Luke 22

Přibližoval se pak svátek přesnic, jenž slove velikanoc.

Det osyrade brödets högtid, som ock kallas påsk, var nu nära.

I hledali přední kněží a zákoníci, kterak by jej vyhladili; ale obávali se lidu.

Och översteprästerna och de skriftlärde sökte efter tillfälle att röja honom ur vägen. De fruktade nämligen för folket.

Tedy ďábel vstoupil do Jidáše, kterýž sloul Iškariotský, jednoho z počtu dvanácti.

Men Satan for in i Judas, som kallades Iskariot, och som var en av de tolv.

A on odšed, mluvil s předními kněžími, a s úředníky nad chrámem, kterak by ho jim zradil.

Denne gick bort och talade med översteprästerna och befälhavarna för tempelvakten om huru han skulle överlämna honom åt dem.

I zradovali se, a smluvili s ním, že mu chtí peníze dáti.

Då blevo de glada och förklarade sig villiga att giva honom en summa penningar.

A on také jim přiřekl. I hledal příhodného času, aby ho jim zradil bez zástupu.

Och han gick in på deras anbud och sökte sedan efter lägligt tillfälle att förråda honom åt dem, utan att någon folkskockning uppstod.

Tedy přišel den přesnic, v kterémžto zabit měl býti beránek.

Så kom nu den dag i det osyrad brödets högtid, då man skulle slakta påskalammet.

I poslal Ježíš Petra a Jana, řka: Jdouce, připravte nám beránka, abychom jedli.

Då sände han åstad Petrus och Johannes och sade: »Gån åstad och reden till åt oss, så att vi kunna äta påskalammet.»

A oni řekli mu: Kde chceš, ať připravíme?

De frågade honom: Var vill du att vi skola reda till det?»

On pak řekl k nim: Aj, když vcházeti budete do města, potkáť vás člověk, dčbán vody nesa. Jdětež za ním do domu, do kteréhož vejde.

Han svarade dem: När I kommen in i staden, skolen I möta en man som bär en kruka vatten. Följen honom till det hus där han går in.

A díte hospodáři toho domu: Vzkazuje tobě Mistr: Kde jest síň, kdežto budu jísti beránka s učedlníky svými?

Och sägen till husbonden i det huset: 'Mästaren frågar dig: Var finnes härbärget där jag skall äta påskalammet med mina lärjungar?'

A onť vám ukáže večeřadlo veliké podlážené. Tam připravte.

Då skall han visa eder en stor sal i övre våningen, ordnad för måltid; reden till där.»

I odšedše, nalezli, jakž jim pověděl, a připravili beránka.

Och de gingo åstad och funno det så som han hade sagt dem; och de redde till påskalammet.

A když přišel čas večeře, posadil se za stůl, a dvanácte apoštolů s ním.

Och när stunden var inne, lade han sig till bords, och apostlarna med honom.

I řekl jim: Žádostí žádal jsem tohoto beránka jísti s vámi, prve než bych trpěl.

Och han sade till dem: »Jag har högeligen åstundat att äta detta påskalamm med eder, förrän mitt lidande begynner;

Nebo pravímť vám, žeť ho již více nebudu jísti, ažť se naplní v království Božím.

ty jag säger eder att jag icke mer skall fira denna högtid, förrän den kommer till fullbordan i Guds rike.»

A vzav kalich, a díky činiv, řekl: Vezměte jej a dělte mezi sebou.

Och han lät giva sig en kalk och tackade Gud och sade: »Tagen detta och delen eder emellan;

Neboť pravím vám, žeť nebudu píti z plodu vinného kořene, ažť království Boží přijde.

ty jag säger eder att jag härefter icke, förrän Guds rike kommer, skall dricka av det som kommer från vinträd.»

A vzav chléb, díky činiv, lámal a dal jim, řka: To jest tělo mé, kteréž se za vás dává. To čiňte na mou památku.

Sedan tog han ett bröd och tackade Gud och bröt det och gav åt dem och sade: »Detta är min lekamen, som varder utgiven för eder. Gören detta till min åminnelse.»

