Proverbs 31

Slova proroctví Lemuele krále, kterýmž vyučovala jej matka jeho.

Detta är konung Lemuels ord, vad hans moder sade, när hon förmanade honom:

Co dím, synu můj, co, synu života mého? Co, řku, dím, synu slibů mých?

 Hör, min son, ja, hör, du mitt livs son,  hör, du mina löftens son.

Nedávej ženám síly své, ani cest svých těm, kteréž k zahynutí přivodí krále.

 Giv icke din kraft åt kvinnor,  vänd icke dina vägar till dem som äro konungars fördärv.5 Mos. 17,17.

Ne králům, ó Lemueli, ne králům náleží píti víno, a ne pánům žádost nápoje opojného,

 Ej konungar tillkommer det, Lemoel,  ej konungar tillkommer det att dricka vin  ej furstar att fråga efter starka drycker.Pred. 10,16 f.

Aby pije, nezapomněl na ustanovení, a nezměnil pře všech lidí ssoužených.

 De kunde eljest under sitt drickande förgäta lagen  och förvända rätten för alla eländets barn.Jes. 5,22 f. 28,7.

Dejte nápoj opojný hynoucímu, a víno těm, kteříž jsou truchlivého ducha,

 Nej, åt den olycklige give man starka drycker  och vin åt dem som hava en bedrövad själ.Syr. 31,28.

Ať se napije, a zapomene na chudobu svou, a na trápení své nezpomíná více.

 Må dessa dricka och förgäta sitt armod  och höra upp att tänka på sin vedermöda.

Otevři ústa svá za němého, v při všech oddaných k smrti,

 Upplåt din mun till förmån för den stumme  och till att skaffa alla hjälplösa rätt.Job 29,12 f. Ords. 24,1l.

Otevři, řku, ústa svá, suď spravedlivě, a veď při chudého a nuzného.

 Ja, upplåt din mun och döm med rättvisa,  och skaffa den betryckte och fattige rätt.Ps. 82,3. Jes. 1,17               ----

Ženu statečnou kdo nalezne? Nebo daleko nad perly cena její.

 En idog hustru, var finner man en sådan?  Långt högre än pärlor står hon i pris.Ords. 18,22. 19,14. Syr. 26,1.

Dověřuje se jí srdce muže jejího; nebo tu kořistí nebude nedostatku.

 På henne förlitar sig hennes mans hjärta,  och bärgning kommer icke att fattas honom.Ords 12,4 14,1.

Dobře činí jemu a ne zle, po všecky dny života svého.

 Hon gör honom vad ljuvt är och icke vad lett är,  i alla sina levnadsdagar.

Hledá pilně vlny a lnu, a dělá šťastně rukama svýma.

 Omsorg har hon om ull och lin  och låter sina händer arbeta med lust.

Jest podobná lodi kupecké, zdaleka přiváží pokrm svůj.

 Hon är såsom en köpmans skepp,  sitt förråd hämtar hon fjärran ifrån.

Kterážto velmi ráno vstávajíc, dává pokrm čeledi své, a podíl náležitý děvkám svým.

 Medan det ännu är natt, står hon upp  och sätter fram mat åt sitt husfolk,  åt tjänarinnorna deras bestämda del.

Rozsuzuje pole, a ujímá je; z výdělku rukou svých štěpuje i vinici.

 Hon har planer på en åker, och hon skaffar sig den;  av sina händers förvärv planterar hon en vingård.

Přepasuje silou bedra svá, a zsiluje ramena svá.

 Hon omgjordar sina länder med kraft  och lägger driftighet i sina armar.

Zakouší, jak jest užitečné zaměstknání její; ani v noci nehasne svíce její.

 Så förmärker hon att hennes hushållning går väl;  hennes lampa släckes icke ut om natten.

Rukama svýma sahá k kuželi, a prsty svými drží vřeteno.

 Till spinnrocken griper hon med sina händer,  och hennes fingrar fatta om sländan.

Ruku svou otvírá chudému, a ruce své vztahuje k nuznému.

 För den betryckte öppnar hon sin hand  och räcker ut sina armar mot den fattige.

Nebojí se za čeled svou v čas sněhu; nebo všecka čeled její obláčí se v roucho dvojnásobní.

 Av snötiden fruktar hon intet för sitt hus,  ty hela hennes hus har kläder av scharlakan.

Koberce dělá sobě z kmentu, a z zlatohlavu jest oděv její.

 Sköna täcken gör hon åt sig,  hon har kläder av finaste linne och purpur.

Patrný jest v branách manžel její, když sedá s staršími země.

 Hennes man är känd i stadens portar,  där han sitter bland landets äldste.

Plátno drahé dělá, a prodává; též i pasy prodává kupci.

 Fina linneskjortor gör hon och säljer dem,  och bälten avyttrar hon till krämaren.

Síla a krása oděv její, nestará se o časy potomní.

 Kraft och heder är hennes klädnad,  och hon ler mot den dag som kommer.

Ústa svá otvírá k moudrosti, a naučení dobrotivosti v jazyku jejím.

 Sin mun upplåter hon med vishet,  och har vänlig förmaning på sin tunga.

Spatřuje obcování čeledi své, a chleba zahálky nejí.

 Hon vakar över ordningen i sitt hus  och äter ej i lättja sitt bröd.

Povstanouce synové její, blahoslaví ji; manžel její také chválí ji,

 Hennes söner stå upp och prisa henne säll,  hennes man likaså och förkunnar hennes lov:

Říkaje: Mnohé ženy statečně sobě počínaly, ty pak převyšuješ je všecky.

 »Många idoga kvinnor hava funnits,  men du, du övergår dem allasammans.»

Oklamavatelná jest příjemnost a marná krása; žena, kteráž se bojí Hospodina, tať chválena bude.

 Skönhet är förgänglig och fägring en vindfläkt;  men prisas må en hustru som fruktar HERREN.Ords. 11,23.

Dejtež takové z ovoce rukou jejích, a nechať ji chválí v branách skutkové její.

 Må hon få njuta sina gärningars frukt;  hennes verk skola prisa henne i portarna.