Jeremiah 17

La peko de Jehuda estas skribita per fera skribilo, per diamanta pinto, sur la tabelo de ilia koro kaj sur la kornoj de iliaj altaroj.
Juda synd är uppskriven med järnstift, med diamantgriffel; den är inristad på deras hjärtas tavla och på edra altarens horn,
Iliaj filoj bone memoras iliajn altarojn kaj iliajn sanktajn stangojn ĉe la verdaj arboj sur la altaj montetoj.
så visst som deras barn vid gröna träd och på höga kullar komma ihåg sina altaren och Aseror.
Ĉu Mia monto estas sur la kampo? vian havon kaj ĉiujn viajn trezorojn Mi fordonos por disrabo, viajn altaĵojn pro la pekoj en ĉiuj viaj limoj.
Du mitt berg på fältet, ditt gods, ja, alla dina skatter skall jag lämna till plundring, så ock dina offerhöjder, till straff för vad du har syndat i hela ditt land.Jer. 15,13 f. 21,13.
Kaj vi estos elpuŝita el la heredaĵo, kiun Mi donis al vi, kaj Mi servigos vin al viaj malamikoj en lando, kiun vi ne konas; ĉar vi ekbruligis fajron de Mia kolero, ĝi flamos eterne.
Och du skall nödgas avstå -- och detta genom din egen förskyllan -- från den arvedel som jag har givit dig; och jag skall låta dig tjäna dina fiender i ett land som du icke känner. Ty I haven upptänt min vredes eld, och den skall brinna till evig tid.
Tiele diras la Eternulo: Malbenita estas la homo, kiu fidas homon kaj faris karnon lia apogo kaj kies koro forturnis sin de la Eternulo.
Så säger HERREN:  Förbannad är den man  som förtröstar på människor  och sätter kött sig till arm  och med sitt hjärta viker av ifrån HERREN.2 Krön. 32,8.
Li estos kiel nuda arbo en la dezerto; li ne vidos, kiam venos bono; li loĝos sur sunbruligita loko, en lando senfrukta kaj ne loĝata.
 Han skall bliva såsom en torr buske på hedmarken  och skall icke få se något gott komma,  utan skall bo på förbrända platser i öknen,  i ett land med salthedar, där ingen bor.Jer. 48,6.
Benita estas la homo, kiu fidas la Eternulon, kaj la Eternulo estos lia apogo.
 Men välsignad är den man  som förtröstar på HERREN,  den som har HERREN till sin förtröstan.PS. 2,12. 34,9. 40,5. 84,13. Ords. 16,20.
Li estos kiel arbo, plantita ĉe akvo kaj etendanta siajn radikojn al torento; ĝi ne timas, kiam venas varmego; ĝiaj folioj restas verdaj, kaj en tempo de sekeco ĝi ne zorgas kaj ne ĉesas doni fruktojn.
 Han är lik ett träd som är planterat vid vatten,  och som sträcker ut sina rötter till bäcken;  ty om än hetta kommer, så förskräckes det icke,  utan bevarar sina löv grönskande;  och om ett torrt år kommer, så sörjer det icke  och upphör ej heller att bara frukt.Ps. 1,3.
Malica estas ĉies koro, kaj nefidinda; kiu povas ĝin ekkoni?
 Ett illfundigt och fördärvat ting      är hjärtat framför allt annat;      vem kan förstå det?
Sed Mi, la Eternulo, trapenetras la koron, esploras la internon, por redoni al ĉiu laŭ lia konduto, laŭ la fruktoj de liaj agoj.
 Dock, Jag, HERREN, utrannsakar hjärtat      och prövar njurarna,  och giver så åt var och en efter hans vägar,      efter hans gärningars frukt.1 Sam. 16,7. Ps. 7,10. Jer. 11,20. 20,12. Rom. 2,6. Upp. 2,23.
Perdriko kovas ovojn, kiujn ĝi ne naskis; tia estas tiu, kiu akiras riĉecon per rimedoj maljustaj: en la mezo de sia vivo li ĝin perdos, kaj en la fino li restos malsaĝulo.
 Lik en rapphöna som ruvar på ägg, vilka hon ej själv har lagt,  är den som samlar rikedom med orätt;  i sina halva dagar måste han lämna den  och vid sitt slut skall han stå såsom en dåre.
Sed la loko de nia sanktejo estas trono de gloro, alta de tempo antikva.
 En härlighetens tron,      en urgammal höjd      är vår helgedoms plats.
Ho Eternulo, espero de Izrael! ĉiuj, kiuj forlasas Vin, estos hontigitaj, la defalintoj estos skribitaj sur la tero; ĉar ili forlasis la Eternulon, la fonton de viva akvo.
 HERREN är Israels hopp;  alla som övergiva dig komma på skam.  de som vika av ifrån mig likna en skrift i sanden;  ty de hava övergivit HERREN,  källan med det friska vattnet.Ps. 36,10. Jer. 2,13. Joh. 4,14.
Sanigu min, ho Eternulo, kaj mi estos sanigita; savu min, kaj mi estos savita; ĉar Vi estas mia gloro.
Hela du mig, HERRE, så varde jag helad; fräls mig du, så varder jag frälst. Ty du är mitt lov.5 Mos. 10,21.
Jen ili diras al mi: Kie estas la vorto de la Eternulo? ĝi plenumiĝu.
 Se, dessa säga till mig:  »Vad bliver av HERRENS ord?      Må det fullbordas!»Jes. 5,19. Hes. 12,12. Petr. 3,4.
