Psalms 56

Een gouden kleinood van David, voor den opperzangmeester, op Jonath Elem Rechokim; als de Filistijnen hem gegrepen hadden te Gath.
För sångmästaren, efter »Den stumma duvan i fjärran»; en sång av David, når filistéerna grepo honom i Gat.
Wees mij genadig, o God! want de mens zoekt mij op te slokken; den gansen dag dringt mij de bestrijder.
 Var mig nådig, o Gud,      ty människor stå mig efter livet;  beständigt tränga mig stridsmän.
Mijn verspieders zoeken mij den gansen dag op te slokken; want ik heb veel bestrijders, o Allerhoogste!
 Mina förföljare stå mig beständigt efter livet;  ja, de äro många, som i högmod strida mot mig.
Ten dage, als ik zal vrezen, zal ik op U vertrouwen.
 Men när fruktan kommer över mig,  sätter jag min förtröstan på dig.
In God zal ik Zijn woord prijzen; ik vertrouw op God, ik zal niet vrezen; wat zoude mij vlees doen?
 Med Guds hjälp skall jag få prisa hans ord,  på Gud förtröstar jag och skall icke frukta;  vad kan det som är kött göra mig?
Den gansen dag verdraaien zij mijn woorden; al hun gedachten zijn tegen mij ten kwade.
 Beständigt förbittra de livet för mig,  alla deras tankar gå ut på att skada mig.
Zij rotten samen, zij versteken zich, zij passen op mijn hielen; als die op mijn ziel wachten.
 De rota sig samman, de lägga försåt,  de vakta på mina steg,      ty de stå efter mitt liv.
Zouden zij om hun ongerechtigheid vrijgaan? Stort de volken neder in toorn, o God!
 Skulle de räddas med all sin ondska?  Nej, slå ned folken,      Gud, i din vrede.
Gij hebt mijn omzwerven geteld; leg mijn tranen in uw fles; zijn zij niet in Uw register?
 Du har räknat min flykts dagar.  Samla mina tårar i din lägel;      de stå ju i din bok.
Dan zullen mijn vijanden achterwaarts keren, ten dage als ik roepen zal; dit weet ik, dat God met mij is.
 Så måste då mina fiender vika tillbaka      på den dag då jag ropar;  det vet jag, att Gud står mig bi.
In God zal ik het woord prijzen; in den HEERE zal ik het woord prijzen.
 Med Guds hjälp skall jag få prisa hans ord;  med HERRENS hjälp skall jag få prisa hans ord.
Ik vertrouw op God, ik zal niet vrezen; wat zou mij de mens doen?
 På Gud förtröstar jag och skall icke frukta;  vad kunna människor göra mig?
O God! op mij zijn Uw geloften; ik zal U dankzeggingen vergelden; Want Gij hebt mijn ziel gered van den dood; ook niet mijn voeten van aanstoot, om voor Gods aangezicht te wandelen in het licht der levenden?
 Jag har löften att infria till dig, o Gud;  jag vill betala dig lovoffer. [ (Psalms 56:14)  Ty du har räddat min själ från döden,  ja, mina fötter ifrån fall,  så att jag kan vandra inför Gud      i de levandes ljus. ]