Psalms 77

Přednímu kantoru z potomků Jedutunových, s Azafem, žalm.

För sångmästaren, till Jedutun; av Asaf; en psalm.

Hlas můj k Bohu, když volám, hlas můj k Bohu, aby ucha naklonil ke mně.

 Jag vill höja min röst till Gud och ropa;  jag vill höja min röst till Gud,      för att han må lyssna till mig.

V den ssoužení svého Pána hledal jsem, v noci ruce své rozprostíral jsem bez přestání, a nedala se potěšiti duše má.

 På min nöds dag söker jag Herren;  min hand är utsträckt om natten      och förtröttas icke;  min själ vill icke låta trösta sig.

Na Boha zpomínal jsem a kormoutil se, přemyšloval jsem, a úzkostmi svírán byl duch můj. Sélah.

 Jag vill tänka på Gud och klaga;  jag vill utgjuta mitt bekymmer, ty min ande försmäktar.  Sela.

Zdržoval jsi oči mé, aby bděly; potřín jsem byl, aniž jsem mluviti mohl.

 Mina ögonlock håller du öppna;  jag är full av oro och kan icke tala.

I přicházeli mi na pamět dnové předešlí, a léta dávní.

 Jag tänker på forntidens dagar,  på år som längesedan hava gått.

Rozpomínal jsem se v noci na zpěvy své, v srdci svém přemyšloval jsem, a zpytoval to duch můj, pravě:

 Jag vill om natten komma ihåg mitt strängaspel;  i mitt hjärta vill jag utgjuta mitt bekymmer,  och min ande skall eftersinna.

Zdali na věky zažene Bůh? Nikdy-liž již více lásky neukáže?

 Skall då Herren förkasta evinnerligen  och ingen nåd mer bevisa?

Zdali do konce přestane milosrdenství jeho? A konec vezme slovo od pokolení až do pokolení?

 Är det då ute med hans godhet för beständigt,  har hans ord blivit till intet för alla tider?

Zdali se zapomněl smilovávati Bůh silný? Zdaž zadržel v hněvě milosrdenství svá? Sélah.

 Har Gud förgätit att vara nådig  eller i vrede tillslutit sin barmhärtighet?  Sela.

I řekl jsem: Toť jest má smrt. Ale učiníť proměnu pravice Nejvyššího.

 Jag svarar: Nej, detta är min plågas tid,  den Högstes högra hand är ej såsom förr.

Rozpomínati se budu na skutky Hospodinovy, a připomínati sobě divné činy tvé, od starodávna.

 Jag vill prisa HERRENS gärningar,  ja, jag vill tänka på dina fordomtima under;

A přemyšlovati o všelikém díle tvém, a o skutcích tvých mluviti.

 jag vill begrunda alla dina gärningar  och eftersinna dina verk.

Bože, svatá jest cesta tvá. Kdo jest silný, veliký, jako Bůh?

 Gud, i helighet går din väg;  vem är en gud så stor som Gud?

Ty jsi ten Bůh silný, jenž činíš divné věci; uvedl jsi v známost mezi národy sílu svou.

 Du är Gud, en Gud som gör under;  du har uppenbarat din makt bland folken.

Vysvobodil jsi ramenem lid svůj, syny Jákobovy a Jozefovy. Sélah.

 Med väldig arm förlossade du ditt folk,  Jakobs och Josefs barn.  Sela.

Vidělyť jsou tě vody, Bože, viděly tě vody, a zstrašily se; pohnuly se také i hlubiny.

 Vattnen sågo dig, och Gud,  vattnen sågo dig och våndades,  själva djupen darrade.

Vydali povodně oblakové, vydala hřmot nebesa, ano i kameníčko tvé skákalo.

 Molnen göto ut strömmar av vatten,  skyarna läto höra sin röst,  och dina pilar foro omkring.

Vznělo hřímání tvé po obloze, blýskání osvěcovalo okršlek zemský, pohybovala se a třásla země.

 Ditt dunder ljöd i stormvirveln,  ljungeldar lyste upp jordens krets,  jorden darrade och bävade.

Skrze moře byla cesta tvá, a stezky tvé skrze vody veliké, a však šlepějí tvých nebylo znáti. [ (Psalms 77:21) Vedl jsi jako stádo lid svůj skrze Mojžíše a Arona. ]

 Genom havet gick din väg,  din stig genom stora vatten,  och dina fotspår fann man icke. [ (Psalms 77:21)  Så förde du ditt folk såsom en hjord  genom Moses och Arons hand. ]