Sed mi ne forklinis min de tio, esti paŝtisto laŭ Via montro; la tagon de malfeliĉo mi ne deziris, tion Vi scias; kio eliris el mia buŝo, tio estis ĝusta antaŭ Via vizaĝo.
 Det är ju så, att jag ej har undandragit mig      herdekallet i din efterföljd,  och fördärvets dag      har jag icke åstundat;      du vet det själv.  Vad mina läppar hava uttalat,      det har talats inför ditt ansikte.
Ne estu por mi terura, Vi, mia rifuĝejo en la tago de mizero!
 Så bliv då icke      till skräck för mig;  du som är min tillflykt      på olyckans dag.
Miaj persekutantoj estu hontigitaj, sed mi ne estu hontigita; ili tremu, sed mi ne tremu; venigu sur ilin tagon de mizero, kaj frapu ilin per duobla frapo.
 Låt dem som förfölja mig      komma på skam,  men låt icke mig      komma på skam;  låt dem bliva förfärade,      men låt ej mig bliva förfärad.  Låt en olycksdag komma över dem,  och krossa dem i dubbelt mått.Ps. 35,4. 40,15.
Tiele diris al mi la Eternulo: Iru kaj stariĝu en la pordego de la simpla popolo, tiu pordego, tra kiu eniras kaj eliras la reĝoj de Judujo, kaj en ĉiuj pordegoj de Jerusalem;
Så sade HERREN till mig: Gå åstad och ställ dig i Menighetsporten, där Juda konungar gå in och gå ut, och sedan i Jerusalems alla andra portar;
kaj diru al ili: Aŭskultu la vorton de la Eternulo, ho reĝoj de Judujo, kaj ĉiuj Judoj kaj ĉiuj loĝantoj de Jerusalem, kiuj iras tra ĉi tiuj pordegoj.
och säg till dem: Hören HERRENS ord, I Juda konungar med hela Juda, och I alla Jerusalems invånare som gån in genom dessa portar.Jer. 22,2.
Tiele diras la Eternulo: Gardu viajn animojn, kaj ne portu ŝarĝojn en la tago sabata, kaj ne enportu ilin tra la pordegoj de Jerusalem;
Så säger HERREN: Tagen eder val till vara för att på sabbatsdagen bära någon börda eller föra in någon sådan genom Jerusalems portar.Neh 13,19.
kaj ne elportu ŝarĝon el viaj domoj en la tago sabata, kaj faru nenian laboron, sed sanktigu la tagon sabatan, kiel Mi ordonis al viaj patroj.
Och fören icke på sabbatsdagen någon börda ut ur edra hus, och gören ej heller något annat arbete, utan helgen sabbatsdagen, såsom jag bjöd edra fäder,2 Mos. 20,8 f. 23,12, 31,13. 5 Mos. 5,12 f.
Sed ili ne aŭskultis kaj ne alklinis sian orelon, sed obstinigis sian nukon, por ne aŭskulti kaj por ne akcepti moralinstruon.
fastän de icke ville höra eller böja sitt öra därtill, utan voro hårdnackade, så att de icke hörde eller togo emot tuktan.Jer 2,30. 5,3.
Se vi aŭskultos Min, diras la Eternulo, kaj ne portos ŝarĝon tra la pordegoj de ĉi tiu urbo en la tago sabata, sed vi sanktigos la tagon sabatan, farante en ĝi nenian laboron:
Men om I viljen höra mig, säger HERREN, så att I på sabbatsdagen icke fören någon börda in genom denna stads portar, utan helgen sabbatsdagen, så att I på den icke gören något arbete,Jes. 56,2. 58,13 f.
tiam tra la pordegoj de ĉi tiu urbo irados reĝoj kaj princoj, sidantaj sur la trono de David, veturantaj sur ĉaroj kaj ĉevaloj, ili kaj iliaj princoj, la Judoj kaj la loĝantoj de Jerusalem, kaj ĉi tiu urbo estos loĝata eterne.
då skola konungar och furstar som komma att sitta på Davids tron få draga in genom denna stads portar, på vagnar och hästar, följda av sina furstar, av Juda man och Jerusalems invånare; och denna stad skall då förbliva bebodd evinnerligen.Jer. 22,4.
Kaj oni venados el la urboj de Judujo, el la ĉirkaŭaĵoj de Jerusalem, el la lando de Benjamen, de la ebenaĵo, de la montoj, kaj de sudo, alportante bruloferojn kaj buĉoferojn kaj farunoferojn kaj olibanon kaj dankajn donacojn en la domon de la Eternulo.
Och från Juda städer, från Jerusalems omnejd och från Benjamins land, från Låglandet, Bergsbygden och Sydlandet skall man komma och frambära brännoffer, slaktoffer, spisoffer och rökelse och frambära lovoffer till HERRENS hus.Jer. 32,44. 33,13.
Sed se vi ne obeos Min, ke vi sanktigu la tagon sabatan kaj ne portu ŝarĝon, irante tra la pordegoj de Jerusalem en la tago sabata: tiam Mi ekbruligos en ĝiaj pordegoj fajron, kiu ekstermos la palacojn de Jerusalem kaj ne estingiĝos.
Men om I icke hören mitt bud att helga sabbaten och att icke bära någon börda in genom Jerusalems portar på sabbatsdagen, då skall jag tända eld på dess portar, och elden skall förtära Jerusalems palatser och skall icke kunna utsläckas.Hes. 20,47. Hos. 8,14.