Luke 18

Pověděl jim také i podobenství, kterak by potřebí bylo vždycky se modliti a neoblevovati,
Och han framställde för dem en liknelse, för att lära dem att de alltid borde bedja, utan att förtröttas.
Řka: Byl jeden soudce v městě jednom, kterýž se Boha nebál a člověka nestyděl.
Han sade: »I en stad fanns en domare som icke fruktade Gud och ej heller hade försyn för någon människa.
Byla pak vdova jedna v témž městě. I přišla k němu, řkuci: Pomsti mne nad protivníkem mým.
I samma stad fanns ock en änka som åter och åter kom till honom och sade: 'Skaffa mig rätt av min motpart.'
A on nechtěl za dlouhý čas. Ale potom řekl sám v sobě: Ač se Boha nebojím, a člověka nestydím,
Till en tid ville han icke. Men omsider sade han vid sig själv: 'Det må nu vara, att jag icke fruktar Gud och ej heller har försyn för någon människa;
Však že mi pokoje nedá tato vdova, pomstím jí, aby naposledy přijduci, neuhaněla mne.
likväl, eftersom denna änka är mig så besvärlig, vill jag ändå skaffa henne rätt, för att hon icke med sina ideliga besök skall alldeles pina ut mig.'»
I dí Pán: Slyšte, co praví soudce nepravý.
Och Herren tillade: »Hören vad den orättfärdige domaren här säger.
A což by pak Bůh nepomstil volených svých, volajících k němu dnem i nocí, ačkoli i prodlévá jim?
Skulle då Gud icke skaffa rätt åt sina utvalda, som ropa till honom dag och natt, och skulle han icke hava tålamod med dem?
Pravímť vám, žeť jich brzo pomstí. Ale když přijde Syn člověka, zdaliž nalezne víru na zemi?
Jag säger eder: Han skall snart skaffa dem rätt. Men skall väl Människosonen, när han kommer, finna tro här på jorden?»
I řekl také k některým, kteříž v sebe doufali, že by spravedliví byli, jiných sobě za nic nevážíce, podobenství toto:
Ytterligare framställde han denna liknelse för somliga som förtröstade på sig själva och menade sig vara rättfärdiga, under det att de föraktade andra:
Dva muži vstupovali do chrámu, aby se modlili, jeden farizeus a druhý publikán.
»Två män gingo upp i helgedomen för att bedja; den ene var en farisé och den andre en publikan.
Farizeus stoje soukromí, takto se modlil: Bože, děkuji tobě, že nejsem jako jiní lidé, dráči, nespravedliví, cizoložníci, aneb jako i tento publikán.
Fariséen trädde fram och bad så för sig själv: 'Jag tackar dig, Gud, för att jag icke är såsom andra människor, rövare, orättrådiga, äktenskapsbrytare, ej heller såsom denne publikan.
Postím se dvakrát do téhodne, desátky dávám ze všech věcí, kterýmiž vládnu.
Jag fastar två gånger i veckan; jag giver tionde av allt vad jag förvärvar.'
Publikán pak zdaleka stoje, nechtěl ani očí k nebi pozdvihnouti, ale bil se v prsy své, řka: Bože, buď milostiv mně hříšnému.
Men publikanen stod långt borta och ville icke ens lyfta sina ögon upp mot himmelen, utan slog sig för sitt bröst och sade: 'Gud, misskunda dig över mig syndare.' --
Pravímť vám: Odšel tento, ospravedlněn jsa, do domu svého, a ne onen. Nebo každý, kdož se povyšuje, bude ponížen; a kdož se ponižuje, bude povýšen.
Jag säger eder: Denne gick hem igen rättfärdig mer an den andre. Ty var och en som upphöjer sig, han skall bliva förödmjukad, men den som ödmjukar sig, han skall bliva upphöjd.»
Přinášeli také k němu i nemluvňátka, aby se jich dotýkal. To viděvše učedlníci, přimlouvali jim.
Man bar fram till honom också späda barn, för att han skulle röra vid dem; men när hans lärjungar sågo detta, visade de bort dem.
Ale Ježíš svolav je, řekl: Nechte dítek, ať jdou ke mně, a nebraňte jim, nebo takovýchť jest království Boží.
Då kallade Jesus barnen till sig, i det han sade: »Låten barnen komma till mig, och förmenen dem det icke; ty Guds rike hör sådana till.
Amen pravím vám: Kdož by koli nepřijal království Božího jako dítě, nevejdeť do něho.
Sannerligen säger jag eder: Den som icke tager emot Guds rike såsom ett barn, han kommer aldrig ditin.»
I otázalo se ho jedno kníže, řka: Mistře dobrý, co čině, život věčný obdržím?
Och en överhetsperson frågade honom och sade: »Gode Mästare, vad skall jag göra för att få evigt liv till arvedel?»
I řekl jemu Ježíš: Co mne nazýváš dobrým? Žádný není dobrý, než sám toliko Bůh.
Jesus sade till honom: »Varför kallar du mig god? Ingen är god utom Gud allena.
Však umíš přikázání: Nezcizoložíš, nezabiješ, nepokradeš, nepromluvíš křivého svědectví, cti otce svého i matku svou.