Takž také dal jim i kalich, když bylo po večeři, řka: Tento kalich jest nová smlouva v mé krvi, kteráž se za vás vylévá.

Sammalunda tog han ock kalken, efter måltiden, och sade: »Denna kalk är det nya förbundet, i mitt blod, som varder utgjutet för eder.

Ale aj, ruka zrádce mého se mnou jest za stolem.

Men se, den som förråder mig, hans hand är med mig på bordet.

A Syn zajisté člověka jde, tak jakž jest uloženo o něm, ale běda člověku tomu, kterýž ho zrazuje.

Ty Människosonen skall gå bort, såsom förut är bestämt; men ve den människa genom vilken han bliver förrådd!»

Tedy oni počali vyhledávati mezi sebou, kdo by z nich byl, kterýž by to měl učiniti.

Och de begynte tala med varandra om vilken av dem det väl kunde vara som skulle göra detta.

Stal se pak i svár mezi nimi, kdo by z nich zdál se býti větší.

En tvist uppstod ock mellan dem om vilken av dem som skulle räknas för den störste.

On pak řekl jim: Králové národů panují nad nimi, a kteříž moc mají nad nimi, dobrodincové slovou.

Då sade han till dem: »Konungarna uppträda mot sina folk såsom härskare, och de som hava myndighet över folken låta kalla sig 'nådige herrar'.

Ale vy ne tak. Nýbrž kdož větší jest mezi vámi, budiž jako nejmenší, a kdož vůdce jest, budiž jako sloužící.

Men så är det icke med eder; utan den som är störst bland eder, han vare såsom den yngste, och den som är den förnämste, han vare såsom en tjänare.

Nebo kdo větší jest, ten-li, kterýž sedí, čili ten, kterýž slouží? Zdali ne ten, kterýž sedí? Ale já mezi vámi jsem jako ten, kterýž slouží.

Ty vilken är större: den som ligger till bords eller den som tjänar? Är det icke den som ligger till bords? Och likväl är jag här ibland eder såsom en tjänare. --

Vy pak jste ti, kteříž jste v mých pokušeních se mnou zůstali.

Men I ären de som hava förblivit hos mig i mina prövningar;

A jáť vám způsobuji, jakož mi způsobil Otec můj, království,

och såsom min Fader har överlåtit konungslig makt åt mig, så överlåter jag likadan makt åt eder,

Abyste jedli a pili za stolem mým v království mém, a seděli na stolicích, soudíce dvanáctero pokolení Izraelské.

så att I skolen få äta och dricka vid mitt bord i mitt rike och sitta på troner såsom domare över Israels tolv släkter.

I řekl Pán: Šimone, Šimone, aj, satan vyprosil vás, aby vás tříbil jako pšenici.

Simon, Simon! Se, Satan har begärt att få eder i sitt våld, för att kunna sålla eder såsom vete;

Ale jáť jsem prosil za tebe, aby nezhynula víra tvá. A ty někdy obrátě se, potvrzuj bratří svých.

men jag har bett för dig, att din tro icke må bliva om intet. Och när du en gång har omvänt dig, så styrk dina bröder.»

A on řekl jemu: Pane, s tebou hotov jsem i do žaláře i na smrt jíti.

Då sade han till honom: »Herre, jag är redo att med dig både gå i fängelse och gå i döden.»

On pak dí: Pravím tobě, Petře, nezazpíváť dnes kohout, až prve třikrát zapříš, že neznáš mne.

Men han svarade: »Jag säger dig, Petrus: I dag skall icke hanen gala, förrän du tre gånger har förnekat mig och sagt att du icke känner mig.»

I řekl jim: Když jsem vás posílal bez pytlíka, a bez mošny, a bez obuvi, zdali jste v čem nedostatek měli? A oni řekli: V ničemž.

Ytterligare sade han till dem: »När jag sände eder åstad utan penningpung, utan ränsel, utan skor, icke fattades eder då något?» De svarade: »Intet.»

Tedy dí jim: Ale nyní, kdo má pytlík, vezmi jej, a též i mošnu; a kdož nemá, prodej sukni svou, a kup sobě meč.

