Psalms 108

Píseň a žalm Davidův.

En sång, en psalm av David.

Hotovo jest srdce mé, Bože, zpívati a oslavovati tě budu, také i sláva má.

 Mitt hjärta är frimodigt, o Gud,  jag vill sjunga och lova; ja, så vill min ära.

Probuď se loutno a harfo, když v svitání povstávám.

 Vakna upp, psaltare och harpa;      jag vill väcka morgonrodnaden.

Slaviti tě budu mezi lidmi, Hospodine, a tobě žalmy prozpěvovati mezi národy.

 Jag vill tacka dig bland folken, HERREN,      och lovsjunga dig bland folkslagen.

Nebo nad nebesa větší jest milosrdenství tvé, a až k nejvyšším oblakům pravda tvá.

 Ty din nåd är stor ända uppöver himmelen,      och din trofasthet allt upp till skyarna.

Vyvyšiž se nad nebesa, ó Bože, a nade všecku zemi sláva tvá.

 Upphöjd vare du, Gud, över himmelen,      och över hela jorden sträcke sig din ära.

Ať jsou vysvobozeni milí tvoji, zachovávejž je pravicí svou, a vyslyš mne.

 På det att dina vänner må varda räddade,  må du giva seger med din högra hand och bönhöra mig.

Bůh mluvil skrze svatost svou; veseliti se budu, že budu děliti Sichem, a údolí Sochot že rozměřím.

 Gud har talat i sin helgedom:  »Jag skall triumfera, jag skall utskifta Sikem  och skall avmäta Suckots dal.

Můjť jest Galád, můj i Manasses, a Efraim síla hlavy mé, Juda učitel můj.

 Mitt är Gilead, mitt är Manasse,  Efraim är mitt huvuds värn,

Moáb medenice k umývání mému, na Edoma uvrhu obuv svou, proti Palestině troubiti budu.

 Juda min härskarstav;  Moab är mitt tvagningskärl,  på Edom kastar jag min sko;  över filistéernas land höjer jag jubelrop.»

Kdo mne uvede do města hrazeného? Kdo mne zprovodí až do Idumejské země?

 Vem skall föra mig till den fasta staden,  vem leder mig till Edom?

Zdali ne ty, ó Bože, kterýž jsi nás byl zavrhl, a nevycházels, ó Bože, s vojsky našimi?

 Har icke du, o Gud, förkastat oss,  så att du ej drager ut med våra härar, o Gud?

Uděliž nám pomoci proti nepříteli, nebo marná jest pomoc lidská. [ (Psalms 108:14) V Bohu udatně sobě počínati budeme, a on pošlapá nepřátely naše. ]

 Giv oss hjälp mot ovännen;  ty människors hjälp är fåfänglighet. [ (Psalms 108:14)  Med Gud kunna vi göra mäktiga ting;  han skall förtrampa våra ovänner. ]