Buden känner du: 'Du skall icke begå äktenskapsbrott', 'Du skall icke dräpa', 'Du skall icke stjäla', 'Du skall icke bära falskt vittnesbörd', 'Hedra din fader och din moder.'»
On pak řekl: Toho všeho ostříhal jsem od své mladosti.
Då svarade han: »Allt detta har jag hållit från min ungdom.»
Slyšav to Ježíš, řekl mu: Ještěť se jednoho nedostává. Všecko, což máš, prodej, a rozdej chudým, a budeš míti poklad v nebi, a pojď, následuj mne.
När Jesus hörde detta, sade han till honom: »Ett återstår dig ännu: sälj allt vad du äger och dela ut åt de fattiga; då skall du få en skatt i himmelen. Och kom sedan och följ mig.»
On pak uslyšav to, zarmoutil se; byl zajisté bohatý velmi.
Men när han hörde detta, blev han djupt bedrövad, ty han var mycket rik.
A viděv jej Ježíš zarmouceného, řekl: Aj, jak nesnadně ti, kdož statky mají, do království Božího vejdou!
Då nu Jesus såg huru det var med honom, sade han: »Huru svårt är det icke för dem som hava penningar att komma in i Guds rike!
Snáze jest zajisté velbloudu skrze jehelnou dírku projíti, nežli bohatému vjíti do království Božího.
Ja, det är lättare för en kamel att komma in genom ett nålsöga, än för den som är rik att komma in i Guds rike.»
Tedy řekli ti, kteříž to slyšeli: I kdož může spasen býti?
Då sade de som hörde detta: »Vem kan då bliva frälst?»
A on dí jim: Což jest nemožného u lidí, možné jest u Boha.
Men han svarade: »Vad som är omöjligt för människor, det är möjligt för Gud.»
I řekl Petr: Aj, my opustili jsme všecko, a šli jsme za tebou.
Då sade Petrus: »Se, vi hava övergivit allt som var vårt och hava följt dig.»
On pak řekl jim: Amen pravím vám, že není žádného, kterýž by opustil dům, neb rodiče, neb bratří, neb manželku, nebo dítky, pro království Boží,
Han svarade dem: »Sannerligen säger jag eder: Ingen som för Guds rikes skull har övergivit hus, eller hustru, eller bröder, eller föräldrar eller barn,
Aby nevzal v tomto času mnohem více, v budoucím pak věku míti bude život věčný.
ingen sådan finnes, som icke skall mångfaldigt igen redan här i tiden, och i den tillkommande tidsåldern evigt liv.»
Tedy pojav Ježíš dvanácte, řekl jim: Aj, vstupujeme do Jeruzaléma, a naplníť se všecko to, což psáno jest skrze Proroky o Synu člověka.
Och han tog till sig de tolv och sade till dem: »Se, vi gå nu upp till Jerusalem, och allt skall fullbordas, som genom profeterna är skrivet om Människosonen.
Nebo vydán bude pohanům, a bude posmíván, a zlehčen i uplván.
Ty han skall bliva överlämnad åt hedningarna och bliva begabbad och skymfad och bespottad,
A ubičujíce, zamordují jej, ale on třetího dne z mrtvých vstane.
och de skola gissla honom och döda honom; men på tredje dagen skall han uppstå igen.»
Oni pak tomu nic nerozuměli, a bylo slovo to skryto před nimi, aniž věděli, co se pravilo.
Och de förstodo intet härav; ja, detta som han talade var dem så fördolt, att de icke fattade vad som sades.
I stalo se, když se přibližoval k Jericho, slepý jeden seděl podle cesty, žebře.
Då han nu nalkades Jeriko, hände sig att en blind man satt vid vägen och tiggde.
A slyšev zástup pomíjející, otázal se, co by to bylo?
När denne hörde en hop människor gå där fram, frågade han vad det var.
I oznámili jemu, že Ježíš Nazaretský tudy jde.
Och man omtalade för honom att det var Jesus från Nasaret som kom på vägen.
I zvolal, řka: Ježíši, synu Davidův, smiluj se nade mnou!
Då ropade han och sade: »Jesus, Davids son, förbarma dig över mig.»
A ti, kteříž napřed šli, přimlouvali mu, aby mlčal. Ale on mnohem více volal: Synu Davidův, smiluj se nade mnou!
Och de som gingo framför tillsade honom strängeligen att han skulle tiga; men han ropade ännu mycket mer: »Davids son, förbarma dig över mig.»
Tedy zastaviv se Ježíš, rozkázal ho k sobě přivésti. A když se přibližoval, otázal se ho,
Då stannade Jesus och bjöd att mannen skulle ledas fram till honom. Och när han hade kommit fram, frågade han honom:
Řka: Co chceš, ať tobě učiním? On pak dí: Pane, ať vidím.
»Vad vill du att jag skall göra dig?» Han svarade: »Herre, låt mig få min syn.»
A Ježíš řekl jemu: Prohlédni. Víra tvá tě uzdravila.
Jesus sade till honom: »Hav din syn; din tro har hjälpt dig.»
A ihned prohlédl, a šel za ním, velebě Boha. A všecken lid viděv to, vzdal chválu Bohu.
Och strax fick han sin syn och följde honom och prisade Gud. Och allt folket som såg detta lovade Gud.