Då sade han till dem: »Nu åter må den som har en penningpung taga den med sig, och den som har en ränsel, han göre sammalunda; och den som icke har något svärd, han sälje sin mantel och köpe sig ett sådant.

Nebo pravím vám, že se ještě to musí naplniti na mně, což psáno: A s nešlechetnými počten jest. Nebo ty věci, kteréž psány jsou o mně, konec berou.

Ty jag säger eder att på mig måste fullbordas detta skriftens ord: 'Han blev räknad bland ogärningsmän'. Ja, det som är förutsagt om mig, det går nu i fullbordan»

Oni pak řekli: Pane, aj, dva meče teď. A on řekl jim: Dostiť jest.

Då sade de: »Herre, se här äro två svärd.» Han svarade dem: »Det är nog.»

A vyšed podle obyčeje svého, šel na horu Olivovou, a šli za ním i učedlníci jeho.

Och han gick ut och begav sig till Oljeberget, såsom hans sed var; och hans lärjungar följde honom.

A když přišel na místo, řekl jim: Modlte se, abyste nevešli v pokušení.

Men när han hade kommit till platsen, sade han till dem: »Bedjen att I icke mån komma i frestelse.»

A sám vzdáliv se od nich, jako by mohl kamenem dohoditi, a poklek na kolena, modlil se,

Sedan gick han bort ifrån dem, vid pass ett stenkast, och föll ned på sina knän och bad

Řka: Otče, chceš-li, přenes kalich tento ode mne, ale však ne má vůle, ale tvá staň se.

och sade: »Fader, om det är din vilja, så tag denna kalk ifrån mig. Dock, ske icke min vilja, utan din.»

I ukázal se jemu anděl s nebe, posiluje ho.

Då visade sig för honom en ängel från himmelen, som styrkte honom.

A jsa v boji, horlivěji se modlil. I učiněn jest pot jeho jako krůpě krve tekoucí na zemi.

Men han hade kommit i svår ångest och bad allt ivrigare, och hans svett blev såsom blodsdroppar, som föllo ned på jorden.

A vstav od modlitby, a přišed k učedlníkům, nalezl je, ani spí zámutkem.

När han sedan stod upp från bönen och kom tillbaka till lärjungarna, fann han dem insomnade av bedrövelse.

I řekl jim: Co spíte? Vstaňte a modlte se, abyste nevešli v pokušení.

Då sade han till dem: »Varför soven I? Stån upp, och bedjen att I icke mån komma i frestelse.»

A když on ještě mluvil, aj, zástup, a ten, kterýž sloul Jidáš, jeden ze dvanácti, šel napřed, a přiblížil se k Ježíšovi, aby jej políbil.

Och se, medan han ännu talade, kom en folkskara; och en av de tolv, den som hette Judas, gick framför dem. Och han trädde fram till Jesus för att kyssa honom.

Ježíš pak řekl jemu: Jidáši, políbením Syna člověka zrazuješ?

Men Jesus sade till honom: »Judas, förråder du Människosonen med en kyss?»

A vidouce ti, kteříž při něm byli, k čemu se chýlí, řekli jemu: Pane, budeme-liž bíti mečem?

Då nu de som voro med Jesus sågo vad som var på färde, frågade de: »Herre, skola vi hugga till med svärd?»

I udeřil jeden z nich služebníka nejvyššího kněze, a uťal ucho jeho pravé.

Och en av dem högg till översteprästens tjänare och högg så av honom högra örat.

A Ježíš odpověděv, řekl: Nechtež až potud. A dotkna se ucha jeho, uzdravil jej.

Då svarade Jesus och sade: »Låten det gå så långt.» Och han rörde vid hans öra och helade honom.

I dí Ježíš těm, kteříž přišli k němu, předním kněžím a úředníkům chrámu a starším: Jako na lotra vyšli jste s meči a s kyjmi?

Sedan sade Jesus till dem som hade kommit emot honom, till översteprästerna och befälhavarna för tempelvakten och de äldste: »Såsom mot en rövare haven I gått ut med svärd och stavar.

Ješto na každý den býval jsem s vámi v chrámě, a nevztáhli jste rukou na mne. Ale totoť jest ta vaše hodina a moc temnosti.

