Proverbs 16

Al la homo apartenas la projektoj de la koro; Sed de la Eternulo venas la vortoj de la lango.

 En människa gör upp planer i sitt hjärta,  men från HERREN kommer vad tungan svarar.Ords. 19,21. Jer. 10,23.

Ĉiuj vojoj de la homo estas puraj en liaj okuloj; Sed la Eternulo esploras la spiritojn.

 Var man tycker sina vägar vara goda,  men HERREN är den som prövar andarna.

Transdonu al la Eternulo viajn farojn; Tiam viaj entreprenoj staros forte.

 Befall dina verk åt HERREN,  så hava dina planer framgång.Ps. 37,5. 55,23. 1 Petr. 5,7.

Ĉiu faro de la Eternulo havas sian celon; Eĉ malvirtulo estas farita por tago de malbono.

 HERREN har gjort var sak för dess särskilda mål,  så ock den ogudaktige för olyckans dag.

Ĉiu malhumilulo estas abomenaĵo por la Eternulo; Kaj li certe ne restos ne punita.

 En styggelse för HERREN är var högmodig man;  en sådan bliver förvisso icke ostraffad.Ords. 6,16 f. 11,21. 15,25.

Per bono kaj vero pardoniĝas peko; Kaj per timo antaŭ la Eternulo oni evitas malbonon.

 Genom barmhärtighet och trofasthet försonas missgärning,  och genom HERRENS fruktan undflyr man det onda.

Kiam al la Eternulo plaĉas la vojoj de homo, Li eĉ liajn malamikojn pacigas kun li.

 Om en mans vägar behaga HERREN väl  så gör han ock hans fiender till hans vänner.

Pli bona estas malmulto, sed kun justeco, Ol granda profito, sed maljusta.

 Bättre är något litet med rättfärdighet  än stor vinning med orätt.Ps. 37,16. Ords. 15,16 f. 17,1. Tob. 12,8.

La koro de homo pripensas sian vojon; Sed la Eternulo direktas lian iradon.

 Människans hjärta tänker ut en väg,  men HERREN är den som styr hennes steg.Ords. 19,21. 20,24.

Sorĉo estas sur la lipoj de reĝo; Lia buŝo ne peku ĉe la juĝo.

 Gudasvar är på konungens läppar,  i domen felar icke hans mun.

Ĝusta pesilo kaj ĝustaj pesiltasoj estas de la Eternulo; Ĉiuj pezilŝtonoj en la sako estas Lia faro.

 Våg och rätt vägning äro från HERREN,  alla vikter i pungen äro hans verk.Ords 11,1. 20,10, 23.

Abomenaĵo por reĝoj estas fari maljustaĵon; Ĉar per justeco staras fortike la trono.

 En styggelse för konungar äro ogudaktiga gärningar,  ty genom rättfärdighet bliver tronen befäst.Ords. 20,28. 25,5. 29,4, 14. Vish. 6,1 f.

Al la reĝoj plaĉas lipoj veramaj; Kaj ili amas tiun, kiu parolas la veron.

 Rättfärdiga läppar behaga konungar väl,  Och den som talar vad rätt är, han bliver älskad.Ords. 22,11.

Kolero de reĝo estas kuriero de morto; Sed homo saĝa igas ĝin pardoni.

 Konungens vrede är dödens förebud,  men en vis man blidkar den.Ords. 20,2.

Luma vizaĝo de reĝo estas vivo; Kaj lia favoro estas kiel nubo kun printempa pluvo.

 När konungen låter sitt ansikte lysa, är där liv,  och hans välbehag är såsom ett moln med vårregn.Ords. 19,12.

Akiro de saĝeco estas multe pli bona ol oro; Kaj akiro de prudento estas preferinda ol arĝento.

 Långt bättre är att förvärva vishet än guld  förstånd är mer värt att förvärvas än silver.Job 28,15 f. Ords. 3,14 f. 8,10 f., 19.

