva, La genton de Via heredo, kiun Vi liberigis, Ĉi tiun monton Cion, sur kiu Vi loĝiĝis.
 Tänk på din menighet,      som du i fordom tid förvärvade,  som du förlossade, till att bliva      din arvedels stam;  tänk på Sions berg,      där du har din boning.
Direktu Viajn paŝojn al la eternaj ruinoj, Al ĉio, kion detruis malamiko en la sanktejo.
 Vänd dina steg till den plats      där evig förödelse råder;  allt har ju fienden      fördärvat i helgedomen.
Krias Viaj malamikoj en Via domo, Metis tie siajn signojn.
 Dina ovänner hava skränat      inne i ditt församlingshus,  de hava satt upp sina tecken      såsom rätta tecken.
Oni vidas, kiel ili levas la hakilojn Kontraŭ la lignajn plektaĵojn.
 Det var en syn, såsom när man höjer      yxor mot en tjock skog.
Kaj nun ĉiujn ĝiajn skulptaĵojn Ili dishakas per hakilo kaj marteloj.
 Och alla dess snidverk hava de nu krossat      med yxa och bila.
Ili bruligis per fajro Vian sanktejon, Malhonore alterigis la loĝejon de Via nomo.
 De hava satt eld på din helgedom  och oskärat ända till grunden      ditt namns boning.
Ili diris en sia koro: Ni ruinigos ilin tute; Ili forbruligis ĉiujn domojn de Dio en la lando.
 De hava sagt i sina hjärtan:      »Vi vilja alldeles kuva dem.»  Alla Guds församlingshus      hava de bränt upp här i landet.
Niajn signojn ni ne vidis; Jam ne ekzistas profeto, Kaj neniu ĉe ni scias, kiel longe tio daŭros.
 Våra tecken se vi icke;      ingen profet finnes mer,  och hos oss är ingen      som vet för huru länge.
Kiel longe, ho Dio, mokos la premanto? Ĉu eterne la malamiko insultos Vian nomon?
 Huru länge, och Gud,      skall ovännen få smäda  och fienden oavlåtligen      få förakta ditt namn?
Kial Vi retenas Vian brakon kaj Vian dekstran manon? Ekstermu ilin el Via basko.
 Varför håller du tillbaka din hand,      din högra hand?  Drag den fram ur din barm      och förgör dem.
Dio estas ja mia Reĝo de antikve, Li faras savon sur la tero.
 Gud, du är ju      min konung av ålder,  du är den som skaffar      frälsning på jorden.
Vi disŝiris per Via forto la maron, Vi rompis la kapojn de balenoj en la akvo;
 Det var du som delade      havet genom din makt;  du krossade drakarnas      huvuden mot vattnet.
Vi disbatis la kapojn de la levjatano, Vi donis ĝin por manĝo al la bestoj de la dezerto;
 Det var du som bräckte      Leviatans huvuden  och gav honom till mat      åt öknens skaror.
Vi elfendis fonton kaj torenton, Vi elsekigis potencajn riverojn.
 Det var du som lät källa      och bäck bryta fram;  du lät ock starka      strömmar uttorka.
Al Vi apartenas la tago, kaj al Vi apartenas la nokto; Vi aranĝis lumon kaj sunon;
 Din är dagen,      din är ock natten,  du har berett      ljuset och solen.
Vi difinis ĉiujn limojn de la tero; La someron kaj la vintron Vi aranĝis.
 Det är du som har fastställt      alla jordens gränser;  sommar och vinter      äro skapade av dig.
Rememoru tion, ke malamiko insultas la Eternulon Kaj popolo malsaĝa malhonoras Vian nomon.
 Så tänk nu på huru fienden      smädar HERREN,  och huru ett dåraktigt folk      föraktar ditt namn.
Ne fordonu al sovaĝa besto la animon de Via turto; La anaron de Viaj mizeruloj ne forgesu por ĉiam.
 Lämna ej ut åt vilddjuren      din turturduvas själ;  förgät icke för alltid      dina betrycktas liv.
Rememoru la interligon, Ĉar ĉiuj mallumaj lokoj de la tero estas plenaj de rabejoj.
 Tänk på förbundet;      ty i landets smygvrår      finnes fullt upp av våldsnästen.
La suferanto ne reiru hontigita; Malriĉulo kaj mizerulo gloru Vian nomon.
 Låt icke den förtryckte      vika tillbaka med blygd,  låt den betryckte och den fattige      lova ditt namn.
Leviĝu, ho Dio, defendu Vian aferon; Rememoru la malhonoron, kiun malsaĝulo faras al Vi ĉiutage.
 Stå upp, o Gud;      utför din sak.  Betänk huru du varder smädad      hela dagen av dåren.
Ne forgesu la krion de Viaj malamikoj; La bruo de tiuj, kiuj leviĝis kontraŭ Vi, konstante kreskas.
 Glöm icke bort      dina ovänners rop,  dina motståndares larm,      som alltjämt höjes.