Song of Solomon 8

Ó bys byl jako bratr můj požívající prsí matky mé, abych tě naleznuc vně, políbila, a nebyla zahanbena.

 Ack att du vore såsom en min broder,      ammad vid min moders bröst!  Om jag då mötte dig därute, så finge jag kyssa dig,      och ingen skulle tänka illa om mig därför.

Vedla bych tě, a uvedla do domu matky své, a tu bys mne vyučoval; a jáť bych dala píti vína strojeného, a mstu z jablek zrnatých.

 Jag finge då ledsaga dig,      föra dig in i min moders hus,      och du skulle undervisa mig;  kryddat vin skulle jag giva dig att dricka,      saft från mitt granatträd.               ----

Levice jeho pod hlavou mou, a pravicí svou objímá mne.

 Hans vänstra arm vilar under mitt huvud,      och hans högra omfamnar mig.

Přísahou vás zavazuji, dcery Jeruzalémské, abyste nebudily a nevyrážely ze sna milého mého, dokudž by sám nechtěl.

 Jag besvär eder,      I Jerusalems döttrar:  Oroen icke kärleken, stören den icke,      förrän den själv så vill.

Která jest to, jenž vstupuje z pouště, zpolehši na milého svého? Pod jabloní vzbudila jsem tě; tuť tebe počala matka tvá, tuť tě počala rodička tvá.

 Vem är hon som kommer hitupp från öknen,      stödd på sin vän?  »Där under äppelträdet väckte jag dig;  där var det som din moder hade fött dig,  där födde dig hon som gav dig livet.

Položiž mne jako pečet na srdce své, jako pečetní prsten na ruku svou. Nebo silné jest jako smrt milování, tvrdá jako hrob horlivost; uhlí její uhlí řeřavé, plamen nejprudší.

 Hav mig såsom en signetring vid ditt hjärta,  såsom en signetring på din arm.  Ty kärleken är stark såsom döden,  dess trängtan obetvinglig såsom dödsriket;  dess glöd är såsom eldens glöd,  en HERRENS låga är den.

Vody mnohé nemohly by uhasiti tohoto milování, aniž ho řeky zatopí. Kdyby někdo dáti chtěl všecken statek domu svého za takovou milost, se vším tím pohrdnut by byl.

 De största vatten förmå ej utsläcka kärleken,  strömmar kunna icke fördränka den.  Om någon ville giva alla ägodelar i sitt hus för kärleken,  så skulle han ändå bliva försmådd.»               ----

Sestru máme maličkou, kteráž ještě nemá prsí. Co učiníme s sestrou svou v den, v kterýž bude řeč o ní?

 »Vi hava en syster, en helt ung,      som ännu icke har någon barm.  Vad skola vi göra med vår syster,      när tiden kommer, att man vill vinna henne?»

Jestliže jest zed, vzděláme na ní palác stříbrný; pakli jest dveřmi, obložíme je dskami cedrovými.

 »Är hon en mur,      så bygga vi på den      ett krön av silver;  men är hon en dörr,      så bomma vi för den      med en cederplanka.»

Já jsem zed, a prsy mé jako věže; takž jsem byla před očima jeho, jako nacházející pokoj.

 »Jag är en mur,      och min barm är såsom tornen därpå;  så blev jag i hans ögon      en kvinna som var ynnest värd.»               ----

Vinici měl Šalomoun v Balhamon, kteroužto pronajal strážným, aby jeden každý přinášel za ovoce její tisíc stříbrných.

 En vingård ägde Salomo i Baal-Hamon,  den vingården lämnade han åt väktare;  tusen siklar silver var  kunde de hämta ur dess frukt.

Ale vinice má, kterouž mám, přede mnou jest. Mějž sobě ten tisíc, ó Šalomoune, a dvě stě ti, kteříž ostříhají ovoce jejího.

 Men min vingård, den har jag själv i min vård.  Du, Salomo, må taga dina tusen,  och två hundra må de få, som vakta dess frukt.               ----

Ó ty, kteráž bydlíš v zahradách, přáteléť pozorují hlasu tvého, ohlašujž mi se.

 »Du lustgårdarnas inbyggerska,  vännerna lyssna efter din röst;      låt mig höra den.»

Pospěš, milý můj, a připodobni se k srně nebo mladému jelenu, na horách vonných věcí.

 »Skynda åstad, min vän,      lik en gasell  eller lik en ung hjort,      upp på de välluktrika bergen.»