La vojo de virtuloj evitas malbonon; Kiu gardas sian vojon, tiu konservas sian animon.

 De redligas väg är att fly det onda;  den som aktar på sin väg, han bevarar sitt liv.

Antaŭ la pereo iras fiereco; Kaj antaŭ la falo iras malhumileco.

 Stolthet går före undergång,  och högmod går före fall.Ords. 11,2. 18,12. Syr. 10,13 f.

Pli bone estas esti humila kun malriĉuloj, Ol dividi akiron kun fieruloj.

 Bättre är att vara ödmjuk bland de betryckta  än att utskifta byte med de högmodiga.

Kiu prudente kondukas aferon, tiu trovos bonon; Kaj kiu fidas la Eternulon, tiu estas feliĉa.

 Den som aktar på ordet, han finner lycka,  och säll är den som förtröstar på HERREN.Ords. 13,13.

Kiu havas prudentan koron, tiu estas nomata saĝulo; Kaj agrablaj paroloj plivalorigas la instruon.

 Den som har ett vist hjärta, honom kallar man förståndig,  och där sötma är på läpparna hämtas mer lärdom.

Saĝo estas fonto de vivo por sia posedanto; Sed la instruo de malsaĝuloj estas malsaĝeco.

 En livets källa är förståndet för den som äger det,  men oförnuftet är de oförnuftigas tuktan.Ords. 13,14.

La koro de saĝulo prudentigas lian buŝon, Kaj en lia buŝo plivaloriĝas la instruo.

 Den vises hjärta gör hans mun förståndig  och lägger lärdom på hans läppar, allt mer och mer.

Agrabla parolo estas freŝa mielo, Dolĉa por la animo kaj saniga por la ostoj.

 Milda ord äro honungskakor;  de äro ljuvliga för själen och en läkedom för kroppen.

Iufoje vojo ŝajnas ĝusta al homo, Kaj tamen ĝia fino kondukas al la morto.

 Mången håller sin väg för den rätta,  men på sistone leder den dock till döden.Ords. 14,12.

Kiu laboras, tiu laboras por si mem; Ĉar lin devigas lia buŝo.

 Arbetarens hunger hjälper honom att arbeta  ty hans egen mun driver på honom.

Malbona homo kaŭzas malbonon; Kaj sur liaj lipoj estas kvazaŭ brulanta fajro.

 Fördärvlig är den människa som gräver gropar för att skada;  det är såsom brunne en eld på hennes läppar.Jak. 3,6.

Malica homo disvastigas malpacon; Kaj kalumnianto disigas amikojn.

 En vrång människa kommer träta åstad,  och en örontasslare gör vänner oense.Ords. 18,6. 20,3.

Rabemulo forlogas sian proksimulon Kaj kondukas lin sur vojo malbona.

 Den orättrådige förför sin nästa  och leder honom in på en väg som icke är god.Ords. 1,10,16.

Kiu faras signojn per la okuloj, tiu intencas malicon; Kiu faras signojn per la lipoj, tiu plenumas malbonon.

 Den som ser under lugg, han umgås med vrånga tankar;  den som biter ihop läpparna, han är färdig med något ont.Ords. 6,13. 10,10. Syr. 27,22 f.

Krono de gloro estas la grizeco; Sur la vojo de justeco ĝi estas trovata.

 En ärekrona äro grå hår;  den vinnes på rättfärdighetens väg.Ords. 20,29

Pacienculo estas pli bona ol fortulo; Kaj kiu regas sian spiriton, tiu estas pli bona ol militakiranto de urbo.

 Bättre är en tålmodig man än en stark,  och bättre den som styr sitt sinne än den som intager en stad.Ords. 14,17. 19,11.

Sur la baskon oni ĵetas loton; Sed ĝia tuta decido estas de la Eternulo.

 Lotten varder kastad i skötet,  men den faller alltid vart HERREN vill.