Psalms 56

Korfavoru min, ho Dio, ĉar homo volas min engluti, Dum la tuta tago malamiko min premas.

För sångmästaren, efter »Den stumma duvan i fjärran»; en sång av David, når filistéerna grepo honom i Gat.

Miaj malamikoj volas min engluti ĉiutage, Ĉar multaj militas kontraŭ mi fiere.

 Var mig nådig, o Gud,      ty människor stå mig efter livet;  beständigt tränga mig stridsmän.

En la tago, kiam mi timas, Mi fidas Vin.

 Mina förföljare stå mig beständigt efter livet;  ja, de äro många, som i högmod strida mot mig.

Dion, kies vorton mi gloras, Tiun Dion mi fidas; mi ne timas: Kion karno faros al mi?

 Men när fruktan kommer över mig,  sätter jag min förtröstan på dig.

Dum la tuta tago ili atakas miajn vortojn; Ĉiuj iliaj pensoj pri mi estas por malbono.

 Med Guds hjälp skall jag få prisa hans ord,  på Gud förtröstar jag och skall icke frukta;  vad kan det som är kött göra mig?

Ili kolektiĝas, embuskas, observas miajn paŝojn, Penante kapti mian animon.

 Beständigt förbittra de livet för mig,  alla deras tankar gå ut på att skada mig.

Por ilia malbonago repagu al ili, En kolero faligu la popolojn, ho Dio!

 De rota sig samman, de lägga försåt,  de vakta på mina steg,      ty de stå efter mitt liv.

Mian vagadon Vi kalkulis; Metu miajn larmojn en Vian felsakon, Ili estas ja en Via libro.

 Skulle de räddas med all sin ondska?  Nej, slå ned folken,      Gud, i din vrede.

Tiam miaj malamikoj returniĝos malantaŭen en la tago, kiam mi vokos; Tion mi scias, ke Dio estas kun mi.

 Du har räknat min flykts dagar.  Samla mina tårar i din lägel;      de stå ju i din bok.

Mi gloros vorton de Dio; Mi gloros vorton de la Eternulo.

 Så måste då mina fiender vika tillbaka      på den dag då jag ropar;  det vet jag, att Gud står mig bi.

Dion mi fidas, mi ne timas: Kion faros al mi homo?

 Med Guds hjälp skall jag få prisa hans ord;  med HERRENS hjälp skall jag få prisa hans ord.

Mi faris al Vi, ho Dio, promesojn, Mi plenumos al Vi dankoferojn.

 På Gud förtröstar jag och skall icke frukta;  vad kunna människor göra mig?

Ĉar Vi savis mian animon de la morto, Kaj miajn piedojn de falpuŝiĝo, Por ke mi iradu antaŭ Dio En la lumo de la vivo.

 Jag har löften att infria till dig, o Gud;  jag vill betala dig lovoffer. [ (Psalms 56:14)  Ty du har räddat min själ från döden,  ja, mina fötter ifrån fall,  så att jag kan vandra inför Gud      i de levandes ljus. ]