Fastän jag var dag har varit med eder i helgedomen, haven I icke sträckt ut edra händer emot mig men detta är eder stund, och nu råder mörkrets makt.»

A oni javše jej, vedli ho, a uvedli do domu nejvyššího kněze. Petr pak šel za ním zdaleka.

Så grepo de honom och förde honom åstad in i översteprästens hus. Och Petrus följde efter på avstånd.

A když zanítili oheň uprostřed síně a posadili se vůkol, sedl Petr mezi ně.

Och de tände upp en eld mitt på gården och satte sig där tillsammans, och Petrus satte sig ibland dem.

A uzřevši ho jedna děvečka, an sedí u ohně, a pilně naň pohleděvši, řekla: I tento byl s ním.

Men en tjänstekvinna, som fick se honom, där han satt vid elden fäste ögonen på honom och sade: »Också denne var med honom.

A on zapřel ho, řka: Ženo, neznám ho.

Men han nekade och sade: »Kvinna, jag känner honom icke.»

A po malé chvíli jiný, vida jej, řekl: I ty z nich jsi. Petr pak řekl: Ó člověče, nejsem.

Kort därefter fick en annan, en av mannen, se honom och sade: »Också du är en av dem.» Men Petrus svarade: »Nej, det är jag icke.»

A potom asi po jedné hodině jiný potvrzoval, řka: V pravdě i tento s ním byl, neb i Galilejský jest.

Vid pass en timme därefter kom en annan som bedyrade och sade: »Förvisso var också denne med honom; han är ju ock en galilé.»

I řekl Petr: Člověče, nevím, co pravíš. A hned, když on ještě mluvil, kohout zazpíval.

Då svarade Petrus: »Jag förstår icke vad du menar.» Och i detsamma, medan han ännu talade, gol hanen.

I obrátiv se Pán, pohleděl na Petra. I rozpomenul se Petr na slovo Páně, kterak jemu byl řekl: Že prve než kohout zazpívá, třikrát mne zapříš.

Då vände Herren sig om och såg på Petrus; och Petrus kom då ihåg Herrens ord, huru han hade sagt till honom: »Förrän hanen i dag har galit, skall du tre gånger förneka mig.»

I vyšed ven Petr, plakal hořce.

Och han gick ut och grät bitterligen.

Muži pak ti, kteříž drželi Ježíše, posmívali se jemu, tepouce ho.

Och de män som höllo Jesus fången begabbade honom och misshandlade honom.

A zakrývajíce ho, bili jej v tvář, a tázali se ho, řkouce: Prorokuj, kdo jest, kterýž tebe udeřil?

De höljde över honom och frågade honom och sade: »Profetera: vem var det som slog dig?»

A jiného mnoho, rouhajíce se, mluvili proti němu.

Många andra smädliga ord talade de ock mot honom.

A když byl den, sešli se starší lidu a přední kněží a zákoníci, a vedli ho do rady své,

Men när det blev dag, församlade sig folkets äldste, överstepräster och skriftlärde, och läto föra honom inför sitt Stora råd

Řkouce: Jsi-li ty Kristus? Pověz nám! I dí jim: Povím-li vám, nikoli neuvěříte.

och sade: »Är du Messias, så säg oss det.» Men han svarade dem: »Om jag säger eder det, så tron I det icke.

A pakli se vás co otíži, neodpovíte mi, ani propustíte.

Och om jag frågar, så svaren I icke.

Ale od této chvíle Syn člověka sedne na pravici moci Boží.

Men härefter skall Människosonen sitta på den gudomliga Maktens högra sida.»

I řekli všickni: Tedy jsi ty Syn Boží? On pak řekl jim: Vy pravíte, že já jsem.

Då sade de alla: »Så är du då Guds Son?» Han svarade dem: »I sägen det själva, att jag är det.»

A oni řekli: Což ještě potřebujeme svědectví? Však jsme sami slyšeli z úst jeho.

Då sade de: »Vad behöva vi mer något vittnesbörd? Vi hava ju själva nu hört det av hans egen mun.»